PixelImage

Skadedjur: Översvämningsmyggen exploderar i antal

Mygginvasion: Översvämningsmyggen exploderar i antal

De är aggressiva, störs inte av solljus och de kläcks i miljoner. Där översvämningsmyggen exploderar i antal blir sommaren en mardröm för de människor som måste hålla sig inomhus. Med ett ändrat klimat håller myggsituationen i Sverige på att förändras. Är myggfritt en mänsklig rättighet?

Porträtt Mikaela Fallgren som är drabbad av översvämningsmygg

- Kommer du hit och kliver ur din bil, då tar det 30 sekunder innan myggorna upptäcker: här finns mat. De sätter sig överallt, sticker direkt och genom kläderna. Öppnar du munnen tar de sig in där också. Till slut kommer paniken.

Mikaela Fallgren bor i Deje utanför Forshaga i Värmland, en plats som drabbats hårt av översvämningsmyggor. Mikaela beskriver läget:

– Strax efter myggkläckningen, då ser det ut som en dimma i luften. Som fin snö, fast grå. Det är myggorna.

Aggressiv och skyr inte ljus 

Översvämningsmyggorna beter sig inte som skogsmygg, de myggor som brukar störa sommarens ljumma kvällar med sina stick och sitt irriterande surrande.

Översvämningsmyggen är aggressiv och skyr inte solljuset.

Mikaela Fallgren tycker att det är svårt att förklara med ord vilken psykisk påfrestning myggen är för henne och de tre barnen som är sju, tolv och sjutton år. På sommarlovet, när solen lyser utomhus, måste de hålla sig inne. Poolen på tomten står mest oanvänd.

En vacker sommardag när myggen var som värst förra året tjatade yngsta barnet om att få gå ut och bada.

– Hon sa "Jag har ju bara huvudet över vattnet, kroppen är ju under". När hon kom in efter en liten stund hade hon 16 myggbett i ansiktet. Det är mycket på en liten sexåring.

Kan inte vara utomhus

Kläckningen i Deje brukar ske i slutet av maj, början av juni. Myggorna lever i upp till sex veckor, hela juni och halva juli.

– Då är det så jävligt att vi inte kan vara utomhus, säger Mikaela Fallgren.

Det kan också bli flera kläckningar med mygg.

– När det börjar regna och det har gått fyra fem dagar, då kommer oron i kroppen. Och när det spricker upp, då njuter vi inte av solen, för vi vet vad som väntar.

När Mikaela ska förklara hur barnen påverkas av myggen berättar hon om besöket på Gröna Lund i Stockholm. Solen sken och de satte sig ner och vilade en stund, tysta.

– Då säger min ena dotter "Jag vill flytta hit". Jag tänkte "Jaja, det är klart att ett barn vill bo på ett nöjesfält". Men då tillägger hon "för mamma, här finns inga mygg". Det var det hon njöt av. Sånt känns i hjärtat, säger Mikaela Fallgren.

Ingen berättade om myggen

För Mikaela Fallgren är gränsen snart nådd. När hon flyttade till Deje 2007 fanns översvämningsmyggorna redan här, men det var det ingen som berättade. Man kan leva så här ett par år, känner Mikaela Fallgren, men bara så länge det finns ett hopp om att det ska bli bättre.

Hur ser det ut här om tio år, om myggproblemen fortsätter?

– Då är Deje avbefolkat. Jag hör ju hur min äldste son och hans kompisar pratar. De vill inte ha det så här, de kommer att flytta. Och jag också, även om jag inte lyckas sälja huset. Det är outhärdligt att leva så här i tio år till.

De platser som har blivit kända i Sverige för sina extrema myggproblem har ett gemensamt: översvämningsmyggorna. Det säger Anders Lindström, myggexpert och forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt.

– De mer vanliga skogsmyggorna förökar sig huvudsakligen en gång, medan översvämningsmyggorna förökar sig under hela säsongen.

Det krävs ett tränat öga för att skilja dem åt. Men översvämningsmyggens aggressiva beteende är tydligt.

– Troligen har översvämningsmyggorna funnits här länge, men i låga antal. Att de exploderar i så stora mängder nu är ett nytt fenomen, säger Anders Lindström.

Började märkas på 90-talet

I Nedre Dalälven började problemen att märkas på 90-talet. I Deje i Värmland, i Danderyd i Stockholm och vid sjön Östen i Västra Götaland på 2000-talet. Och det finns konstaterade utbrott av översvämningsmyggor på flera platser i Sverige, som i Domta norr om Enköping, vid sjön Björken nära Sunne, vid Nora träsk i Danderyds kommun och i Hova i Gullspångs kommun.

– Att myggutbrotten blir allt vanligare misstänks bero på bland annat klimatförändringarna. Vi har redan fått varmare somrar med fler skyfall, och det gynnar helt klart myggornas förökning, säger Anders Lindström.

I utredningen som har gjorts kring nedre Dalälven nämns också andra möjliga orsaker. Regleringen av vattnet kan påverka översvämningarna på ett sätt som gynnar myggorna. Och igenväxningen av de tidigare öppna våtmarkerna leder till att vattnet stannar kvar längre och skapar bättre förutsättningar för myggfortplantningen.

Globalt är stickmyggor stora smittspridare. De överför allvarliga virussjukdomar som denguefeber, chikungunyafeber, gula febern och malaria.

Kunskaperna om de olika myggarternas utbredning i Sverige är dålig.

I ett landsomfattande projekt arbetar nu Anders Lindström med att kartlägga myggorna. Hittills har två nya arter myggor upptäckts. En är en malariamygga. Men Anders Lindström tror inte att Sverige ligger i riskzonen för malariautbrott.

Grogrund för nya sjukdomar

– Vår sjukvård är för bra för det. Däremot finns egentligen alla förutsättningar för att till exempel West Nile-feber kan komma till Sverige.

Sjukdomen ger influensaliknande symptom och kan få allvarliga förlopp. West Nile-feber har på några år etablerat sig i södra Europa och enstaka fall har upptäckts i Ryssland på samma latitud som här.

Tigermyggan är en smittbärare som sprider chikungunyavirus. Det är en tropisk sjukdom som orsakar allvarlig feber och som på senare år har haft utbrott i Italien och på andra håll i södra Europa. Anders Lindström nämner klimatförändringen som en viktig orsak till myggspridningen. När det blir varmare kan myggen etablera sig på ställen där den inte tidigare kunde leva.

– Det finns beräkningar som visar att en måttlig värmehöjning gör att Sverige har ett trivsamt klimat för tigermyggan till år 2030.

Anders Lindströms myggkartläggning är ett led i att försöka förebygga utbrott av nya myggburna sjukdomar i Sverige.

Det finns redan två myggburna smittor i Sverige: Sindbisviruset, som orsakar Ockelbosjukan, och tularemi som också kallas harpest.

Rikstäckande organisation krävs

Porträtt Villaägarnas boendemiljöjurist Madeleine Arvidsson WäliPå Villaägarna arbetar boendemiljöjuristen Madeleine Arvidsson Wäli intensivt med de problem som människor i myggområden upplever. För henne är myggfrågan en uppenbart nationell angelägenhet. Och det är också ett av Villaägarnas starkaste krav.

– Vi måste få en rikstäckande organisation som har gedigen kunskap och kompetens kring bekämpning, orsaker och smittspridning. Att det ansvaret ska ligga i händerna på kommuner är inte rimligt, säger Madeleine Arvidsson Wäli.

Hon möter hela tiden medlemmar som står maktlösa när kommunen de bor i inte tar problemet på allvar.

Villaägarna manar också regeringen att sätta människors hälsa först och hantera myggfrågan som ett folkhälsoproblem, att inte anlägga någon ny våtmark utan en myggkonsekvensanalys – och inte minst: att Bti-bekämpning måste kunna sättas in snabbt, utan diskussion.

– Vi har idag inget annat sätt att stoppa myggen akut.

Regeringen måste agera

I de värst drabbade områdena vid nedre Dalälven har taxeringsvärdet på fastigheter medvetet sänkts på grund av myggen. Huspriserna hänger på hur mycket mygg det är i området och hur bekämpningen fungerar.

Det är bara en tidsfråga innan problemet finns på flera platser, säger Madeleine Arvidsson Wäli.

Hon vill se att regeringen agerar nu.

– På vilket sätt myggen bekämpas spelar ingen roll. Bara de här människorna får sina liv tillbaka.

Text: Therese Säfström