PixelImage

Värmesystem: Hitta rätt uppvärmning till ditt hus

Värmesystem: Hitta rätt uppvärmning till ditt hus

Varmt, bekvämt, billigt och miljövänligt? Det är svårt att hitta ett uppvärmningssystem som uppfyller alla önskvärda krav. De olika systemen har sina styrkor och svagheter. Läs om hur de vanligaste värmekällorna funkar samt för- och nackdelar.

Illustration av ett gult hus med en halsduk runt

Värmepumpar generellt

Värmepumpar är den vanligaste värmekällan i våra småhus.
De hämtar värme som finns i ventilationsluft, uteluft, mark eller berg. Oftast värme som på olika vägar kommer från solen. Finessen med värmepumpen är att den höjer temperaturen på lågvärdig värme, så att den blir användbar för värme och varmvatten. Det kan räcka med en värmekälla på 0°C, den kan höjas till 55–60°C.

Alla värmepumpar drivs med el och effektiviteten uppges som värmefaktor. För varje kWh el som värmepumpen använder får man ut flera gånger mer värme. Om en (1) kWh el ger tre (3) kWh värme, så är värmefaktorn 3. Ju -högre värmefaktor, desto energieffektivare. Värmepumpar finns från en rad -leverantörer som konkurrerar och driver på varandra inom teknisk utveckling.

Frånluftsvärmepump

Frånluftsvärmepumpar är väldigt vanligt i nybyggda villor, som har ett modernt ventilationssystem med frånluft. De tar värmen från den utgående ventilationsluften, som håller drygt 20°C i princip året om. Därmed kan man nå god prestanda, ofta med en värmefaktor på cirka 3.

Den utvunna värmen kan användas på olika sätt. Den kan värma ingående friskluft eller värma radiatorer. Den kan också användas till att framställa varm-vatten.
Frånluftsvärmepumpar passar bäst i nya hus, där en stor andel av energin kan återvinnas ur ventilationsluften, eftersom väggar och fönster är så täta.

Installationskostnaden är betydligt lägre jämfört med exempelvis bergvärmepump – men besparingen också lägre.

Bergvärmepump

Bergvärmepumpen hämtar värme genom att vätska cirkulerar i djupa borrade hål (ner till 300 meter) i berggrunden. Berget är en långsiktigt pålitlig värmekälla som behåller temperaturen om borrhålen är tillräckligt många och djupa.

Då moderna bergvärmepumpar är så pass effektiva, ska de klara en sträng vinter utan stöd av annan energikälla. Till äldre värmepumpar behövs ofta kompletterande värmekällor, oftast en elpatron, för riktigt kalla dagar.

Investeringen är hög vid nyinstallation, då borrhålen ska borras. Men i gengäld har man en driftssäker uppvärmning med lång livslängd. När den först installerade värmepumpen behöver ersättas, behöver man inte borra nya hål, så kostnaden blir då betydligt lägre.
Den alstrade värmen brukar distribueras i huset genom ett konventionellt vattenburet radiatorsystem. Den kan även anslutas till vattenburen golvvärme. Golvvärmen fungerar med lägre vattentemperatur, vilket gör att värmepumpen får en bättre värmefaktor.

Bergvärmen används också för varmvattenproduktion.

Luftluftvärmepump

Luftluftvärmepumpen består av en utomhus- och en inomhusdel.

Den hämtar energin ur uteluften genom en eller flera fläktar. Ett köld-medium värms upp i själva värmepumpen, och värmen överförs till en eller flera inomhusdelar.

En nackdel med utomhusluften som värmekälla är att effektiviteten sjunker med utomhustemperaturen, och årsvärmefaktorn blir därför inte lika hög som med bergvärme. Den fungerar därför sämre i landets nordliga delar i jämförelse med syd. Av samma orsak kan huset behöva en kompletterande värmekälla, som en braskamin eller elvärme, som kan stötta vid kallare väder. En annan nackdel är att den inte kan producera varmvatten.

Eftersom värmen är luftburen krävs en öppen planlösning för att värmen ska spridas bra inomhus.

Bland fördelarna finns att den är enkel och ganska billig att installera, räkna med ett totalpris på cirka 20 000–30 000 kr med installationen. Luftluftvärmepumpen kan ställas om så att den sommartid fungerar som luftkonditionering och kan även bidra med avfuktning.

Luftluftvärmepumpen är den vanligaste värmepumpen enligt Energimyndigheten. Mer än hälften av värmepumpar i småhus är någon form av luftluftvärmepump.

På grund av stort intresse för den här typen av värmepumpar har det importerats många olika märken till marknaden. En del av dessa modeller är inte avsedda för det svenska vinterklimatet. Resultatet kan bli utebliven besparing och dyra reparationer.

Inomhusdelen av en luftluftvärmepump som hänger på väggen

Inomhusdelen av en luftluftvärmepump.

Luftvattenvärmepump

Luftvattenvärmepumpar hämtar också sin värme från utomhusluften. Inomhus tillförs huset värme genom det vattenburna värmesystemet och pumpen kan även alstra tappvarmvatten.

Den har liknande nackdelar som luftluftvärmepumpen. Den tappar i verkningsgrad vid kallt väder och behöver då kompletteras med en extra värmekälla. Den har heller inte lika bra årsvärmefaktor som exempelvis bergvärme.

Å andra sidan så är den initiala investeringen betydligt lägre än med bergvärmen.

Jordvärmepump

I det översta marklagret lagras solvärmen under sommarhalvåret. En jordvärmepump hämtar sin energi från en nedgrävd slang där köldbärarvätska cirkulerar. Systemet fungerar i övrigt som en bergvärmepump.

Jordvärme är ett ganska vanligt system där man har marktillgång, alltså utanför tätorterna. Systemet kan medföra betydande ingrepp i exempelvis trädgården, men den nedgrävda kollektorslangen kan ses som en långsiktig investering, vars livslängd är mycket längre än själva värmepumpen.

Sjövattenvärmepump

Detta är en mindre vanlig typ av värmepump. Den hämtar värmen från den solenergi som lagras i sjö- eller havsbotten. Där är temperaturen relativt stabil. Energin tas upp genom en kollektorslang som läggs på botten av sjön.

Detta system liknar jord- och bergvärme (förutom att själva värmekällan är sjövatten) och värmer huset via radiatorer/golvvärme.

Fjärrvärme

Fjärrvärme är en bekväm och driftssäker uppvärmningsform eftersom själva värmekällan är i ett stort centralt värmeverk. Det producerade hetvattnet pumpas ut i långa ledningar till de anslutna husen. Där finns en fjärrvärmecentral med värmeväxlare som överför värmen, så den kan användas för att värma element och varmvatten.

De flesta flerbostadshus är anslutna till fjärrvärmen, men den är inte lika vanlig i småhus.

Fjärrvärmen kan produceras på många olika sätt. Vanligast är att elda olika biobränslen, som skogsflis och spillvirke. Men det kan vara avfallsbränslen eller spillvärme från industrier och datahallar.

Svenska fjärrvärmeanläggningar är försedda med avancerad rökgasrening, vilket ger stora miljöfördelar jämfört med egen värmepanna.

En nackdel är att konkurrensen är begränsad, då man inte kan välja annan värmeleverantör i fjärrvärmenätet. Kunden är alltså beroende av fjärrvärmebolaget och dess beslut om prissättning. Under senare år har det dock varit mycket debatt om detta, och fjärrvärmebranschen har startat olika initiativ för att bli mer öppen.

Direktverkande elvärme

Direktverkande elvärme innebär elradiatorer i varje rum. Installerades i många hus på 70–80-talet då kärnkraften byggdes ut. Liten investering då det egentligen bara behövs element, men hög driftskostnad eftersom elen är dyr. Finns kvar i många hus, men man byter successivt ut den eller kompletterar med andra värmekällor som värmepumpar och braskaminer.

Elpanna

En värmekälla för uppvärmning av småhus. Elpannan värmer vatten som pumpas runt till elementen i huset och därefter tillbaka till elpannan.

Vedpanna

Vedeldning passar för den arbetssugne och händige. Har man egen ved är egen vedpanna det billigaste uppvärmningsalternativet, men även med köpt ved blir bränslekostnaden relativt låg. Dock kan vedeldning vara arbetskrävande, dels att skaffa ved, dels kräver själva eldningen arbete och erfarenhet för att det ska fungera bra. Dessutom kräver vedpannan sotning ofta.

För bekväm och mer miljövänlig eldning ska pannan vara ansluten till en ackumulatortank. Då räcker det med en eller två rejäla eldningar per dygn, istället för flera mindre brasor. Pannans verkningsgrad ökar och det går åt mindre ved.

Vedpannan kan vara en kombipanna, exempelvis med elpatron som kan kopplas in om man reser bort.

Braskamin

Braskaminer är något helt annat än en öppen spis. En modern braskamin innebär att det mesta av vedens energiinnehåll omsätts till värme inomhus.

Men de passar inte som huvudsaklig värmekälla, utan ska mer ses som komplement och reservvärme. Många nya braskaminer håller värmen längre då de är försedda med ett tungt stenlager.

Det innebär förstås en del arbete med elden som ska passas och med att skaffa ved. Att tända och elda med braskamin är en konst. Fel eldningsteknik och sur ved kan leda till giftiga rökgaser, sot och irriterade grannar. Moderna braskaminer har dock betydligt bättre miljöprestanda än kaminer från 80- och 90-talet.

För att värmen ska kunna spridas krävs öppen planlösning.

Pelletspanna

Endimensionellt hus byggt av pelletsPelletspanna är ett bekvämare alternativ till vedeldning eller en gammal oljepanna. Moderna pelletspannor kan fås med nära nog helautomatisk drift, vilket bland annat innebär att förbränning anpassas efter värmebehovet. Arbetsinsatsen inskränker sig till att tömma asklådan, kanske någon gång i månaden, när man eldar som mest.

Systemets huvuddelar är pannan och brännaren. Till detta kommer en matarskruv och ett pelletsförråd.

Pelletspannan kan vara ansluten till en ackumulatortank, som tappas på varmvatten och värme till radiatorsystemet.

Pellets är ett biobränsle som tillverkas av restprodukter från skogsindustrin. Eftersom det är ett biobränsle bidrar det inte till växthuseffekten. Pellets köper man i småsäckar (typ 15 kilo) eller i bulk, vilket innebär stor leverans med lastbil. Prisutvecklingen har varit mycket måttlig de senaste tio åren, visar statistik från Pelletsförbundet.

Pelletseldning kan med fördel kombineras med solvärme vilket innebär att man slipper elda sommartid då pannan har låg verkningsgrad.

En variant på pelletseldning är pelletskaminen, som är en mer avancerad braskamin. Det finns två varianter, de som endast värmer inomhusluften, eller de som kan värma både luften och vatten till radiatorerna och även varmvatten.

Förbränningen är oftast bättre än i vedkaminen, vilket ger lägre miljöutsläpp. Alla pelletskaminer har automatisk drift som styrs av en rumstermostat. Det ger en bekvämare drift och i de flesta fall även ett lägre miljöutsläpp.

Öppen spis

Öppen spis finns i många hus, men ger väldigt lite värme i förhållande till den ved man lägger in, bland annat då spisen drar ut stora mängder uppvärmd rumsluft.

Dock kan verkningsgraden förbättras genom att installera en insats. Med en spisinsats kan elden regleras på ett kontrollerat sätt med luckor och spjäll.

Solfångare

Solvärme används främst för att producera tappvarmvatten, men kan också användas för uppvärmning. Ett normalt dimensionerat system täcker cirka 50 procent av varmvattenbehovet, eller cirka 20–30 procent av husets värmebehov.

Ett solvärmesystem består av solfångare, rörledningar, pump och en ackumulator för varmvatten. Solfångarna placeras lämpligen på hustaket för att fånga mesta möjliga sol.

Solfångarna måste kombineras med annan värmekälla, för att klara värmen vintertid. Det kan vara en pellets- eller vedpanna. En fördel med solfångare är att man slipper elda sommartid, då pannan har låg verkningsgrad.

Solceller

Solceller börjar bli populära, men det är ingen värmekälla. Solcellen ger el, som dock kan användas för uppvärmning, till exempelvis en värmepump.

Text: Björn Åslund
Bild: Johnér och Nibe