PixelImage

De kämpar mot mygginvasion

De kämpar mot mygginvasion

Med sommaren kommer en del objudna gäster. Vissa får fler än andra. Till exempel de boende i Österfärnebo utanför Sandviken och i värmländska Deje – där mygginvasionen kommer som ett brev på posten under somrarna. Nu kämpar de för regeländringar så att deras blodsugande plågoris kan stoppas.

Den första sommaren som Agneta Gustafsson bodde i huset i Österfärnebo, några mil söder om Sandviken, fick hon en chock. Året var 2000 och det kom en gigantisk mygginvasion till regionen, värre än någon hade sett förut.

– Det är ju inte ovanligt att man sätter in ett myggfönster på många ställen i landet om man vill ha öppet under natten och sedan hittar några myggor på morgonen som fastnat där. Nu var fönstren istället helt täckta av en grå massa efter natten, berättar Agneta Gustafsson.

Hon konstaterar att det är omöjligt att förstå plågan för den som inte sett det med egna ögon; själv hade hon inte kunnat fantisera om hur det skulle vara att leva under sådana förhållanden.

– Om du vågar dig ut under den här perioden – fast då måste du först vara insmord, ha mygghatt och undvika tätt sittande kläder – och står stilla ett par minuter så kommer du se mer av myggvingar än av dina byxor.

Hon berättar vidare, för att ge en bild av situationen, om hur hon åkte ner till Stockholm för att hälsa på dottern en dag. Väl framme tittar dottern förskräckt på bilen och undrar vad som har hänt: jakten på de hundratals myggor som smitit in vid avfärden från Österfärnebo hade satt blodiga avtryck på fram- och sidorutor.

– Man får inte ut alla mygg som följer med in när man öppnar bildörren, och de sticker förstås sedan under färden. Myggen blir på så sätt en trafikfara, eftersom man tappar koncentrationen när man jagar mygg.

Att det är något som plågar och påverkar de boende är ingen överdrift. Dessutom är det så illa att de här myggorna, så kallade översvämningsmyggor, är kända för att vara aktiva även på dagen och i solen.

– I vanliga fall kan det ju vara så att man konstaterar att "oj, nu börjar myggen komma" när det skymmer, och så går man in. Men de här är framme jämt.

Det finns dock hjälp att tillgå. Det biologiska bekämpningsmedlet BTI har visat sig göra nytta och används på många håll i Europa. I Tyskland har det använts i 30 år för att göra livet drägligt för boende i "myggtrakter". I Sverige är det dock inte tillåtet att använda BTI utan tillstånd eller dispens från Naturvårdsverket i skyddade områden, med hänvisning till att det inte är fastställt vilka långsiktiga och indirekta ekologiska effekter det kan ha.

– Jag vet att folk här i området har arbetat länge för att få hjälp av myndigheterna, till exempel genom att få dispens och pengar att bekämpa med BTI. I augusti 2000 var dåvarande miljöminister Kjell Larsson här och konstaterade snabbt att "så här kan man inte ha det", att det inte var någon bra livssituation.

Sedan 2001 har de haft bekämpning med BTI, men lösningen har inte permanentats, utan de måste söka dispens varenda år.

– Visst fanns det myggor kvar, trots bekämpningen, men det var i mer normala mängder. Det var helt underbart.

Hur stor plågan är varierar mellan åren. Precis som namnet på arten antyder så är det här myggor som gynnas av översvämningar. Äggen kan bara kläckas till larver om de först utsätts för torka och därefter kommer under vatten, så vårfloden och klimatet styr till stor del hur många myggor de boende kommer att utsättas för.

Under 2011 kom det knappt något regn, och därmed blev det heller inga myggor. Det året behövdes därför inte någon BTI-bekämpning, men däremot fick de dispens även 2012 och nu i vår för 2013.

– Några områden i regionen har dock varit undantagna, och det märktes tydligt – de hade jättemycket mygg, medan vi klarade oss rätt bra, säger Agneta Gustafsson.

När Villaägaren pratar med henne i början av april 2013 vet hon fortfarande inte vad hon har för sommar att vänta. Att det riskerar att bli ett myggår är i alla fall uppenbart menar hon; med sen snösmältning blir översvämningarna värre. Vilket gynnar översvämningsmyggen.

– Det är ytterst stressande att vänta på dispens, att det inte kommer en permanent lösning. Det är dessutom frågan om vi kan få ekonomiskt bidrag till att verkligen genomföra bekämpningen i praktiken, för det är ju inte säkert att regeringen kommer att prioritera oss varje år det behövs.

Agneta Gustafsson har fått nog av att vänta på en varaktig lösning på situationen. Nu har hon anmält Sandvikens kommun för "bristande operativ tillsyn av hälsoskydd". Det är emellertid inte helt klart att det är kommunen som har så kallat tillsynsansvar för kommuninvånarna. Länsstyrelsen har ansvar för att skydda våtmarkerna, vilket gör att den välkomnar de myggalstrande översvämningarna. Men vem ska värna om människorna?

Eva Ljungström är ordförande i bygg- och miljönämnden i Sandvikens kommun, och hon berättar för Villaägaren att hon välkomnar anmälan och den kommande utredningen.

– Det är jättebra, nu blir alla tvungna att ta reda på vad som gäller. Jag har själv försökt ta reda på om det är vi eller någon annan som har ansvaret för tillsyn av människors hälsa här i kommunen, men inte lyckats komma fram till ett entydigt svar, säger hon.

Hon håller till fullo med Agneta Gustafsson om hur mycket det påverkar de boende i deras vardag.

– Under ett myggår kan du inte gå ut utan skyddskläder och måste vara rejält insmord med myggmedel. Det går förstås inte att bjuda hem någon för att sitta ute och äta. Knappt ens inomhus, för där måste man ha kemikalier för bekämpning. Det väller in mygg så fort man öppnar dörren.

Och att det är ett myggår att vänta är även hon säker på:

– Jag har bott i trakten i 25 år och vet att så länge vattenståndet i Dalälven är oförändrat så slipper vi mygg. Nu har vi stora snömängder och vattnet i älven kommer att stiga, så det bådar inte gott.

Det finns också en annan aspekt vid sidan om det mänskliga lidandet, nämligen vilken ekonomisk påverkan mygg-invasionerna har. Eva Ljungström gör ett räkneexempel, där hon utgår från att försäljningspriserna på husen minskar med i genomsnitt 100 000 kr på grund av de återkommande myggplågorna. Utöver det blir det förlorade intäkter inom såväl jordbruk som turism i området, framför allt när det gäller satsningar på semesterboende. När det finns en uppenbar risk att man får vända om i bilen framme vid stugan i området, om det är en myggsommar, så är det klart att det inte är så många som vill boka i förväg. Det finns omkring 26 000 invånare i det drabbade Nedre Dalälvsområdet, och om man räknar lite snålt på prisminskningen på husen och man då grovt räknar med en förlust på 100 000 per person blir det en total förlust på 2,6 miljarder (!) kr.

– Det är absurt stora summor det handlar om. Vilket även det borgar för att det måste tas på allvar.

Riktigt vem det är som ska ta det på allvar återstår alltså att se. Så länge får de boende i området hålla tummarna för att regeringen tar sitt ansvar vad gäller dispens och pengar för bekämpning.

– Sandvikens kommun ställer upp med cirka en miljon kronor för detta ändamål varje år, trots att vi inte anser att det egentligen ligger på vårt bord. Men det viktiga nu är att få en permanent lösning så att de boende slipper oroas inför varje sommar.

Eva Ljungström höjer också ett varningens finger, eftersom det är bevisat att de här myggorna har en förmåga att sprida sig till nya områden.

– Får vi en klimatförändring med mer nederbörd, och det är inte orimligt att tänka sig, så kommer vi snart ha den här myggan i mer än halva Sverige. Jag vet att Villaägarna har engagerat sig i frågan, och det är fantastiskt bra – äntligen någon som förstår hur viktigt detta är!

Även i vissa delar av Deje, norr om Karlstad, har de gott om objudna stickande gäster på somrarna – om än inte i lika katastrofala mängder som i Österfärnebo. De drabbade områdena i Deje ligger nära sumpmarker som är perfekt grogrund för dessa översvämningsmyggor.

– De som bor här har lärt sig att leva med myggen; de har klätt in verandorna och insett att det inte går att vädra husen på somrarna, berättar Maths Håkansson, ordförande i Villaägarna i Forshaga-Deje.

Han konstaterar i likhet med Eva Ljungström på Sandvikens kommun att det får både sociala och ekonomiska konsekvenser.

– De som vill flytta härifrån kan inte sälja till annat än underpriser, och då blir det lätt att man försöker vara kvar istället. Trots att det inte går att vistas utomhus utan skyddsmundering.

Villaägarna i Forshaga-Deje bestämde sig emellertid för att inte vänta på att myndigheterna skulle ta sitt ansvar. Maths Håkansson började undersöka vad det fanns för myggfällor på marknaden och fastnade för Acretos variant, som man laddar med octenoltabletter som utsöndrar ett doftämne som lockar till sig myggorna. Väl framme vid den gasoldrivna fällan sugs de in och är fast.

– Vi fick låna ett antal fällor av deras större modell som täcker 4 000 kvadratmeter, som vi placerade ut på strategiska ställen efter att ha tagit reda på varifrån myggorna kom.

De tog hjälp av den grannsamverkans-organisation som fanns etablerad i områ-det för att se till att gasol och tabletter blev bytta regelbundet och att fällan tömdes varje dag på tusen och åter tusen fångade myggor.

– Vi fångade drygt åtta miljoner myggor med de 16 fällorna under försöksperioden, och resultatet blev i praktiken att utemiljön normaliserades för de boende – det gick att vara ute!

Maths Håkansson är givetvis mycket nöjd över resultatet, samtidigt som han konstaterar att det är en lösning som är svår att upprätthålla i längden.

– Det krävs en stor samordning, och alla inblandade måste vara beredda på att ta ansvar för sina respektive fällor.

Han är överens med de drabbade i Sandvikens kommun att det är bekämpning som måste till och har nyligen fått det glädjande beskedet om att Forshaga kommun har fått tillstånd att bekämpa med BTI från 1 juni.

– Myggfällorna kan vara mycket användbara för att hålla avgränsade områden fria från mygg, på det sätt som vi har gjort. Men jag tycker absolut att det är dags att tillåta BTI för att stoppa myggorna innan de sprider sig till andra delar av landet också. Det riskerar att bli ett stort problem om inget görs snart, säger han.

Myggfakta:

De myggor som har drabbat de boende i bland annat Österfärnebo och Deje tillhör familjen översvämningsmygg, som omfattar sju olika arter. Deras larver utvecklas efter varje översvämning under växtsäsongen och kan kläcka fram flera generationer under en sommar.

Översvämningsmyggorna upplevs – till skillnad från de vanligare skogsmyggorna – som mycket aggressiva, eftersom de angriper även dagtid i solsken. De kan också flyga upp till flera mil från sina kläckningsplatser, vilket gör att de lätt sprids till nya områden om de inte bekämpas i tid.

Myggorna angriper även djur, vilket gör att de som har djurhållning drabbas extra hårt.

Villaägarna anser:

Madeleine Arvidsson Wäli, boende-miljö-jurist på Villa-ägarna, har engagerat sig i myggproblemen tillsammans med flera av förbundets regionchefer. Hon anser att myggfrågan inte tas på tillräckligt stort allvar av regeringen.

– Myggbekämpningen måste permanentas och organiseras så att myggen kan angripas på ett effektivt sätt i hela landet. Det är fullkomligt oacceptabelt att boende ska leva i ovisshet om myggterrorn från år till år.

– Utifrån tysk forskning sedan mer än 30 år kan man konstatera att bekämpningen inte har någon påverkan på andra djur eller naturen. Bekämpningsmedlet BTI är en naturlig bakterie som bara angriper just denna mygga. Andra djur har inte denna mygga som föda, vilket innebär att de inte svälter om den försvinner. Däremot är det många djur som drabbas av myggen genom till exempel smittspridning. På ställen där de inte har bekämpats kan man konstatera massdöd bland till exempel koltrastar.Man kan därför undra vad vi väntar på. Att även människor ska drabbas av någon smitta innan vi gör något? Vi kräver att arbetet med bekämpning permanentas och fördjupas, så att de boende kan känna trygghet i att problemet blir löst på både kort och lång sikt!

Peter Wiklund