PixelImage

Bakom fasaderna - byggskandal i miljardklassen

Bakom fasaderna - byggskandal i miljardklassen

Bor du i ett modernt hus med putsfasad? Då finns risk att du är en av alla villaägare som snart kan drabbas av mögelskador. Byggbolagen talar tyst om det som kan vara den största byggskandalen i svensk historia.

Kostnaderna kan komma ligga på uppemot 10 miljarder kronor. Frågan är: ska du som villaägare tvingas betala notan?

Foto: Krister Engström
Nytt men inte fräscht. Husen i Maria Park i Helsingborg stod färdiga för sex år sedan men vissa har redan drabbats av mögel.

Bakom fasaderna på de här husen döljer sig en tickande mögelbomb. Den så kallade enstegsmetoden, som byggbolagen använt i stor skala sedan 1990-talet, döms idag ut av många experter sedan den visat sig vara riskabel.

10 miljarder kronor – i kostnader enbart för att åtgärda drabbade villor och radhus. Siffran är visserligen osäker eftersom byggbranschen är otydlig med hur många småhus det egentligen handlar om. Men att det kommer att handla om stora summor är helt klart.

Beräkningar från bland andra Svensk byggtjänst anger att minst 20.000 villor, rad- och kedjehus är byggda med den här metoden och därmed i riskzonen för att drabbas av mögel. Sveriges tekniska forskningsinstitut har granskat de här problemen länge – det var från dem larmen kom efter fuktproblemen i flerfamiljshusen i Hammarby sjöstad i Stockholm – och menar att det handlar om upp till 40.000 småhus.

”Större än flytspackel-haveriet”
Skulle byggbolagen åka på ersättningskrav för att både åtgärda fukt och göra om fasaderna kostar det dem omkring 500.000 kr per hus (ett riktmärke för en normal villa enligt Svensk byggtjänst).

Sveriges ledande expert inom området, Ingemar Samuelson, drar paralleller till det hittills mest kostsamma bygghaveriet i Sverige – flytspackelkonstruktionerna på 1980-talet. Men han misstänker att det här blir större.

Det handlar trots allt om merparten av alla putsade hus som byggts sedan slutet av 1990-talet, konstaterar Ingemar Samuelson som utrett metoden och dess konsekvenser för Sveriges tekniska forskningsinstitut och numer är föreståndare för Fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola.

Det är billigare att bygga fasader utan luftspalt. På en villa kan byggföretaget spara runt 100.000 kr. Det är givetvis därför enstegsmetoden överhuvudtaget började användas. Sedan kritiken mot byggsättet började växa sig stark för ungefär två år sedan har dock de största byggföretagen – med ett undantag – börjat avveckla metoden. Men skadan är alltså redan skedd, för de tjugotusentals som köpt hus uppförda på det här sättet.

JM är den byggjätte som utgör undantaget. De fortsätter att bygga med ”JM:s metod för putsade fasader”, som de anser är ”tillförlitlig och hållbar” – så länge den är rätt utförd.

Stefan Edin, byggteknisk rådgivare på Villaägarna, är skeptisk till JM:s resonemang:

– Min uppfattning är att en konstruktion inte får vara så bräcklig att minsta lilla fel i utförandet eller en olyckshändelse leder till så katastrofala skador.

Men det är långt ifrån enbart de största aktörerna som är inblandade i denna byggskandal. De mindre byggföretagen har uppfört en stor del av det totala antalet enstegstätade hus.

I en enkät som Villaägarnas Riksförbund gjort svarar nästan hälften av de tillfrågade husentreprenörerna – samtliga är mindre företag – att de har byggt småhus enligt enstegsmetoden. De flesta av företagen kunde, eller ville, dock inte ange hur många hus det rörde sig om.

Första larmet redan år 2002
Egentligen är problemet varken nytt eller okänt. Redan i början av 2000-talet kom larm om problem med fukt i väggarna i de nybyggda flerfamiljshusen i Hammarby sjöstad i Stockholm. En av förklaringarna var att det hade regnat kraftigt under byggtiden.

Men det var inte hela sanningen. Fasaderna hade byggts med den s.k. enstegsmetoden, som i praktiken innebär att det inte finns någon luftspalt som kan leda bort fukten från insidan av fasaden. En vanlig variant av en sådan väggkonstruktion kan – sedd från utsidan – se ut så här: puts-cellplast-gips-träreglar/mineralull-plastfolie-gips. Fukt som tar sig in via otäta anslutningar i en sådan konstruktion får mycket svårt att torka ut.

Resultatet av att stänga in fukt i en vägg är givet: väggen blir skadad och kommer på sikt att börja mögla. I Kanada finns exempel på hus som har rasat ihop på grund av skador som uppkommit som följd av enstegstätade fasader. Angrips träreglarna under ett antal år av fukt, mögel och röta utan att det åtgärdas, kommer konstruktionen att ge vika.

Och även om nu huset inte rasar ihop, är det odiskutabelt en hälsorisk att leva med mögel i fasaderna. Hur skadligt detta verkligen är, kan bara framtiden utvisa.

Foto: Krister Engström
Göran Nilsson och hans grannar i Maria Park i Helsingborg har stämt byggföretaget NCC. De boende kräver nya, fuktsäkra fasader på sina hus.

Fasadproblem på nästan nya hus
När Villaägaren kontaktar de stora byggföretagen försäkrar de att de ser allvarligt på problemet och ställer upp för de drabbade huskunderna. Men i praktiken lämnas de boende i många fall utan möjlighet att få en fungerande lösning.

Som i Maria Park i Helsingborg, där drygt 100 fastighetsägare gått samman och stämt byggjätten NCC. Anledningen: att deras fasader inte är fuktsäkra.

Göran Nilsson bor med sin familj i ett av husen i villaområdet som ligger i Helsingborg. Huset är byggt 2003, men de köpte det våren 2005.

– Vi hörde talas om några grannar som hade mögelskador. Det förvånade oss givetvis, det borde väl inte finnas i så här moderna hus?

Men när NCC kom dit och gjorde mätningar upp-täcktes mögelproblem på flera ställen i området. Något som NCC lovade att åtgärda, men inte på det sätt som Göran Nilsson med grannar tyckte var rimligt:

– Deras lösning var att åtgärda fukten, men sedan återställa fasaderna med samma metod – enstegsmetoden.

Inom samfälligheten bildades därför en ”fasadgrupp” som förde diskussioner kring problemet med NCC.

– Vi var tydliga från början: det här är en felaktig fasadkonstruktion som vi inte accepterar. NCC hade marknadsfört husen med argument som att de skulle ha lång livslängd och vara byggda med högt ställda kvalitetskrav på material och funktion, menar Göran Nilsson, husägare i Maria Park, och fortsätter:

– Vi tycker inte att de håller vad de lovar när de använder den här fasadkonstruktionen.

Husägaren får ta den ekonomiska smällen
NCC står emellertid fast vid att konstruktionen inte behöver bytas ut helt.

– Vi har gjort fördjupade undersökningar och utvecklat den här fasadtypen så att den är fullgod. Vi anser att vi har metoder för att lösa problemet utan att behöva ta ner fasaderna, säger Jan Byfors, chef för teknisk utveckling på NCC.

I skrivande stund ligger ärendet hos Solna tingsrätt i väntan på bedömning. Husägarna i Maria Park har tagit advokathjälp för att få igenom sina krav: att åtgärda fukten samt att uppföra nya fasader som innehåller en luftspalt.

I dagsläget, innan vi vet hur det går för de boende i Maria Park i Helsingborg, är det husägarna som får ta en stor del av den ekonomiska smällen som den här byggmissen orsakat. I några fall har byggföretag gått in och ersatt fasader på drabbade villor. I andra fall har de precis som NCC i Helsingborg erbjudit husägarna att de står för vissa reparationer – men inte för ett fasadbyte till en mer duglig konstruktion.

Samma sak gäller sannolikt för den som har valt att själv beställa sitt hus från en mindre leverantör.

– Den som har lagt ut arbetet på delad entreprenad är nog den som har sämst sits i det här läget, säger Olle Åberg, fuktexpert på Boverket.

Anledningen är att man själv rent formellt är byggherre och därmed har ansvaret att se till att huset byggs enligt de byggregler som finns.

– Och hade man följt reglerna så hade inte problemen med de enstegstätade träregelfasaderna uppkommit. Den konstruktionen uppfyller inte de krav som ställs i byggreglerna, menar Olle Åberg.

Men även om han är tydlig på den punkten, konstaterar han samtidigt att det i praktiken blir svårt att veta vem man ska ställa till svars för de följande problemen, i alla fall om man kommer i tvist med entreprenörerna:

– Låt mig säga så här: det är kanske möjligt att bygga en fasad med tillräcklig fuktsäkerhet på det här sättet. Men det kräver modifieringar, andra lösningar än dem vi hittills har sett. Det kräver också ett systemtänkande där alla delar i väggen och dess anslutningar samverkar och inte kan monteras fel.

Det kan nämligen vara så att alla ingående delar och material kan visa sig vara dugliga, och även själva fasadkonstruktionen. Men sedan är ju inte fasaden i praktiken helt solid; fönster och dörrar kommer att bryta upp konstruktionen. Och det har visat sig att det finns små glipor vid fönster och infästningar som gjort att regnvatten kunnat tränga in i fasaderna.

Har man delad entreprenad blir det svårt att säga vems felet är. Är det den som levererat grundfasaden, firman som stått för putsen, den som uppfört fasaden eller kanske den som har monterat fönstren?

Oklart om byggfelsförsäkring
Som byggherre, oavsett om man är privatperson eller stor byggjätte, är man tvungen att teckna en så kallad byggfelsförsäkring. Den omfattar brister och skador på grund av fel som upptäckts och anmälts inom en tioårsperiod från slutbesiktningen av huset. Numera får man inte teckna en byggfelsförsäkring om huset har en fasad med den ”riskabla” enstegstätningen. I praktiken kommer därmed konstruktionen rimligen att försvinna från de svenska husen.

Att JM fortfarande kan teckna byggfelsförsäkring för hus med enstegstätade fasader beror på att de har modifierat metoden så att den godkänns av försäkringsbolagen. Det må så vara, men ska du bygga hus med JM, överväg att beställa en bättre fasad redan från början.

När det gäller de minst 20.000 hus som redan uppförts, kan byggfelsförsäkringen lämna ersättning och vid omfattande skador bekosta byte till nya enstegstätade fasader. Försäkringsbolagen ersätter dock inte merkostnaden upp till en luftad fasad.

Återigen, fuktskadorna kan åtgärdas (mot en självrisk om för närvarande 21.400 kr) – men kvar finns den riskfyllda fasadkonstruktionen. Paradoxalt nog, eftersom försäkringsbolaget samtidigt underkänner metoden genom att inte teckna försäkringar om man bygger ett nytt hus på detta sätt.

Kostnaden för att helt byta till en annan fasadkonstruktion får husägaren stå för själv.

”Röt- och mögelskador kan utvecklas fort”
En enda liten otäthet i kombination med kraftigt slagregn kan räcka för att skadan ska vara skedd. Om det dessutom blir varmt i samband med att fukten trängt in kan röt- och mögelskador utvecklas fort, konstaterar Fuktcentrum.

I dagsläget bör den som bor i ett enstegstätat hus med träregelfasad följa Boverkets uppmaning i en skrivelse i maj – att låta undersöka fasaden. Både nu och senare; Fuktcentrum konstaterar att det visserligen går att hitta de dolda problemen genom en enkel fuktmätning, men att denna mätning inte kan användas för att friskförklara ett hus för gott, eftersom det kan dröja flera år innan problemet uppstår.

Om mätningen påvisar skador gäller det att vända sig till entreprenören eller byggfelsförsäkringsbolaget, och hoppas att företaget tar sitt ansvar och byter ut fasaden till en fungerande konstruktion. Det finns lyckliga fall också, där byggföretagen har agerat precis så.

För den som inte får den hjälpen, eller har ett hus som är äldre än tio år, återstår att betala för den nya fasaden själv – eller att ta strid med byggföretaget, i bästa fall med hjälp av en prejudicerande dom från fallet med Maria Park i Helsingborg.

Fotnot: Notera att försäkringsersättningar krockar med ROT-avdraget.

Ladda ner Villaägarnas informationsskrift om enstegstätade fasader.

Artikeln är hämtad ur medlemsmagasinet Villaägaren nr 4-09
Text: Peter Wiklund
Foto: Krister Engström