PixelImage

Uppvärmning: Tips för ditt hem

Uppvärmning - tips för ditt hem

Vilken är den bästa uppvärmningen för mitt hus? Svaret på den frågan beror främst på vilken sorts hus du har. Vi ger dig expertsvar på de vanligaste frågorna om uppvärmning och energival för ditt hem. Men börja alltså med att sätta dig in i hur ditt hus är byggt och tänkt att fungera!

1. Vad är det första jag bör göra om jag vill se över husets uppvärmning? Experterna har så många förslag...

Ett bra första steg kan vara att ta hjälp av en energiexpert, som kan termografera huset och hitta de delar av huset som läcker onödigt mycket värme. Med en lista över dessa kan du sedan bedöma vad du vill göra efter att respektive åtgärd har fått en prislapp.

Det är mot prislappen som besparingen ska vägas, så att du får fram vad som är mest lönsamt att göra med huset.

2. Vad måste jag ta reda på om mitt hus för att kunna få bra rådgivning om uppvärmningen?

Vi behöver information om ungefärligt byggnadsår, typ av konstruktion, ventilationssystem samt typ av uppvärmningssystem. Med hjälp av uppgift om konstruktion och byggnadsår kan vi bedöma hur pass välisolerat huset är.

De vanligaste ventilationssystemen är självdrag, mekanisk frånluft samt mekanisk till- och frånluft med värmeväxlare.

Information om befintligt uppvärmningssystem kan påverka valet av nytt uppvärmningssystem. Finns till exempel ett vattenburet värmesystem och en skorsten, så ökar antalet alternativ.

3. Jag har ett mycket välisolerat hus från 1985 med mekanisk till- och frånluft och direktverkande elvärme. Vad kan jag göra för att minska uppvärmningskostnaden?

Till de enklare åtgärderna räknas installation av luft-luftvärmepump samt braskamin. Luft-luftvärmepumpen ger ett bra värmetillskott under uppvärmningsperiodens varmare månader.

När det blir riktigt kallt så hjälper en brasa i kaminen till att hålla elförbrukningen på låg nivå. Det är en fördel att välja en tung eldstad, som en kakelugn eller täljstenskamin, eftersom de magasinerar värmen och avger den under en längre tid, men det är viktigt att kontrollera att husets bjälklagskonstruktion medger det.

Eftersom varmvattenberedaren är ett värmeelement som tyvärr är dåligt isolerat kan du, när du behöver en ny, byta till en modell med värmepumpsteknik eller som har slinga för att ansluta solvärmeslingor.

För att minska ventilationsförluster så kan du installera en värmeväxlare på ventilationssystemet om det inte finns. De mest effektiva värmeväxlarna brukar vara motströmsvärmeväxlare där fläktarna drivs med energieffektiva likströmsmotorer. En större investering som bara lönar sig på lång sikt är att installera ett vattenburet värmesystem. Du erhåller då fler alternativ vid val av värmekälla.

4. Jag har ett relativt välisolerat hus från 1977 med vattenburen värme, elpanna och frånluftsventilation. Vad kan jag göra för att minska uppvärmningskostnaden?

Eftersom det finns ett vattenburet värmesystem, finns det många alternativ att välja mellan. Istället för elpannan kan exempelvis en luft-vattenvärmepump installeras.

Dessutom kan frånluftsventilationen förses med frånluftsvärmepump som reducerar ventilationsförlusterna. Alternativt kan ventilationssystemet byggas om till ett FTX-system.

5. Jag har ett dåligt isolerat hus från 1960, med källare, självdragsventilation, vattenburen värme samt en kombipanna som kan värmas med el, olja eller ved. Vad kan jag göra för att minska uppvärmningskostnaden?

Det kan vara lämpligt att se över isoleringen av huset. Om fasaden behöver renoveras så kanske det finns möjlighet att tilläggsisolera och byta eller renovera alla fönster.
Renovering kan vara lönsamt, för i samband med att trädelar lagas och fönstret målas om kan den inre glasrutan bytas till ett isolerglas eller energiglas. Det gamla fönstret blir då lika effektivt som de första 3-glas fönstren som fanns på marknaden.

Ved- eller oljepannan omsätter stora mängder luft och alstrar värme i pannrummet, vilket även fortsättningsvis kan behövas för att minska fuktbelastningen i källaren. Dessutom värmer denna typ av panna även upp skorstenen och husets självdragsventilation kan behöva en varm skorsten för att fungera tillfredsställande. En varm skorsten hjälper också till att sänka den relativa fuktigheten på kallvinden.

Eldning med ved är prisvärt, men inte alltid det mest bekväma. Byte till pelletsbrännare eller pelletspanna kan vara ett alternativ för att öka bekvämligheten jämfört med vedeldning och det är definitivt billigare än olja och el.

6. Vad bör jag tänka på vid köp av pellets?

Vid köp av pellets bör du tänka på samma sätt som när du köper bensin till bilen. Till bilen köper man till exempel bränsle med 95 eller 98 oktan. Träpellets bör uppfylla den nya standarden med en indelning i tre kvalitetsklasser: A1, A2 och B.

  • Pellets i klass A1 lämpar sig för användning i en villapanna.
  • Pellets i klass A2 tillåts ha högre askhalt och lägre sintringstemperatur och är därmed mindre lämpade för användning i en villa.
  • Pellets i klass B är industripellets som inte lämpar sig för användning i villor.

Ta även reda på priset i förhållande till energiinnehållet (öre/kWh) istället för att bara jämföra priset per vikt (kr/kg).

Beroende på var i landet du bor, kan det vara lönsamt att importera pellets från andra EU-länder där marknadspriset är lägre.

7. Jag har ett hus från 1920 byggt med stående plank, självdragsventilation, vattenburen värme från en gammal panna som eldas med olja, el och ved. Dessutom finns kakelugn i vardagsrummet. Vad kan jag göra för att minska uppvärmningskostnaden?

Om arkitekturen tillåter det så kan fasaden tilläggsisoleras med en fasadskiva om panelen måste bytas. Fönstren kan renoveras genom att byta innerglaset mot ett energiglas. Pannan kan bytas till en pelletspanna och oljetanken kan bytas mot ett pelletsförråd. Eftersom huset är dåligt isolerat och har en lång uppvärmningsperiod så kan en kombination med solfångare vara tänkbar. Solfångarna kan då leverera värme till både värmesystemet och tappvarmvattnet.

7. Jag har ett superisolerat lågenergihus. Kan jag värma huset med solfångare?

Ett lågenergihus har en relativt kort uppvärmningsperiod som på våra breddgrader sammanfaller med årets mörkaste månader. Därmed är det inte särskilt fördelaktigt att försöka värma ett välisolerat hus med solfångare. Problemet är att det brukar vara relativt dyrt och tekniskt komplicerat att lagra solvärme från soliga sommarmånader till mörka vintermånader. Däremot kan det på sommaren fungera utmärkt att värma tappvarmvatten med solfångare.

8. Vilken typ av värmepump är effektivast när det är riktigt kallt utomhus?

En bergvärmepump hämtar sin energi djupt nere i marken. Ett borrhål kan vara mellan 100 och 200 meter djupt. Där råder nästan konstant temperatur som inte varierar särskilt mycket med årstiderna. Därför fungerar bergvärmepumpen mycket bra även när det är riktigt kallt utomhus.

9. Hur mycket värme producerar en solfångare?

Ett år har ca 1 000 soltimmar i södra Sverige. Antag att solinstrålningen är ca 1 000 W/kvm. Den totala mängden solenergi som träffar en area på 1 kvm är alltså ca 1 000 kWh. Denna energi måste omvandlas till värme i solfångaren och transporteras genom rör till husets tappvarmvatten- eller värmesystem. Under optimala förhållanden kan en solfångare leverera ca 300 till 600 kWh värme per kvm.

10. Hur mycket el producerar en solcell som är en kvadratmeter?

Verkningsgraden för en enkel solcell ligger vanligtvis på ca 10–15%, dvs 1 kvm solceller kan leverera en effekt på ca 100–150 W då solinstrålning och temperatur är optimala. Med en solinstrålning på 1 000 W/kvm, en temperatur på 25°C och 1 000 soltimmar innebär det en årlig energimängd på ca 100–150 kWh per år.

Från 2015 kan du få 20% av en solcellsanläggning i bidrag (söks hos Länsstyrelsen). Du har även möjlighet att få skattereduktion på 60 öre per kilowattimme (kWh) för all el som matas in till elnätet, dock max 18 000 kronor per år. (Skatteverket)

11. Kan jag lagra solel som genereras på sommaren för användning under vinterhalvåret?

I liten skala och över mycket kort tid kan lagring ske i batterilager, men det brukar sällan bli kostnadseffektivt.

Spartips för minskad elkostnad

Spara el – sex tips som minskar din elkostnad

Fråga experten om din uppvärmning

Du vet väl att Villaägarnas medlemmar får kostnadsfri rådgivning inom bland annat energi? Ställ din fråga här!

Medlemsrabatter inom energi och uppvärmning

Här hittar du dina medlemsrabatter inom energi och uppvärmning