PixelImage

Bolån: Vi räknar med höjda kostnader

Bolån: Vi räknar med höjda kostnader

Svenska politiker kommer snart att få hantera två heta potatisar som rör boendeekonomin: amorteringskrav och en minskning av ränteavdraget. Vi har granskat hur förändringarna skulle påverka din ekonomi.

Det var hösten 2014 som Finans­inspektionen (FI) presentera­de sina planer på att införa ett amorteringskrav, som skulle gälla för alla nya lån som ges med en bostad som säkerhet från 1 augusti 2015. De nya bolåne­tagarna skulle amortera ner sina bolån till 50 procent av bostadens värde enligt en viss betalningsmodell.

I slutet av april 2015 tog FI tillbaka kravet, då det visat sig oklart om de hade rättsligt stöd för genomförandet. Amorteringskravet är dock i högsta grad fortfarande aktuellt.

Porträtt på Villaägarnas chefekonom Daniel Liljeberg– Jag har inte hört att något politiskt parti säger sig vara emot det, eller ens problematiserar ett sådant krav. Nu vet jag att finansmarknadsminister Per Bolund arbetar med förberedelserna. Jag kan tänka mig att politikerna tycker att det är bråttom, inte minst efter SCB:s senaste statistik om hushållens belåning, säger Daniel Liljeberg, chefekonom på Villaägarna (bilden).

Utlåningen växer

Den statistik han syftar på kom i slutet av juli i år och visade bland annat att utlåningen av bolån växte med 7,4 procent under juni. Hushållens skuldsättning var därmed rekordhög i juni och låg på totalt 3 176 miljarder kr varav 2 582 miljarder kr var bostadslån.

Det är inte enbart politikerna som har agerat efter att FI drog tillbaka sina krav. Flera banker har lagt in amorteringskrav enligt samma grundmodell som FI föreslog.

– Det är dock inget som kommer att minska politikernas drivkraft för ett statligt krav. När det är en bank som formulerar kravet kan de alltid välja att frångå det i en förhandling. Myndigheterna tror inte på självreglering i det här fallet, säger Daniel Liljeberg.

Villaägarna negativa till amorteringskrav

Villaägarna är emot det amorteringskrav som FI formulerade i våras.

– Det är viktigt att spara och amortera, inte minst för att man ska kunna bo kvar när man blir äldre och kanske får lägre inkomster, men tvångsamortering blir fel.

Daniel Liljeberg konstaterar att det skulle innebära ett tvångssparande för unga hushåll i ett flertal år från det att man köper sitt hus om man belånar det till 85 procent.

– Tvångsamorterandet kommer att tränga undan annat sparande, och när vi har räknat på det har vi sett att det blir en förlust för hushållet jämfört med annat långsiktigt sparande.

Ett sådant krav höjer även tröskeln för unga hushåll att komma in på bostadsmarknaden, menar Daniel Liljeberg.

– Det får flera negativa konsekvenser – de som redan äger sitt boende kan känna sig "inlåsta" och äldre hushåll riskerar att bli hänvisade till dyra seniorlån för att komma åt de pengar som finns bundna i huset.

Rikta kraven mot bankerna

Daniel Liljeberg förklarar att Villaägarnas förslag innebär ett ökat sparande där hushållen ges stor flexibilitet, samtidigt som de negativa konsekvenserna av FI:s eget förslag undviks:

– Vi anser att Finansinspektionen istället bör utforma krav om lägre skuldsättning och högre amorteringstakt så att de träffar bankernas hela bolånestockar. Det skulle innebära att bankerna eftertraktar amorterande och lågt belånade kunder genom att erbjuda lägre räntor. Samtidigt kan bankerna tillåta sig att ha en mind­re grupp högt belånade hushåll för att kunna finansiera nyproduktion och ungas inträde på bostadsmarknaden. Genom aggregerade krav kan Finansinspektionen ändå vara helt trygg med att hushållens skuldsättning inte når kritiska nivåer.

FI vill ha bort ränteavdraget

I samma veva, alltså förra hösten, meddelade FI också att de ville att Sverige gör sig av med ränteavdraget för att göra det mindre attraktivt för hushållen att ta lån. I dagens läge får man göra skatteavdrag med 30 procent av sina skuldräntor (med undantag för räntor på studielån) upp till en räntekostnad på 100 000 kr. På belopp därutöver får man dra av 21 procent.

Hur hårt ett minskat – eller till och med slopat – ränteavdrag slår på ett hushålls ekonomi är givetvis direkt kopplat till hur stora lån man har i kombination med ränteläget. Med en boränta på dagens nivå – 2 procent – blir ett lån på en miljon  kr 6 000 kr dyrare per år, om ränteavdraget helt skulle försvinna. Men inte minst i storstäder är det många som har högre lån än så och ett tremiljonerslån skulle bli 18 000 kr dyrare om möjligheten till ränteavdrag försvann.

Ensidig avskaffning av ränteavdragen inte aktuell

Just nu är förvisso räntan exceptionellt låg, och skulle man istället räkna på 6 procents ränta (som var fallet så sent som 2008) så blir en lånad miljon 18 000 kr dyrare med slopade ränteavdrag.

Villaägarna säger dock rakt av "nej" till en minskning av ränteavdraget, i alla fall så länge inte andra åtgärder vidtas samtidigt.

– Det finns en slags symmetri i svensk ekonomi, som gör att det är otänkbart att ensidigt avskaffa ränteavdragen. Om man har kapitalinkomst så betalar man skatt på den och har man en kapitalutgift så får man göra avdrag. Vi kommer aldrig att ställa oss bakom en ensidig försämring av ränteavdragen, säger Daniel Liljeberg.

– Dessutom har folk köpt sina bostäder med ränteavdragen "inbakade", det har funnits med i beräkningen i bud­givningen, att ändra villkoren för boendeekonomin på det sättet är oacceptabelt.

"Ränteavdragen trappas ner"

Prognosen för ränteavdragen är mer svårbedömd än när det gäller amorteringskravet.

– Från partiledningarna har vi enbart fått höra att dagens ränteavdrag är trygga, men finansmarknadsminister Per Bolund har svajat betänkligt. Min bedömning är att ränteavdragen är en fråga som kommer att finnas på den politiska agendan fram­över. Men avdragen lär inte tas bort "över en natt", utan det troliga är en långsam nedtrappning med kanske någon procentenhet per år, säger Daniel Liljeberg.

Han understryker att detta är en viktig fråga för alla småhusägare, även för dem som inte har så höga lån och därmed inte påverkas så mycket initialt.

– Möjligheten till ränteavdrag är något som har en direkt påverkan på huspriserna. Minskade ränteavdrag gör att huset blir mindre värt.

Text: Peter Wiklund