PixelImage

Värmepump: Välja bergvärme

Bergvärme: så gör du rätt val

Att skaffa bergvärme kostar ungefär lika mycket som en ny bil. Men serviceplaner och uppföljning saknas, trots att köparen ofta saknar teknisk kompetens för såväl driften som själva upphandlingen. Läs detta för att undvika fallgroparna.

Villaägare, som har oljeeldning och direktverkande el, öppnar sina fönsterkuvert sittande. Med de senaste decenniernas ständigt ökade priser har kostnaden blivit otäckt hög. Många har redan bytt eller är på väg att byta uppvärmningsmetod. Ett av huvudalternativen är bergvärme/jordvärme/sjövärme.

Man kan lugnt säga att det rått feststämning för värmepumpsleverantörerna. Officiell statistik visar att åren 2002 till 2011 ökade andelen småhus som har bergvärme/jordvärme/sjövärme från 3 till 19 procent! Av dessa har de allra flesta berggrunden som värmekälla.

Bergvärme är en omfattande investering. För en normalstor villa kostar det cirka 200 000 kr att få bergvärme, med borrning, värmepump och installation. Väldigt många har lagt ut den stora summan utan att veta exakt vad de har köpt och om den aktuella utrustningen är optimal för byggnaden.

Vi ber vvs-konsulten Anders Wigert att peka ut några av fallgroparna när en bergvärmeanläggning ska handlas upp:

– Upphandlingen är den svåraste biten. Anbuden är ofta ganska intetsägande. Det kan vara en 15 sidor färgglad broschyr som talar om energiberäkningar och lånekalkyler med mera, men bara en halv sida handlar om vad installatören faktiskt tänker göra. Många gånger är den beskrivningen sparsam.

Anders Wigert varnar för att man utan bra upphandling riskerar att få något som mest liknar löpande räkning, där "tillkommande" åtgärder kan bli väldigt dyra.

– Åtskilliga villaägare tycker sig inte ha råd att ta hjälp utifrån. Ändå kanske de borde köpa några timmar konsulthjälp just för att granska anbuden, säger Wigert.

Som köpare bör man ha klart för sig att inte alla installatörer bidrar med kunskap om hur bergvärmen interagerar med villans befintliga värmesystem. Och har köparen inte själv teknisk kompetens kan det bli både onödigt dyrt och ett dåligt resultat.

Dimensionera rätt
Det är viktigt att dimensionera värmepumpen efter kommande förbrukning i så stor utsträckning som möjligt. Det är inte säkert att det funkar att basera den på tidigare el- eller oljeförbrukningen i huset. Hög elförbrukning kan bero på elgolvslingor i ett dåligt isolerat källargolv, ett FTX-ventilationsaggregat, med mera. Oljepannans förbrukning under sommaren för varmvatten bör inte heller tas med i energiberäkningen, eftersom det blir missvisande.

Radiatorsystemet är en annan akilles-häl, som kan göra att bergvärmen inte fungerar som tänkt.

– Äldre värmesystem brukar ha en framledningstemperatur på 80 grader. En värmepump bör inte ge mer än 55 grader. Därför kanske man ska sätta in större radiatorer, säger Wigert.

Större radiatorer innebär högre investeringskostnad. Det ska ställas mot att inte åtgärda alls och låta värmepumpen leverera högre temperaturer, vilket medför att en del av den energibesparing villaägaren vill göra går om intet. För varje grad framledningstemperaturen höjs minskar värmepumpens COP-tal (verkningsgrad) med 3 procent.

– Det kan även behövas ett mellankärl, för att få en större vattenvolym och därmed minska start–stoppfrekvensen. Det gör att slitaget blir mindre, säger Wigert.

Wigert påpekar att om man har golvvärmesystem någonstans i huset bör radiatorerna dimensioneras för en framledningstemperatur på 40 grader. Då behövs ingen golvvärmeshunt, samtidigt som värmepumpens COP-tal blir bättre.

– Man ska också ha klart för sig att den verkningsgrad som leverantörerna anger är till stor del laboratorievärden. I verkligheten är COP-talet ofta lägre, räknad på ett års drift, säger Wigert.

– Installationer som görs på sommaren får ofta en normalinställning av värmepumpen, utifrån de förhållanden som är kända. Det kanske inte alls passar det huset, säger Wigert och berättar att uppföljning av värmepumpens driftdata nästan aldrig sker.

– Jag har försökt få installatörernas branschorganisation SVEP att verka för att återbesök ska läggas in i offerterna, men det har jag inte fått gehör för. Jag tycker att kunden åtminstone skulle få skicka in sina värden till installatören så att man kan bedöma om något behöver åtgärdas.

– En uppföljning bör innehålla frågor som: Har vi rätt temperaturdifferens i värmesystemet och köldbärarkretsen? Är start- och stoppfrekvensen okej? Har vi en rimlig elförbrukning?

De flesta är trots allt nöjda
Den villaägare som inte är nöjd med sin bergvärmeanläggning har små möjligheter att få åtgärder utförda, om det inte står uttryckligt i upphandlingsunderlaget.

– Se till att slutbesiktning finns inskriven. Avtala också med installatören om att 10 procent av kostnaden ska betalas först när slutbesiktning är gjord och eventuella åtgärder utförda, råder Wigert.

Trots allt är de flesta nöjda med sin bergvärmepump. Det visar en fältstudie som utfördes 2003–2005 på uppdrag av Energimyndigheten och Konsumentverket.

De brister som redovisades gäller kvaliteten på installationen, anvisningar om skötsel, läckage av värmebärare och störande ljud. De flesta bergvärmeinstallationerna höll dock den energiprestanda som installatörerna lovat.

Vill du ha råd?
Vill du ha råd om uppvärmning, elavtal eller tips på hur du kan spara energi kan du vända dig till Villaägarnas rådgivning.

Text: Maria Åslund  

Läs mer om energi