PixelImage

Kommentar till artikel på di.se 27 maj 2016

Kommentar till artikel på di.se 27 maj 2016

Dagens Industri har publicerat en artikel om Villaägarnas verksamhet. Den rör sig mellan flera olika ämnen och spänner över tjugo år. Här bemöter Villaägarna de felaktigheter som finns i texten.

Har Villaägarna krävt pengar för att rekommendera SBAB:s bolån år 1997?

Stina Ollila på Di har i mail den 23 maj 2016 anklagat Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg för att år 1997 ha haft ett möte med Johann Binninge angående lån i SBAB. Hon skriver så här i mail till Ulf Stenberg.

”Eftersom det var du som hade mötet med Johann Binninge, angående SBAB, vill jag gärna att du besvarar de frågorna.”

Ulf Stenberg har samma dag per mail svarat Stina Ollila följande.

”Jag var inte anställd på Villaägarnas Riksförbund 1997 och har inte diskuterat SBAB:s ränta med Johan Binninge. Jag började på förbundet först tre år senare.”

Ingen på förbundet känner till denna historia som enligt Johan Binninge ska ligga nitton år tillbaka i tiden. Di får även av förbundet veta att verksamhetsområdet Medlemsförmåner startade år 2000. Där har inte Ulf Stenberg arbetat. Han har arbetat på Rådgivningsavdelningen och på förbundets stab. Men i Di:s artikel heter det nu istället att mötet ska ha ägt rum ”runt 2000”, oklart med vem. Det känns inte trovärdigt av Di att gå ut med en uppgift, när Di:s uppgiftslämnare inte kan redogöra för vem han har talat med eller när mötet ska ha ägt rum. Fast Di använder sig ändå av rubriken ”Villaägarna krävde pengar för rekommendation” till artikeln, en rubrik som Di inte har grund för.

Har Villaägarnas dotterbolag BraByggare rekommenderat Arid?

BraByggare erbjuder konsumenter kontakt med ett par tusen olika hantverksföretag. Innan ett företag tillåts medverka på företagets webbplats kontrollerar BraByggare bl a företagets ekonomi, certifieringar och om det är svartlistat hos Råd & Rön.

Om BraByggare - som Di är inne på - skulle kontrollera varje byggmetod som vart och ett av de 2 000 byggföretagen använder, skulle det innebära miljontals kontroller.

Dessutom säljer många av byggföretagen produkter, som i så fall också måste kontrolleras.

Det säger sig självt att detta är mycket svårt. Fast visst, det är ju inte helt omöjligt att upptäcka. Det går ju alltid att hitta en nål i en höstack. Skulle Arid ha upplyst BraByggare om att de använder sig av en byggmetod som Villaägarna har varnat för, hade BraByggare inte släppt in bolaget. Så gjorde emellertid inte Arid. Bolaget höll tyst om det. Ingen annan av de hantverksförmedlingar som finns i Sverige har heller möjlighet att utföra alla dessa kontroller, som Di tycks efterfråga. Ett liknande problem har media i Sverige, när företag annonserar i deras kanaler. Det är svårt för dem att på förhand upptäcka företag som säljer icke fungerande saker.

När Bra byggare blev varse att Arid använde sig av elektroosmos, funderade man ut hur man på bästa sätt skulle kunna bli av med bolaget, se nästa fråga.

När tog BraByggare bort Arid från sin förmedlingstjänst?

Villaägarna har varit aktiva när det gäller elektroosmosfrågan sedan år 2013.

Arid har under sin abonnemangsperiod 2014-05-07 till 2015-05-07 laddat ned kontaktinformation till två kunder vilket skedde vid samma datum 2014-05-12. Istället för att ta en tvist med Arid, valde BraByggare att lägga abonnemanget under bevakning och låta det löpa ut kort därefter. Arid har ju minst sagt visat sig vara stridslystet och konfliktbenäget.

Under tiden Arids abonnemang var under bevakning förmedlades inga offertförfrågningar till BraByggares kunder. Skulle så ha skett, hade BraByggare kunnat gå in och spärra detta, men det behövdes inte eftersom Arid inte gick in på webbsidan och försökte få några uppdrag. Det framgår av loggen. Så marknadschefen Martin Graaps uppgift till Di om att bolaget i allra högsta grad var aktivt på sajten, är direkt felaktig.   

Har BraByggare försökt få tillbaka Arid som kund?

I Di står följande i artikeln:

”Istället för att ta en tvist med Arid, valde Brabyggare.se att lägga abonnemanget under bevakning och låta det löpa ut kort därefter”, skriver Henrik Fahlgren i ett mail till Di.

Men när medlemskapet avslutades var bolagsföreträdare för Arid ”varmt välkomna tillbaka” till Brabyggare.se, som hoppades att bolaget ville ”återkomma längre fram för att prova eller använda tjänsten igen”, enligt de dokument som Di har tagit del av.”

BraByggares abonnemang löper årsvis och förlängs automatiskt med kundföretagen om de inte säger upp abonnemangen. En kortare tid innan abonnemanget löper ut, skickas faktura avseende nästa period ut. Ingen faktura skickades dock till Arid, eftersom BraByggare ville bli av med bolaget. När Arids abonnemang hade löpt ut, gick samma automatiskt generade mail ut till Arid som till de företag som hade sagt upp sina abonnemang och i meddelandet står mycket riktigt ”varmt välkomna tillbaka”. Ingen tänkte på att det automatgenererade mailet skulle komma att gå ut till Arid.

Vad säger forskningen om elektroosmotisk dränering?

Di skriver i artikeln följande om elektroosmotisk dränering:

”Fungerar, i den meningen att det blir torrt, enligt flera mätningar och rapporter. Forskningen på området går isär. De forskare som Di har pratat med eftersöker främst bättre möjlighet att jämföra två identiska väggar för att kunna dra säkra slutsatser om orsakerna till att en vägg blir torr eller inte.”

Som småhusägare finns all anledning att vara skeptisk till Di:s artikel, då det inte finns några vetenskapliga rapporter, som visar att elektroosmotisk dränering fungerar.

Däremot finns det gott om kvasivetenskapliga artiklar, där elektroosmotisk dränering fungerar. De kvasivetenskapliga rapporterna är ofta upplagda ungefär som Chalmers kvasivetenskapliga rapport, vars vetenskaplighet har avfärdats av tre professorer, se vidare på här. Det hade väl varit klargörande om Di hade omnämnt detta, då rapporten i fråga togs upp i den första artikeln den 22 april 2016.

Inge Rörig-Dalgaard har tillsammans med Lisbeth M. Ottosen, associate professor på DTU (Danmarks Tekniska Universitet), forskat på elektroosmotisk dränering. Hon har berättat för Bedre Hjem att allt eftersom deras forskning fortskred, blev det allt mer uppenbart att elektroosmos i praktiken var mycket komplicerat. De kom fram till att det inte gick att få fram ett enkelt och användbart dräneringssystem. Ett grundproblem är att de elektrokemiska processerna som elektroosmos utlöser, är svårkontrollerade och att de efter ett kort tag slår ut den elektroosmotiska processen.

Innan den elektroosmotiska processen slås ut, kan elektroosmotiska dräneringssystem minska salthalten kring elektroderna på källarväggen. Något som kan göra mätningar med kapacitiv fuktmätning missvisande. Då görs mätningen på källarväggens yta, inte med givare inuti i källarväggen. Om den elektrokemiska processen har tagit bort en del av salthalten kan man tro att det är mindre fukt i väggen, men det som mätaren egentligen visar är att salthalten är lägre.

Elektroosmosföretagen använder dock mätningarna för att påstå att kunderna har fått lägre fukthalt i väggarna och att de därför inte ska få pengarna tillbaka.

Carsten Johansen, seniorkonsulent på Teknologisk Institut, Danmark, har berättat att de har testat elektroosmotiska dräneringssystem i snart tre decennier, men att de inte har sett att systemen har fungerat en enda gång. Inte ens när de har haft mätperioder på ett helt år. För mer information, se även här. Di har fått meddelat vilka vetenskapliga referenser som Villaägarna stöder sig på, men det återspeglas inte alls i artikeln. Dess vederhäftighet kan därför starkt ifrågasättas.

Till saken hör även följande. Enligt marknadsföringslagen kommer det an på näringsidkarna (elektroosmosföretagen, däribland Arid) att styrka de egenskaper (fungerande dränering för hus) som de påstår att deras varor äger. Något sådant har inte skett. Marknadsföringen är därför vilseledande. Det hade varit positivt om Di hade omnämnt detta i artikeln. Artikeln förefaller dock snarast vara upplagd som ett försvarstal – så gott det någonsin går - för elektroosmotisk dränering.

Ska man köpa elektroosmotisk dränering?

Att lösa problem med fukt i källaren - dränera - med hjälp av elektroosmos är något som Villaägarna avråder från. Anledningen till att förbundet är så tydligt, beror på omsorg om medlemmar och andra konsumenter. De ska inte behöva bli lurade på 60 000 kr till ingen nytta. Här förklarar vi varför elektroosmotisk omdränering är en undermålig produkt.

Har Villaägarna försökt stoppa inslaget om elektroosmotisk dränering i TV4:s Äntligen hemma?

Vi hade önskat att TV4 tagit sitt redaktionella ansvar och och inte sänt det sponsrade inslaget om elektroosmotisk dränering i Äntligen hemma. Landets husägare förtjänar en betydligt mer ansvarsfull konsumentjournalistik. Många konsumenter riskerar nu att bli vilseledda, då Martin Timell påstår att det blir torrt. 

Redan i Di:s artikel den 22 april 2016 beskrevs felaktigt de kontakter som hade varit mellan Äntligen hemma-redaktionen och Villaägarna. Detta trots att Di informerades av Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg om att under april månad 2016 hade endast ett enda mail skickats till Äntligen hemma-redaktionen. Istället för att komma med ett klargörande, fortsätter Di trampa fel även i den nya artikeln.

Villaägarna har redogjort för samtliga kontakter med Äntligen hemmas redaktion. Det hade i allra högsta grad varit lämpligt att Di hade belyst dessa kontakter på ett vederhäftigt sätt, se här

Har du ytterligare frågor om artikeln i Dagens Industri?

Skicka gärna ett mejl till Villaägarnas kommunikationschef Henrik Fahlgren på henrik.fahlgren@villaagarna.se, så hjälper vi till att reda ut eventuella oklarheter. Vår ambition är att vara så transparenta och generösa i vår informationsgivning som möjligt.

Läs mer

Artikel i Dagens Industri 160527