PixelImage

Ta makten över elräkningen

Ta makten över elräkningen

På nyåret 2015/2016 fyller avregleringen av elmarknaden 20 år. Men är det något att fira? Vad har hänt - har priserna på el gått upp eller ner?

Elledningar mot himmel i solnedgång

Läser du artiklar och ser nyhetsinslag om elmarknaden från de senaste månaderna är det lätt att bli konfunderad och rådvill. Å ena sidan höjs elpriset enligt Svenska Dagbladet, å andra sidan är det lägre än på tio år enligt Dagens ­Nyheter. Båda nyheterna kan dessutom utan större problem sägas vara sanna.

Det beror på att elpriset består av tre delar:

  • nätavgiften, som bestämmer hur mycket vi ska betala de företag som äger elnäten;
  • handelsavgiften (det vill säga priset för själva strömmen), som riktas till de företag som levererar elen;
  • och slutligen skatter, moms, elcertifikat och utsläppsrätter.

Den rörliga, konkurrensutsatta delen av elpriset som avregleringen framför allt riktades mot har mycket riktigt nått sin lägsta nivå på ett drygt decennium, men övriga delar av den räkning som trillar in i svenskarnas brevlådor och inboxar visar en motsatt utveckling. Nätföretagens tårtbit kan bli ännu större de kommande åren. Skattedelen med elskatt, elcertifikat och utsläppsrätter har vuxit rejält.

Elkonsumenter vill ha säker leverans

Porträtt Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef hos Villaägarna– Som elkonsumenter är vi intresserade av en så säker leverans som möjligt, det vill säga så få avbrott som möjligt, och låga och stabila priser. Och just stabilitet är viktigt för kunderna, volatila priser gör folk osäkra. Förutsägbarhet är viktigt. Det kan vara svårt att förstå varför priset på en basvara fluktuerar på det här sättet när priset på, säg, mjölk inte gör det, säger Villaägarnas samhällspolitiske chef Jakob Eliasson (bilden).

Samtidigt är självklart långvarig stabilitet svår att nå på en konkurrensutsatt marknad där oförutsägbara orsaker som väder och vind kan ha väldigt kraftig påverkan.

– Elpriserna i samhällsdebatten tog verkligen fart vintrarna då det var väldigt kallt, vintrarna 09/10 och 10/11, men en del av det som ledde till höga priser då är samma saker som leder till låga priser nu, där finns egentligen inget problem från vår sida, säger Jakob Eliasson.

Effektivisering en vinst

Jakob Eliasson nämner effektiviseringen av produktionen som en av de stora vinsterna med avregleringen.

– Balansräkningen blir bättre och marginalerna krymper. Det finns färre reservkraftverk som bara används vid enstaka tillfällen. Med ett reglerat pris behövdes dessa, för då kunde efterfrågan inte regleras med högre pris. Utan då var man tvungen att möta den efterfrågan. Alltså behövde man ha extrakraftverk som stod och samlade damm och kostade pengar.

Nödvändigt med el

– Skattedelen har skjutit i höjden, det är inget snack om det, säger Jakob ­Eliasson. Dessutom är det moms på den. Det är lätta pengar att få in till staten. Där hamnar vi också i kärnan kring varför folk upprörs över elräkningen – man känner sig fången. El är en nödvändighet, och därför är anslutningen till elnätet ett måste. Då blir man frustrerad när elnätet har monopolprissättning och missnöjd för att man måste betala skatten till staten. Man sitter fast. Det är den utsattheten som väcker känslor.

Jakob Eliasson menar också att en del av de ursprungliga skälen till att elskatten överhuvudtaget existerar har ersatts av andra avgifter.

– Skatten infördes bland annat av miljö­skäl, men sedan kom utsläppsrätterna och tog över den rollen. Då hade det kunnat vara läge att sänka straffskatten, men det gjordes inte. Om nu politikerna tycker att höga elräkningar är ett problem på riktigt så är det väldigt lätt att lösa det problemet. Bara sänk elskatten. Vår lösning på finansieringen av det har varit att beskatta elbolagen hårdare eftersom de gjort stora vinster på handeln med utsläppsrätter.

Elnät en monopolmarknad

Den andra delen av elpriset som hamnat i skymundan av elhandlarnas fluktuerande pris är det pris som betalas till ägarna av elnätet som binder samman producenter och konsumenter.

– Elnät är en monopolmarknad, man kan inte byta utan att flytta till en annan del av landet och därmed få en annan nätägare. Och man måste ju vara uppkopplad, man kan inte gärna leva utan nät. Det gör kunderna väldigt utsatta, säger Jakob Eliasson och förklarar hur elnätsföretagen styrs:

– För att monopolisten, elnätsföretaget, inte ska kunna ta ut vilket pris som helst – vilket de annars skulle kunna göra – ska Energimarknadsinspektionen (EI) reglera prissättningen och den gör det med hjälp av ett system som kallas intäktsramar. Men det är enbart den totala intäkten som är hårt reglerad, regelverket går inte in i detalj på hur den ska ske.

Både positivt och negativt

Så vilka effekter har avregleringen haft? Som med de flesta andra komplexa problem är det svårt, för att inte säga direkt omöjligt, att ha en ensidig syn på det.

– I den allmänna debatten får avregleringen ibland klä skott för en allmän kritik mot elmarknanden, säger Jakob Eliasson. "Det här hade aldrig hänt utan avregleringen" hör man ibland och det kan säkert stämma, men det är lite som att säga att allt är Adam och Evas fel. Avregleringen går så långt tillbaka att det inte är konstruktivt att tänka kontrafaktiskt kring det. Vi lever med den, den har haft både positiva och negativa effekter för konsumenterna och jag skulle gissa att de positiva ändå överväger. Men vi jobbar dagligdags med att hantera de negativa.

Mer om elräkningen

13 faktorer som påverkar din elräkning

Så fungerar den svenska elmarknaden 2015

5 nyckelord när du botaniserar bland elavtalen

Elhandlarranking 2015 - efter område