PixelImage

Energikostnad 0 kr i 70-talsvillan

Energikostnad 0 kr i 70-talsvillan

När Erik Orvarson lät fotografera sin vanliga 70-talsvilla med värmekamera blev han förskräckt över hur mycket värme som läckte ut överallt. Nu har det gamla huset renoverats så att det drar noll i energikostnader.

Bild på Villa Kyoto i Västra Frölunda

Villa Kyoto kallas huset som ligger i Västra Frölunda i Göteborg. En före detta typvilla från 1978, granne med andra typvillor, i ett ganska vanligt bostadsområde. Men utanför häcken sitter en informationsskylt som talar om att något helt unikt väntar bakom hörnet.

Erik Orvarson har nämligen låtit renovera sin villa till ett hem för framtiden, energisnålt och nästan underhållsfritt. Ett hus med så många olika energibesparande åtgärder – stora och små – finns troligtvis inte i Sverige. Genom detta har Erik Orvarson visat att det är fullt möjligt att minska kostnaderna till noll eller nära noll även i gamla villor och radhus.

– I Sverige finns över två miljoner småhus, och det är ju där den stora utmaningen ligger – hur ska man energieffektivisera dem? frågar han retoriskt.

Erik Orvarson har alltid varit miljö- och energiintresserad, men det började egentligen med att en vän köpt en värmekamera som han testade hemma hos Erik. Den visade tydligt hur en massa värme bara försvann ut i luften – via fönster, tak, golv ... Trots att villan var byggd enligt de nya byggnormerna och hade treglasfönster.

– Plötsligt förstod jag varför min dotter alltid ville dra in benen under sig när hon satt i Tripptrapp-stolen vid bordet – det var jättekallt just i det hörnet.

Började räkna på ombyggnaden

Bild på vattenkran från OrasDen insikten fick Erik, som är lönsamhetskonsult, att börja fundera över vad man kunde göra åt husets energiläckage. Nya mätningar tog vid, där man bland annat kunde konstatera att det blåste 2–3 sekundmeter kall luft från eluttagen, att taket läckte värme som ett såll och att den oisolerade husgrunden kylde huset under höst, vinter och vår. Tänk om man med bra isolering kunde dra ner värmekostnaderna väsentligt, kanske rentav till noll? Erik Orvarson började räkna: Husets dåvarande energikostnader var 30 000 kronor per år. På tio år blir det 300 000 kronor. En vanlig villa har en livslängd på omkring 100 år ...

– Jag insåg att jag ville göra andra saker för de pengarna, och om jag tog ett lån på närmare en miljon för att energieffektivisera huset skulle jag ändå få pengar över till annat roligt i livet. Och varför inte göra detta nu, när det ändå var dags att byta fasad och fönster?

Många var skeptiska

Sagt och gjort. Eller nåja – det var ingen enkel process, eftersom många byggföretag och leverantörer var skeptiska till en sådan "olönsam" och udda idé. Men Erik Orvarson fick stöd och inspiration från Karin Adalberth, som byggt Sveriges första plushus, liksom Hans Eek, arkitekt och en av Sveriges främsta experter på energisnålt byggande. Dessutom hade han turen att hitta en riktigt duktig kvalitetskonsult.

Ledstjärnan i Erik Orvarsons vision för husets energieffektivisering blev den så kallade Kyotopyramiden, som kommer från den internationella miljööverenskommelsen Kyotoprotokollet från 1997. De tre viktigaste delarna av fem i pyramiden handlar i tur och ordning om att:

1. Minimera husets värmebehov
2. Minimera husets elbehov
3. Utnyttja solenergin.

– Många människor idag väljer att köpa en stor och ofta kostnadskrävande energikälla när man till exempel ska byta ut husets direktverkande elvärme. Det är helt bakvänt. Först ska man titta på vad man kan tilläggsisolera och förbättra. Energikälla väljer man sist. Då behöver man bara en enkel billigare värmepump eller kanske en liten pelletskamin i vardagsrummet, det räcker, konstaterar Erik Orvarson.

Huset har fått ett tätt "skal"


Villa Kyoto-huset försågs med ett tätt "skal" – tätheten är lika viktig som isoleringen. Att hus från 60-, 70- och 80-talet ska kunna "andas" för att det inte ska bli mögel, är en vanlig missuppfattning, menar Erik.

– Det är när kall luft möter varm som kondens uppstår. Därför ska huset vara tätt och istället ha bra ventilation.

Bild på utdragbar diskmaskin

Husets grund var det första viktiga steget. Grunden fick en kjol av cellplastskivor, som sluttar utåt i marken från husgrunden, för att minska värmeförlusterna mot marken. I samband med att husets dränering gjordes om, grävdes en svart vattenslang ner ett varv runt huset, där vattnet sedan värmer den inkommande ventilationsluften på vintrarna och kyler luften på somrarna.

15 cm tilläggsisolering

Sedan var det dags för fasaden, som fick ett 15 centimeter tjockt lager tilläggsisolering. Skarvar och springor hade först tejpats noga, och hörnen kläddes med vindduk. Efter 35 år var husets fönster, altandörrar och ytterdörr i dåligt skick, så i samband med tilläggsisoleringen av fasaden byttes alla fönster och dörrar.

Yttertaket hade redan tidigare klätts med solcellspaneler och solfångare, för elproduktion respektive varmvatten. Sista åtgärden var att vindsutrymmet fick stryka på foten för att man skulle kunna tilläggsisolera vinden. Luftkanaler drogs till det nya ventilationssystemet som bygger på från- och tilluftsvärmeväxling. Den gamla isoleringen togs bort, taket tätades noga med specialtejp och ett 60 centimeter tjockt lager med lösull sprutades ut på ett par timmar.

Fasadmaterialet är underhållsfritt

Fasaden kläddes med "brädor" av cementfiber, som lades på som fjällpanel.

– Det är klart dyrare än vanligt trä, men helt underhållsfritt, säger Erik Orvarson.

När husets "ytterkläder" var på plats, var det dags att investera i energisnåla vitvaror och tv, ersätta glödlamporna med LED-lampor, sätta in beröringsfria kranar vilket minskade vattenkonsumtionen med 40–50 procent, liksom installera en enkel avloppsvärmeväxlare som tar tillvara en del av värmen i avloppsvattnet. Bland annat.

Därefter var det hög tid att fundera över det sista steget: värmekälla.

– Eftersom husets behov av energi minskat så mycket, behövs bara en väldigt liten värmepump, som specialtillverkades.

Självförsörjande på el

Sedan huset blev klart våren 2014 kan Erik konstatera att solfångarna levererar det varmvatten och den värme som huset behöver under nio av årets tolv månader och att husets elbehov täcks mer än väl av den egna elproduktionen. Huset är varmt på vintern, svalt på sommaren och väldigt tyst trots att det ligger mitt i ett villaområde med både bil- och flygtrafik. Han kan inte vara annat än helnöjd, trots att projektet tog längre tid än han kunde ana:

– Energieffektiviseringen kostade omkring 900 000 kronor, och samtidigt har värdet på huset – inklusive övrig renovering – ökat med 1 miljon, enligt mäklaren. Syftet med det här var ju att visa att gemene man kan göra samma sak med sina småhus, till en realistisk kostnad – och med mina erfarenheter som hjälp på vägen. Det känns fantastiskt!

Visningshus

Politiker, myndigheter, arkitektbyråer, byggkonsulter, skolor såväl som allmänhet har redan hört av sig för att göra besök i Villa Kyoto. Huset ska nu användas som visningshus under några månader för att sprida kunskap och inspiration, men även fånga upp idéer från andra husägare och experter. Vilket i framtiden kan leda till ett slags miljonprogram för småhus, på samma sätt som man gör med flerbostadshus idag. Målet är ett framtida billigare och bättre boende, menar Erik Orvarson.

– SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, planerar att komma och göra mätningar av varje enskild energisparåtgärd i Villa Kyoto, för att slå fast hur pass effektivt huset är, vad olika saker kostar och hur lönsamt det är. Deras analyser kommer vi och många andra att ha stor nytta av.

Text: Pernilla Fredholm
Foto: Carina Gran