PixelImage

Gruvan expanderar: Snart rullar tusentals flyttlass

Gruvan expanderar: Snart rullar tusentals flyttlass

Ingemar Hjalmarsson är en av de tusentals villaägare som kommer att tvingas flytta när gruvdriften expanderar. Det handlar om 8000 människor i Kiruna och Malmberget. En ljusning är nya löften om högre ersättningsnivåer, som räcker till nytt, likvärdigt boende.

Nu är det elva år sedan beskedet kom: i stort sett hela Kirunas stadskärna måste flyttas. Kommunfullmäktiges drastiska beslut var en förutsättning för att gruvbolaget LKAB skulle fortsätta investera och trygga gruvdriften fram till 2030–2035. Det ger välkomna arbetstillfällen och försörjning, men baksidan är omfattande sprickbildningar på markytan i Kirunas nuvarande centrala delar.

Nu håller en ny stadskärna på att växa fram, ett par kilometer öster om den nuvarande. Ett tjugotal utvalda kulturbyggnader kommer att bevaras och flyttas, bland annat den välkända faluröda träkyrkan från 1912.

Huset måste utrymmas

I Malmberget, en tätort i Gällivare kommun tolv mil söder om Kiruna, finns också en expanderande gruvverksamhet, som lett till att rivningen av samhället redan är igång.
Tusentals bostäder kommer att försvinna för att gruvdriften ska kunna utvecklas enligt planen, och omkring 8 000 personer kommer vara tvungna att lämna sina hem i Malmberget och Kiruna.

Porträtt Ingemar Hjalmarsson stående i sitt kökEn av dem är Ingemar Hjalmarsson (bilden), som sedan 20 år bor med sin hustru Signhild i ett hus på promenadavstånd från den berömda kyrkan i Kiruna. Deras hus kommer att behöva utrymmas inom kort – kanske om ett år – när gruvexpansionen gör sig påmind.

– Det är inget nytt på något sätt. Det har varit på tal i allmänna ordalag i tio år, och här i vårt område är det fyra–fem år sedan det började pratas om det på allvar, säger Ingemar Hjalmarsson.

Stor konkurrens om husen

De senaste två–tre åren har det blivit ett allt större fokus på att verkligen göra slag i saken och flytta från husen, berättar han.

– Det är många runt omkring som har sålt, men jag har inte velat bo någon annanstans. Och här i närheten skulle jag ju inte haft råd att låta bygga något liknande för den ersättning som vi erbjöds tidigare.

Den som flyttar från ett hus i Kiruna idag är i praktiken nästan tvingad att bygga nytt för att kunna fortsätta ha ett småhusliv – det är stor konkurrens om de hus som kommer ut på andrahandsmarknaden via mäklare.

Ersättningsnivåerna har länge varit ett problem. De berörda småhusägarna i Kiruna och Malmberget har erbjudits en ersättning på marknadsvärdet plus 25 procent, enligt den så kallade expropriationslagens ersättningsmodell. Detta räcker inte långt för att låta bygga något nytt, och en del av dem som har sålt sina bostäder hittills har därför valt att flytta från kommunen för att hitta billigare boendealternativ.

– Några av mina grannar har sålt husen men bor där fortfarande, som hyresgäster hos LKAB. Men då kvarstår förstås problemet att hitta en ny bostad när vi inte längre kan bo kvar, säger Ingemar Hjalmarsson.

Ersätta funktion med funktion

I slutet av mars förändrades dock situationen. Då gick LKAB ut med löftet om att även erbjuda dem som tvingas flytta en ersättningsbostad. "Riktlinjen är att ersätta funktion med funktion", förklarar LKAB:s informationschef Anders Lindberg. Det är en modell som Villaägarna kallar "nyckel mot nyckel" och som organisationen har kämpat för under ett antal år.

– Nu är läget ett helt annat. Med de här ersättningsnivåerna känns det mycket bättre, och vi kan bo kvar i centrala Kiruna – även efter centrum har flyttat, säger Ingemar Hjalmarsson.

Många av dem som har levt med ett förhandsbesked om att de måste flytta har naturligt nog inte känt sig särskilt sugna på att lägga ner energi och pengar på att hålla sina hus i gott skick. Så har dock inte Ingemar Hjalmarsson agerat.

– Vi lät totalrenovera vårt hem mellan 2001 och 2004. Jag har inte slagit av på takten sedan dess, inte nu heller när det blivit mer aktuellt med en flytt. Det är mer trivsamt att bo i ett fint hus, men det är också bra att ha ett välskött hus när det ska värderas för att slå fast ersättningsnivån.

Ersättningsmodellen en stor framgång

Den nya ersättningsmodellen är en stor framgång, konstaterar Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg.

– Det här kommer att betyda oerhört mycket ekonomiskt för de småhusägare som tvingas flytta, säger han.

Villaägarna har i omkring tio års tid arbetat på central och lokal nivå med frågan om att de som tvingas flytta ska ersättas med nya hus. I Tyskland används en sådan modell, som man där har kommit fram till efter att ha flyttat flera hundra samhällen.

– Det är tilltalande att den tyska modellen för samhällsflyttar vinner gehör även i Sverige, eftersom den bevisligen fungerar väl. Jag tror LKAB kommer att tjäna på att tillmötesgå småhusägarna på det här sättet. Om de inte ersätter rivna hus blir det svårt att rekrytera personal till gruvorna och få resten av samhällena att fungera, när det inte finns någonstans att bo.

Lokalt och regionalt opinionsarbete

Ulf Stenberg har tillsammans med Lars Stålnacke, ordförande för Villaägarna i Kiruna, och Steve Hedén, ordförande Villaägarna i Gällivare, påverkat opinionen lokalt, regionalt och i Sverige som helhet med hjälp av bland annat debattartiklar och genom att väcka uppmärksamhet i såväl tidningar som radio, tv och film.

– Vi har även fört ett aktivt lobbyarbete gentemot ett otal politiker i kommunerna och riksdagen, vilka har varit mycket mottagliga för våra argument. Till slut blev väl det sammantagna trycket för stort för LKAB, säger Ulf Stenberg.

Lars Stålnacke lyfter fram de olika samarbeten som Villaägarna i Kiruna har initierat, med bland annat Hyresgästföreningen samt andra intresseorganisationer.

– Det som har varit avgörande för framgången är att vi har varit oerhört aktiva och haft inställningen att vi ska lyckas. Ersättningsnivån påverkar hela Malmfältens utveckling, så det är mycket positivt att LKAB nu tillmötesgår våra krav, säger han.

Lars Stålnacke berättar att han efter beskedet om den nya ersättningsmodellen har fått många mejl och telefonsamtal från glada medlemmar.

– Många menar att de nu vågar påbörja en reparation av sin villa eftersom de ser en fortsatt framtid i Kiruna. Oron känner de att de kan lägga bakom sig.

Text: Peter Wiklund
Foto: Fredric Alm