PixelImage

Fuktskador i putsfasader

Fuktskador i putsfasader

En ny konstruktion av hus med putsfasad har visat sig kunna ge fuktskador. Svaga punkter är framför allt rörgenomföringar och infästningar i fasaden. Där gäller det att vara extra uppmärksam.

Fukt- och mögelskador har hittats i nybyggda hus med putsfasad. Regn och fukt har letat sig in bakom fasaden via rörgenom-föringar och kring fönster och dörrar.

– Även lite vatten är för mycket, konstaterar Ingemar Samuelson, expert på fukt och mögel vid SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Illustration: Leyla AtakSveriges Tekniska Forskningsinstitut har upptäckt fuktskador i byggnader med putsade, odränerade träregelväggar. Husen har endast varit mellan två och fem år gamla och väggkonstruktionen har bestått av en träregelvägg som isolerats med antingen styrencellplast eller mineralull.

Det grundläggande problemet var att byggare, konstruktörer och arkitekter trodde sig ha löst konsumenternas längtan efter hus med putsfasader på ett enkelt sätt. I stället för att bygga upp fasaden som en traditionell träfasad där man arbetar enligt tvåstegstätning har de byggt husen med enstegstätning. Enstegstätning är annars metoden man har använt till hus med homogena väggar, det vill säga att de är byggda i ett och samma material, till exempel mursten.

Skillnaden mellan tvåstegs- och enstegsmetoden är att det traditionella husets trä-regelvägg och isolering skyddas från regn och fukt. Först genom den målade träfasaden, som kan ses som husets regnrock, sedan genom luftspalten som fläktar bort fukten om regnet skulle hitta in bakom panelen.

Putshusets enstegstätning innebär att den skyddande luftspalten är borta. Så länge inte fukten hittar igenom putsskyddet är allt bra, men kommer den igenom har huset svårt att göra sig av med överskottsfukten. Undersökningarna visar att det krävs ett mycket litet fukttillskott för att skador ska uppstå.

– När vi kom tillbaka till ett hus sex månader efter den första provtagningen hade fukten inte försvunnit, utan fuktskadan hade spridit sig, säger Ingemar Samuelson.

Dagens moderna putshus med välisolerade väggar gör det svårare för huset att trycka ut fukt som en gång hittat in i konstruktionen, eftersom väggarna är energiekonomiska och släpper ifrån sig lite värme.

Alla putshus från det senaste decenniet är givetvis inte fuktskadade, men många är i farozonen. Ingemar Samuelson berättar att många oroliga hör av sig och frågar om de ska våga köpa eller sälja ett hus, om det kan påverka hälsan och så vidare. Forskningen pågår och ännu finns inga enkla svar:

– Har man en fuktskada måste den åtgärdas, säger Ingemar Samuelsson. Är det ett putshus som är fuktskadat är det svårt att reparera den skadade delen snyggt utan ofta får hela fasaden bytas ut.

Putshusets svaga punkter:

  • Rörgenomföringar för till exempel ytterbelysning.
  • Infästningar av till exempel markiser och skärmtak. De är kanske täta från början, men när vinden ryckt i markisen en sommar kan en väg för vattnet ha öppnat sig längs bulten som håller markisen på plats.
  • I skarvarna mellan huset och dess fönster och dörrar.

Undersökningsmetod

  • I närheten av infästningar, genomföringar, fönster och dörrar borras tunna hål ända in till exempelvis den utvändiga gipsskivan som ska skydda träregelväggen och isoleringen bakom. Därefter för man in ett mät-instrument och kontrollerar fukthalten.
  • Ingen fukt: inga problem, men det är viktigt att regelbundet kontrollera utsatta genomföringar som exempelvis infästningar av markiser.
  • Fukt: problemet måste åtgärdas.
  • Upptäcks sprickor måste de sättas igen med lämpligt material som utomhussilikon, fog-skum eller annan tätningsmassa.

Mer information:

www.sp.se 
www.ncc.se

Artikeln är hämtad ur Villaägaren nr 4-2007.
Text Tore Tobiasson
Illustration Leyla Atak