PixelImage

Taxeringsvärden: SCB:s prognos pekar på rekordhöjning

Taxeringsvärden: SCB:s prognos pekar på rekordhöjning

Den väntade rekordhöjningen av taxeringsvärdet innebär höjd fastighetsavgift under taket – vilket nästan en miljon husägare kommer att bli varse under 2018. De drabbade finns främst på landsbygden och i mindre orter. Hur kommer dina egna boendekostnader att påverkas?

Bild på småhus inom ramen för en SverigekartaUnder 2018 kommer närmare en miljon småhusägare att drabbas av en historiskt stor höjning av taxeringsvärdena. Det framgår av en prognos som Villaägarna låtit SCB (Statistiska centralbyrån) göra. I flera kommuner stiger de med över 30 procent, vilket i många fall medför en kraftig höjning av den kommunala fastighetsavgiften.

– När jag först såg prognosen trodde jag att SCB räknat fel. Höjningarna var så kraftiga. Men beräkningarna stämmer och det kommer att få stora konsekvenser för många husägare, främst på mindre orter, säger Håkan Larsson som är boendeekonom på Villaägarna.

Ökning med 25 % i genomsnitt

I genomsnitt stiger taxeringsvärdena för småhus i Sverige med 25 procent. Det i sig är historiskt högt. Mellan 2012 och 2015 var ökningen som mest 19 procent och skedde då i Norrbottens län. Enligt prognosen för 2018 kommer ökningen i alla län utom två vara större än så. I Vindelns kommun sker den största ökningen, med 49 procent.

Det här drabbar småhusägare olika beroende på deras nuvarande taxeringsvärde i förhållande till det tak som begränsar fastighetsavgiften. Det är de som ligger under taket, som för 2016 är på 7 412 kronor, som påverkas av förändringen. Taket motsvarar ett taxeringsvärde på 988 267 kronor.

Nästan hälften av alla småhus i riket som helhet kommer att ligga under taket 2018 och kommer därmed drabbas av en höjning. I 176 kommuner ligger fler än hälften av småhusen under takbeloppet och i 17 kommuner ligger samtliga lägre.

Fyra av tio husägare i Hallstahammar får den största höjningen av fastighetsavgiften i riket. Den genomsnittliga ökningen där blir 42 procent vilket i reda pengar motsvarar 1 928 kronor. I Tibro berörs åtta av tio med en genomsnittlig höjning på 1 560 kronor, och i Timrå berörs åtta av tio med höjningar på i snitt 1 373 kronor.

– I 103 kommuner höjs fastighets­skatten med mer än 1 000 kronor, säger Håkan Larsson.

Låg rörlighet driver höjning

Anledningen till de kraftiga skattehöjningarna är främst att huspriserna har stigit kraftigt sedan den förra småhustaxeringen 2015, som beräknades utifrån huspriserna 2013. Huspriserna har i sin tur drivits av ett historiskt lågt byggande i kombination med låg rörlighet och en "ganska aggressiv utlåning från bankernas håll" samt en trögrörlig bostadsmarknad, menar Håkan Larsson. Att detta ska drabba enskilda husägare i form av högre skatt är inte rimligt, argumenterar han.

– De som bor i exempelvis Umeå med omnejd kan ju inte rå för att det har byggts för lite i förhållande till urbaniseringen från inlandet. Det är en illa fungerande bostadsmarknad som driver upp taxeringsvärden och fastighetskatter, säger Håkan Larsson och pekar på att priserna inte dragit iväg på samma sätt i exempelvis Tyskland, där det tidigare har byggts mycket.

Taket bör frysas

Fastighetsskatten är sedan länge en omtvistad fråga. Villaägarna, som en gång grundades med syfte att bland annat minska det skattemässiga trycket på hus­ägare, har sin ståndpunkt klar. I och med reformen av fastighetsskatten 2008 infördes den kommunala fastighetsavgiften, som utgörs av 0,75 procent av taxeringsvärdet upp till ett tak som stiger i takt med inkomstbasbeloppet. Nu menar Jakob Eliasson, Villaägarnas samhällspolitiska chef, att såväl taket som taxeringsvärdena bör frysas på nuvarande nivåer.

Men finansminister Magdalena Andersson (S) vill inte ens kommentera frågan. Hennes pressekreterare hänvisar istället till ett tidigare uttalande hon gjorde med anledning av SCB:s prognos.

– Villaägarna vill alltid att man ska ha så låg beskattning på bostäder som möjligt. Här är det viktigt att påpeka att Sverige har en internationellt sett väldigt låg beskattning på bostäder.

– Ska vi kunna finansiera skolan, sjukvården och omsorgen är min bedömning att vi inte kan genomföra ytterligare sänkningar av beskattningen på bostäder, sa Magdalena Andersson i en intervju i SVT den 1 november 2016.

Håkan Larsson argumenterar att staten faktiskt får mer intäkter idag än före fastighetsskattereformen, som finansierades bland annat genom att beskattningen av vinsten vid en bostadsförsäljning höjdes.

– Statens intäkter från fastighetsskatten är större nu än före reformen 2008. Småhusägarna är och förblir en kassako för staten. Taxeringsvärdena bör frysas, och statens ökade intäkter bör gå tillbaka till boendesektorn i form av sänkta flyttskatter. Det skulle höja rörligheten på bostadsmarknaden och göra att vi använder beståndet mer effektivt, säger Håkan Larsson.

Text: Henrik Rådmark

Läs mer om SCBs rapport om taxeringsvärden 2018

Den med tomträtt drabbas hårdare av höjda taxeringsvärden