PixelImage

Husdrömmen som gick i kras

Husdrömmen som gick i kras

De hittade sitt drömhus på en villamässa. Men allt gick fel. Bygget kantades av problem och slutade med att familjen Dabeskovic tvingades riva den nyuppförda villan. Kvar finns skulderna och kampen för att få ersättning.

David och Luisijana Dabeskovic på sin tomt

David och Luisijana Dabeskovics husdröm gick i kras.

Det har gått sex år sedan husdrömmen i skånska Perstorp gick i kras. David och Luisijana Dabeskovic bor sedan dess med sina två barn hemma hos hans föräldrar. Han arbetar på ortens limfabrik och Luisijana är anställd i en modebutik.

Expertis som granskat fallet säger att de aldrig sett ett nybyggt hus med så många och allvarliga brister. Det var därför kommunen beordrade rivning. Katastrofen var ett faktum, inte minst för att byggfelsförsäkring saknades och att den kvalitetsansvarige för bygget inte hade behörighet.

Därför har familjen Dabeskovic inte fått tillbaka ett öre för sina nerlagda kostnader på flera miljoner kronor.

– Vi förstår inte att det kunde sluta så här. Jag och min familj litade på att allt gick rätt till och vår uppfattning är att vi har blivit lurade, säger David Dabeskovic.

Ville ha en nyckelfärdig villa

Deras historia börjar hösten 2009. Då besökte paret Dabeskovic en bo- och näringslivsmässa i Perstorp i norra Skåne.

– Vi var intresserade av ett nyckelfärdigt hus. Vi var övertygade om att husleverantören också skulle vara totalentreprenör och sköta allting, säger David Dabeskovic.

Det gällde en nyckelfärdig villa från LB-hus som presenterades i ett prospekt från en mäklare. Där framgick att huset skulle uppföras på en central tomt i Perstorp. Familjen resonerade på mässan om sitt husköp både med mäklaren och med en person man uppfattade som representant för LB-hus.

Det var också han som stod som säljare/ägare i mäklarens prospekt, makarna utgick från att detta var en formsak och att det var hustillverkaren som stod bakom.

– Därför tyckte vi inte att det var något konstigt att han stod som säljare, säger David Dabeskovic.

Oklart vem de köpte av

I själva verket var mannen en lokal byggentreprenör som hade köpt fyra tomter i Perstorp för att bebygga med LB-hus och sälja till hugade spekulanter, på totalentreprenad. Vi har valt att kalla honom "entreprenören" i den här artikeln.

I januari 2010 köpte paret Dabeskovic en av tomterna för 175 000 kronor av entreprenören, som sedan ansökte om bygglov hos Perstorps kommun. I ansökan stod att entreprenören skulle vara både byggherre och kvalitetsansvarig, något som var tillåtet, om än olämpligt, vid denna tidpunkt (lagen ändrades senare).

I april beviljade Perstorps kommun bygglov och entreprenören deltog i byggsamråd på kommunen. I handlingarna antecknades att byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd skulle lämnas till byggnadsnämnden innan bygget fick starta. Dessutom skulle han lämna in behörighetsintyg som kvalitetsansvarig.

Men fortfarande trodde David och Luisijana att de hade LB-hus som motpart eftersom de nu stod i begrepp att beställa sitt hus därifrån. De hade kontakt med flera personer hos hustillverkaren, som de också träffade tillsammans med entreprenören.

– Vi beställde en byggsats på en villa från LB-hus i maj och skrev sedan ett totalentreprenadavtal med entreprenören, berättar David.

De förbisåg även då att entreprenören inte representerade husföretaget. David förklarar att de hade sett stora skyltar vid tomterna med reklam för husen som skulle byggas där, vilket man tolkade som totalentreprenad.

Entreprenadavtal med fel motpart

Vi når en tidigare bygg- och projektledare på dåvarande LB-hus (som senare gick i konkurs och idag har andra ägare). Han träffade paret Dabeskovic redan på mässan 2009 och hade kontakt med dem flera gånger under resans gång.

Han arbetar idag på ett annat husföretag men minns fallet väl och säger:

– Jag tycker fruktansvärt synd om familjen. Det som har hänt är att de av någon anledning skrev entreprenadavtal med entreprenören istället för med LB-hus.

Projektledaren säger att hans kontakter med familjen gällde en totalentreprenad. Men när entreprenörens lilla enskilda firma tog över affären upphörde också LB-hus koppling till entreprenaden.

– Det finns inget land som har så starkt konsumentskydd som Sverige, ändå händer sånt här. Men LB-hus kunde inte ta ansvar för det som sedan hände, vi hade bara sålt en byggsats, säger han.

Men tillbaka till planeringen inför uppförandet av huset i Perstorp. Entreprenören, vars enskilda firma vid den här tidpunkten stod som byggherre, skickade inte in något intyg om att det fanns byggfelsförsäkring till byggnadsnämnden, inte heller något intyg om att han hade behörighet som kvalitetsansvarig. Senare skulle det bli strid om vem som bar ansvaret för att huset ändå byggdes.

Makarna David och Luisijana Dabeskovic

Hela familjen är engagerad i arbetet med att reda ut vad som hände.

Viktiga papper saknades

I september kom en ny bygganmälan till kommunen, nu angavs David och Luisijana som byggherrar, vilket är det normala. Entreprenören kvarstod som byggare och samtidigt kvalitetsansvarig, han påstods enligt handlingarna vara certifierad och ha riksbehörighet för detta.

Vid ett nytt byggsamråd deltog både paret Dabeskovic, entreprenören, en representant för hustillverkaren och tjänstemän från kommunen. I protokollet finns en anteckning om entrepre­nörens kompetens som kvalitetsansvarig samt en anteckning om en inkommen handling om försäkring.

– Men det fanns ingen försäkring, det som kommunen fått del av var en offert på en försäkring, som aldrig tecknades. Och någon certifiering hade inte byggaren, det tog vi själva reda på, säger David.

Långt senare skulle bygglovshandläggaren komma att rätta uppgiften i protokollet till att försäkringshandlingen bara avsåg en offert, men hon förnekade att hon någonsin misstagit offerten för ett försäkringsbrev.

Utsättning utan rätt intyg

Trots att det inte fanns något intyg om varken byggfelsförsäkring eller färdigställandeskydd, eller att den kvalitetsansvarige hade certifiering, gjordes i slutet av september så kallad utsättning på fastigheten, där kommunens mätingenjör mätte ut husets placering på plats.

Därefter började entreprenören bygga. Det skulle senare prövas i domstol om kommunen hade gett tillstånd till detta, eller inte. Enligt kommunens bygglovshandläggare ska kommunen flera gånger ha utkrävt de rätta handlingarna, både av entreprenören och paret Dabeskovic. Enligt David var det tvärtom så att hon hade gett klartecken för byggstart.

I vilket fall passerade bygglovshandläggaren en månad senare fastigheten och såg då att huset var uppfört och att något var fel. Bland annat låg grundplattan utanför husets fasad och teglingen av fasaden var undermålig.

I december 2010 stoppade kommunen bygget för att grundläggningsförhållanden och mått inte stämde och att murningen inte var fackmannamässigt utförd. Inte heller var entreprenören lämplig som kvalitetsansvarig, för nu hade det kommit svart på vitt att han inte hade den uppgivna behörigheten.

– Vi ordnade med en ny kvalitetsansvarig, en erfaren byggnadsingenjör, som har alla behörigheter, berättar David.
Men vid en besiktning visar det sig att huset hade så många allvarliga fel att det inte gick att rädda. Rivning var enda alternativet.

Aldrig sett ett hus med så många fel

När vi talar med byggnadsingenjören Lars Hallgren, som blev ny kvalitetsansvarig, bekräftar han bilden. Han har aldrig under hela sitt yrkesliv sett ett hus med så många fel. Hans uppfattning är att kommunens oprofessionella handläggning och kontroll är anledningen till att bygget av huset kom till stånd.

Katastrofen var ett faktum eftersom det inte fanns försäkringar som täckte skador eller återuppbyggnad. Entreprenören gick i konkurs och kvar fanns en rivningstomt och en familj med miljonskulder.

David och Luisijana anlitade en advokat på en ansedd byrå. Han ansåg att kommunen skulle bli fälld för att ha godkänt byggstart, enligt David.

Med advokatens hjälp stämde de kommunen och krävde ersättning på 1 873 577 kronor, vilket motsvarade kostnader de hade haft. Men vid rättegången i Helsingborgs tingsrätt 2014 förlorade de målet.

Den rättsliga bedömningen av kommunens agerande var att kommunen inte varit vårdslös. Vidare skrev domstolen att det framgår av makarna Dabeskovics egna uppgifter att de till stor del överlåtit till entreprenören att sköta det praktiska och att de inte hade satt sig in i gällande regler.

Bygglovshandläggaren slutade kort därpå. Vi har talat med dåvarande kommunchefen i Perstorp, han vägrar kommentera fallet idag, trots att han deltagit i förhandlingar med paret Dabeskovic och är väl insatt.

Entreprenören gick i konkurs efter husskandalen och har gått under jorden, han har idag inte längre någon egen telefon. Entreprenören är bitter och arg. Han har inte byggt någonting fel alls, säger han. Allt är kommunens fel.

Makarnas dåvarande advokat vill inte heller framträda med namn. Men han ser flera faktorer som spelade in för utgången:

– Plan- och bygglagens dåvarande handlingsregler till byggnadsnämnderna i bygglovsärenden var relativt allmänt hållna och gav inte konsumenten, byggherren, tillräckligt skydd eller stöd, skriver advokaten och fortsätter:

– Jag menar också att byggnadsnämnden under sin handläggning inte utnyttjade de regler i plan- och bygglagen som trots allt fanns och som var avsedda just att tillvarata konsumentens, byggherrens, intressen.

"Skadan kunde ha begränsats"

Advokaten anser att om byggnadsnämnden i ett tidigt skede agerat mer aktivt och tydligt mot entreprenören, tillika kvalitetsansvarig, hade skadan kunnat begränsas betydligt. Därtill skulle kommunen informerat makarna Dabeskovic tydligare. Detta hade varit fullt möjligt även enligt den lagstiftning som gällde då, anser advokaten.

– Dessutom drabbades husägarna av en byggentreprenör som uppenbarligen inte hade kompetens eller förmåga att montera och färdigställa byggnaden på ett fackmässigt sätt. Det är ytterst olyckligt att han tilläts att även vara kvalitetsansvarig.

David och Luisijana dömdes att betala Perstorps kommuns rättegångskostnader med 364 770 kronor. Därtill krävs de av advokatbyrån på 165 000 kronor för advokatens insatser. Dabeskovics hemförsäkring har endast täckt rättshjälp med 200 000 kronor.

– Vi fortsätter att kämpa. Det har varit fruktansvärda år. Men med hjälp av nya banklån bygger jag ett nytt hus där det gamla stod. Vår kontrollansvarige står kvar vid vår sida och vi gör ingenting utan att han har godkänt det, säger David.

Dagens regler ger husköparen bättre skydd

Att bygga hus i egen regi är mycket krävande. Det gäller att ha koll på regelverk och avtal.

Sedan familjen Dabeskovic råkade illa ut har plan- och bygglagen (PBL) ändrats. Dagens lagstiftning ger konsumenten ett bättre skydd genom att det finns tydligare kontrollstationer och kommunernas ansvar skärpts. Men fortfarande är det byggherren som har huvudansvaret, och det är nästan alltid fastighetsägaren som är byggherre.

Porträtt Tomas Söderblom, juridisk rådgivareVillaägarnas jurist Tomas Söderblom (bilden) är specialiserad på bygglovsfrågor. Han pekar på några viktiga grundbultar i regelverket:

– Man måste ha klart för sig vad det innebär att vara byggherre. Enligt både gamla och nya lagen är det byggherren som ska se till att alla regler och lagar följs, säger Tomas Söderblom.

Krav på startbesked

I gamla PBL krävdes att ett färdigställandeskydd och en byggfelsförsäkring skulle visas upp för byggnadsnämnden innan byggnadsarbetet fick starta. Idag krävs istället ett startbesked, och kravet på byggfelsförsäkring har slopats.

– Förutom att det krävs ett skriftligt beslut innan arbetet får påbörjas ställer dagens regler också krav på att den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. En del av de frågor som var uppe till prövning i domstol hade med dagens regler därför kunnat undvikas, säger Tomas Söderblom.

Idag krävs också att den kontrollansvarige är certifierad, något som gick att tänja på i den tidigare lagstiftningen. Då kunde byggnadsnämnden göra en friare prövning grundad på personkännedom och på kunskap om kontrollbehovet i det enskilda projektet.

– Själva bygglovet ska också ge besked om det krävs kontrollansvarig (tidigare kallad kvalitetsansvarig) och vem som i så fall ska vara det, säger Tomas Söderblom och konstaterar att det för en småhusköpare kan vara en stor fördel att ha ett enda avtal som reglerar både husköp och uppförande av byggnaden.

Text: Marianne Hühne von Seth
Foto: Peter Westrup

14 tips för husbygget - Villaägarnas expert ger dig råden du behöver innan du startar


Du vet väl att Villaägarnas medlemmar har tillgång till Sveriges mest kompletta rådgivning för husägare? Våra rådgivare svarar på frågor inom bland annat juridik, byggnadsteknik och boendeekonomi. Här ställer du din fråga!