PixelImage

Fiber: 8 frågor och svar om fibernät

Fibernät - 8 frågor och svar

Målet är att år 2020 ska 95 procent av alla hushåll ha tillgång till den snabba uppkoppling som fibernät innebär. Står du fortfarande kvar i startblocken och undrar om du ska sätta fart? Här är svar på de vanligaste frågorna om fiber.

1. Vad kostar det att skaffa fiber?

Själva fibernätsinstallationen är en stor post, ett riktpris kan sägas vara omkring 20 000–25 000 kr. Kostnaden beror bland annat på hur många som ansluter sig i området och hur långt man måste gräva för att fiberkabeln ska nå fram till ditt hus. Detta gör att det i många fall blir lite dyrare att dra fibernät på landsbygden än i en storstad.

2. Kan jag göra ROT- eller RUT-avdrag?

ROT-avdraget omfattar nedgrävning av ledningar för bredband på den egna tomten. RUT-avdraget kan göras för arbete med att ta i bruk och installera fiberkablar – när arbetet utförs i köparens bostad. ROT- och RUT-avdraget räknas ihop och är max 50 000 kronor per person och år. (För enbart RUT är taket 25 000 kr per person och år för den som är under 65 år). För ROT-arbete kan du dra av max 30 procent av arbetskostnaden, för RUT-arbete max 50 procent av arbetskostnaden. Du bör själv kolla med Skatteverket att du har rätt till detta avdrag.

3. Tillkommer det några månadskostnader?

Vissa fiberföretag tar ut en månatlig nätavgift efter installationen, kolla vad som gäller innan du bestämmer dig. Själva innehållet – telefoni, tv- och internettjänster – kan du få från en mängd olika leverantörer, och detta betalar du en månadsavgift för.

4. Hur lång tid tar det innan jag har fiber, från det att jag beställt?

Varje område är unikt vad gäller byggnationstid, men en genomsnittlig tidsuppskattning är att det tar mellan 9 och 12 månader från beställning till installation i ditt hem. Ett råd är att skriva avtal med fiberleverantören. Där ska det framgå ett leveransdatum samt vad som gäller om du vill avbryta ditt avtal på grund av exempelvis en flytt – se till att leverantören inte tar ut alltför hög ersättning vid avbeställning.

5. Varför fiber – jag är ju nöjd med min nuvarande lösning?

Fiber är den enda infrastruktur som klarar såväl dagens som framtidens krav för digital trafik. Det gamla kopparnätet avvecklas i snabb takt och fiber kommer att vara den självklara infrastrukturen under minst 40–50 år framöver.

6. Vad innebär ett öppet fibernät?

Ett öppet nät är helt klart att föredra, då det innebär att du själv fritt kan välja vilka tjänster du vill ha levererade i nätet, från ett stort antal tjänsteföretag. Du förbinder dig inte att hålla dig till ett enda företag utan kan byta om du skulle vara missnöjd. I slutna nät har du däremot oftast långa bindningstider och har inte möjlighet att byta tjänsteleverantör.

7. Vilka tjänster kan jag beställa via fiber?

I dagsläget är det framför allt internet, tv och telefoni. Utvecklingen går dock snabbt och allt fler tjänster tillkommer – allt från sjukvård, skola och omsorg till smarta hem och larm är några av funktionerna som utvecklas.

8. Vad är fördelen med optisk fiber jämfört med koppar?

Optisk fiber är den enda infrastrukturen som man vet klarar framtidens krav på digitala tjänster. Fiber har en garanterad hastighet och en mycket hög kapacitet. Ett framtidssäkert val.

Samarbete med IP-Only

Villaägarna samarbetar sedan 2016 med fiberoperatören IP-Only, som genomför en nationell utbyggnad av öppna och neutrala fibernät och som arbetar efter konceptet att alla, både tätort och landsbygd, ska integreras i framtidens infrastruktur.

IP-Only har ett fibernät som sträcker sig över hela Norden och de investerar stort i en nationell utbyggnad. Vi har valt att rekommendera dem då de erbjuder småhusägare en helhetslösning där hela installationen ingår och det inte finns några dolda nätavgifter, säger Villaägarnas förbundsdirektör Gunnar Jansson.

Text: Lotte Ivarson Sandén
Illustration: Colourbox