PixelImage

Några relevanta begrepp för en samfällighetsförening

Några relevanta begrepp för en samfällighetsförening

Det förekommer flera svåra ord i samband med samfälligheter. Här förklarar vi kort vad några av orden betyder.

Ansvarsfrihet

Ansvarsfriheten är en obligatorisk punkt på föreningsstämman. Om styrelsen beviljas ansvarsfrihet så betyder det att föreningen förbinder sig att inte rikta skadeståndsanspråk mot hela styrelsen eller mot enskilda ledamöter. Revisorn ska i sin revisionsberättelse föreslå om stämman ska ge styrelsen ansvarsfrihet eller inte. Om en styrelseledamot beviljas ansvarsfrihet så gäller det bara gentemot föreningen. Det betyder att en enskild person fortfarande kan rikta skadeståndskrav mot styrelsen även om ansvarsfrihet beviljats. Det kan bli så att vissa styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet medan andra inte gör det. Om stämman röstar emot ansvarsfrihet så bör anledningen till detta anges i protokollet. Skulle det visa sig i efterhand att stämman inte hade tillgång till alla uppgifter så kan de ändå rikta skadeståndsanspråk mot styrelsen. Det gäller alltså för styrelsen att se till att informera om eventuella känsliga frågor på stämman. Man röstar endast om ansvarsfrihet för räkenskapsåret på stämman. Det betyder att för tiden mellan räkenskapsåret och stämman beslutas inte om ansvarsfrihet på stämman, utan det får man ta nästkommande stämma.

Uttaxering

Uttaxering betyder att styrelsen i en samfällighetsförening begär att föreningsmedlemmarna ska bidra med pengar till kostnaderna för föreningens verksamhet. Om samfällighetens behov av pengar inte täcks på annat sätt så ska pengar nämligen uttaxeras av medlemmarna. Detta sker vanligtvis en gång om året med det är styrelsen som beslutar om när uttaxering ska ske och det skulle t ex kunna ske vartannat år istället. Underlaget för uttaxeringen kallas debiteringslängd.

Beslutsför styrelse

Det står inget i samfällighetslagen om hur många i styrelsen som ska vara på plats för att styrelsen ska vara beslutsför, alltså få fatta beslut. I förarbetena till lagen står att alla torde vara närvarandet vid rösningen för att det ska bli ett giltigt beslut, men att man kan bestämma annat i stadgarna. Eftersom det kan vara besvärligt att alltid ha alla styrelseledamöter på plats så är det lämpligt att ha regler om beslutsförheten i stadgarna. Enligt normalstadgarna krävs att fler än hälften av ledamöterna är på plats på styrelsemötet.

Dessutom måste de ha kallats på rätt sätt och ha fått information om vad som ska beslutas om på mötet. suppleant som tjänstgör i ordinarie ledamots ställe räknas som styrelseledamot.

Vilka begrepp tycker du själv är svåra att förstå och skulle vilja ha förklarade på detta sätt? Maila till samfalligheter@villaagarna.se och berätta.