PixelImage

Villaägarna gör skillnad

Villaägarna är med och påverkar politiska beslut. Här ser du en sammanfattning av våra framgångar under 2014. Men vi nöjer oss inte - arbetet för att förbättra villkoren för småhusägare fortsätter.

Energi

Som en följd av Villaägarnas kampanj har regeringen skärpt reglerna för elnätbolagen och sänkt intäktsramarna. Det innebär lägre elräkningar för elkunderna med cirka 30 miljarder per fyraårsperiod. För en vanlig småhusägare handlar det om flera tusen kronor om året i lägre kostnader.

Alliansregeringen påbörjade under perioden 2010-14 arbetet med att avskaffa den för konsumenten mycket ogynnsamma avtalsformen tillsvidarepris på el. Hur det arbetet följs upp av den rödgröna regeringen är ännu oklart, så vårt arbete fortsätter.

Indelningen av Sverige i fyra elområden höjde elpriserna för södra Sverige, utan att sänka dem nämnvärt i resten av landet. Efter kritik från Villaägarna tillsatte regeringen en snabbutredning föreslog olika lösningar på problemet. Dessa åtgärder har ännu inte genomförts. Socialdemokraterna efterlyste före valet 2014 tillsammans med Villaägarna åtgärder för att komma tillrätta med konsekvenserna av elområdesindelningen. Det återstår att se om S-regeringen tänker hålla sitt vallöfte.

Reglerna för avbrottsersättning skärptes den 1 januari 2014, så att det räcker med avbrott på en fas för att något ska räknas som avbrott. Tidigare krävde vissa elnätsföretag att det skulle vara avbrott på tre faser för att det skulle räknas som avbrott.

Tomträtter

Villaägarna har bland annat påverkat hyror och friköpspriser i Linköping, Hallstahammar, Göteborg, Malmö, Halmstad, Sollentuna, Karlstad, Eskilstuna, Nykvarn, Västerås, Mönsterås, Västervik, Kumla, Kungälv, Borås, Gävle, Luleå, Jönköping, Värmdö och Örebro.

En statlig utredning har föreslagit ett tak för tomträttshyror i lagen. Taket skulle öka förutsägbarheten och vara ett bra skydd för tomträttshavare i många kommuner. Utredningen har tillsatts efter krav från Villaägarna, som har haft en expert med i utredningen.

Förslagen från utredningen bereds inom regeringskanliset, och den rödgröna regeringen har ännu inte yttrat sig i frågan.

Kapade lagfarter

Regeringen har förbättrat skyddet mot kapade lagfarter, efter krav från Villaägarna. Men Lantmäteriets rutiner i hanteringen kan förbättras.

Fastighetsskatt

Den statliga fastighetsskatten avskaffades och ersattes av en lägre kommunal fastighetsavgift med ett indexerat tak på 7 300 kronor.

Vid den ursprungliga fastighetsskattereformen räknades inte fastigheter med ett byggnadsvärde under 50 000 kronor in. Villaägarna framförde kritik mot detta, och regeringen la fram ett förslag om att räkna in även dessa fastigheter i den kommunala fastighetsavgiften.

Bostadstaxeringsutredningen föreslog 2012 att ett nytt fastighetsskattesystem som bygger på antal kvadratmeter boyta och tomtyta ska införas. Systemet skulle innehålla inte mindre än 10 olika skatteparametrar som nuvarande och framtida finansministrar kan höja när ett upplevt behov uppstår. Efter stark kritik från Villaägarna meddelande finansminister Anders Borg att förslaget inte kommer att bli verklighet.

Under våren och valrörelsen 2014 höjdes flera röster inom bland annat (S) för återinförd fastighetsskatt. Efter att Villaägarna under valrörelsen ställt nuvarande finansminister Magdalena Andersson mot väggen garanterade hon att Socialdemokraterna är mot varje förändring av fastighetsskatten.

Magdalena Andersson (S) med valaffisch 

Gatukostnader

Idag kan kommuner som anlägger nya eller rustar upp gamla vägar kräva hundratusentals kronor av de husägare som bor längs vägen. De flesta hushåll har mycket svårt att hantera utgifter i den storleken. Villaägarna menar att infrastruktur såsom vägar används av alla och därför ska finaniseras offentligt.

Strängnäs kommun backade helt från sitt krav på gatukostnader från småhusägarna i Läggesta By. Villaägarnas engagemang ledde till att kommunen helt släppte sitt krav på att en familj skulle betala 740 000 kr för upprustning av kommunens gata och för byggande av cykelbanor och belysning.

En statlig utredning har föreslagit förbättringar i befintlig bebyggelse. Den som har en bebyggd fastighet ska inte behöva betala någon gatukostnadsavgift förrän denne utnyttjar en ny byggrätt. Med dagens regler måste gatukostnaden betalas så snart vägen är klar. Husägaren påverkas också vid försäljning genom sänkt pris på huset.

Förslagen är ett resultat av Villaägarnas arbete. Av utredningsdirektiven framgick att regeringen tagit till sig Villaägarnas kritik mot reglerna om gatukostnader. Villaägarna har dessutom haft en expert med i utredningen.

Dessvärre föreslår även utredningen en kommunal taxa för gatukostnader, vilket skulle göra det lättare för kommuner att tillämpa gatukostnader – idag är det bara 37 kommuner. Villaägarna kritiserade taxan hårt, och Alliansregeringen gick inte vidare med förslaget. Men utredningen bereds fortfarande i regeringskansliet.

Villaägarna påverkade också utredningsdirektiven så att SKLs förslag att kommunerna även ska få vältra över kostnaderna för drift och underhåll av gator och allmänna platser på fastighetsägarna inte fick utredas. Det är viktigt eftersom en sådan ordning skulle leda till ökade kostnader för alla villaägare.

Fler bostadstillfällen

Villaägarna pekade på att uthyrning av rum i villor kan lösa en del av bostadskrisen för studenter – men att det måste bli skattelättnader på hyresintäkter. Detta har lett till att schablonavdraget höjts i tre steg, från 4 000 kronor till 21 000 kronor år 2012. Från och med 2013 får man dra av 40 000 kr plus 20 procent av hyresintäkten innan man behöver betala skatt.

Villaägarna var en av få remissinstanser som var positiva till Attefallshus. De blev verklighet och idag kan en småhusägare bygga ett komplementhus på upp till 25 kvm på sin tomt utan särskilt bygglov.

Bolån

Om bostadspriserna går ned så har banken i dag rätt att säga upp dina lån. Men enligt ett förslag från Justitiedepartementet ska bankerna inte längre ha rätt till det. Villaägarna har länge drivit den här frågan och nu har vi äntligen fått framgång.

Det senaste året har Villaägarna bedrivit ett opinionsarbete kring bankernas bolånemarginaler. Bakgrunden är att marginalerna i stort sett fördubblats under de senaste tre åren vilket medfört omotiverat höga kostnader för bolån.

Våra krav till politikerna har bl.a. varit att man ålägga bankerna att redovisa sina upplåningskostnader på ett enhetligt sätt så att enskilda kunder såväl som vi som jobbar med att bevaka bankerna ska kunna se hur bra bankernas erbjudande egentligen är.

Alliansregeringen lät Finansinspektionen (FI) utreda hur det informationsövertag som en bank har mot sin kund ska kunna minska och hur banker ska kunna åläggas att redovisa sina kostnader för bolån. FI har därefter föreslagit att bankerna ska redovisa sina genomsnittliga faktiska bolåneräntor för kunderna – inte bara listräntorna.

Även ränteskillnadsersättningen (den "böter" hushåll får betala om de avbryter ett bundet bostadslån i förtid) har sänkts, enligt Villaägarnas förslag.

Kommentarer förhandsgranskas ej, kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg. Håll därför god ton och följ lagen.
Kommentarer
regler. Jag godkänner att Villaägarna hanterar mina uppgifter enligt Personuppgiftslagen.
Kommentarer förhandsgranskas ej, kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg. Håll därför god ton och följ lagen.

Sorteringsordning Nyast först |  Äldst först |  Högst betyg

  • Bengt Persson
    Rapportera inlägg
    Våra medlemmars betyg
    Bengt Persson 2014-11-12
    Elnäten bör förstatligas de är ju infrastruktur och priserna för detta bör vara lika i hela landet för det finns ju ingen möjlighet att konkurensutsätta nätet.