PixelImage

Bostadskrisen i perspektiv: Framtidsdrömmen om ett eget hus

Bostadskrisen i perspektiv: Framtidsdrömmen om ett eget hus

Bostadskrisen är ett faktum och det måste byggas mer. På önskelistan hos drygt hälften av Sveriges befolkning står "ett eget hus". Det är hög tid att börja prata om hur det behovet ska tillgodoses. Hur kommer storstaden att utvecklas och hur får vi plats med drömmen om ett eget hus? Är det dags att modernisera idéerna om Trädgårdsstaden? Vi pratar med några som har spanat i kristallkulan!

Så står vi där igen. Inför en skriande bostadsbrist som alltmer börjar likna den kris som i mitten av 1960-talet fick dåvarande regering att besluta att en miljon nya bostäder måste byggas inom en tioårsperiod.

Den här gången har Boverket meddelat att 710 000 nya bostäder måste byggas inom det närmsta decenniet, för att möta behovet av nya bostäder. En prognos som fick skrivas upp bara ett år efter sin föregångare. Och även om mycket liknar situationen på 60-talet är utgångsläget idag ett annat.

Högre byggkostnader och markpriser

Byggkostaderna är högre, markpriserna likaså. Och idag finns det mindre mark tillgänglig på platser nära städer – där de flesta vill bo. Därför verkar alla för en gångs skull rörande överens om att en del i att lösa bostadskrisen är att den redan fungerande staden behöver förtätas. Etablerade bostadsområden där service och kommunikationer, infrastruktur, skolor och vård redan finns behöver utnyttjas i högre grad än idag.

Text: Vad tycker du? Kan du tänka dig att bygga ett till hus på tomten att hyra ut? Tyck till om det och annat här

När det handlar om vad som ska byggas är det ett faktum att ungefär hälften av Sveriges befolkning drömmer om att bo i ett eget hus. Något som kommit bort både i debatten och byggandet, där fokus har hamnat på flerbostadshus. Nu börjar dock även småhusen diskuteras som en del i lösningen av bostadskrisen.

Frågan är var de nya villorna ska byggas.

– Vi kan inte bara fortsätta att bygga nya villaområden längre och längre bort från städerna. Vi måste börja fundera över vilken potential den befintliga staden redan har och vilken utveckling vi vill ha om vi ska bygga ett hållbart samhälle, säger Karin Kjellson på Kod arkitekter.

År 2013 antog Kod arkitekter Boverkets utlysning om att undersöka möjligheterna för innovativt byggande av bostäder för unga, eftersom det är just många unga människor som drabbas hårdast av bostadsbristen. Med stöd av Boverket startades ett forskningsprojekt som bland annat resulterat i rapporten 500 k – så kan civila aktörer skapa fler hem i villastaden.

Flytta – eller bo kvar?

Redan idag bor ungefär hälften av Sveriges befolkning i hus. Ännu fler när drömmen om en egen villa. Men samtidigt upplever en tredjedel av dem att huset de bor i är för stort! I två av tre hus bor idag bara en eller två personer.

Attefallshus

Attefallshus på tomten - en lösning på bostadsbristen?

Men att få igång flyttkedjan, det vill säga att få äldre personer i "för stora" hus att flytta till något mindre och därmed frigöra en större bostad till en trångbodd barnfamilj, har visat sig inte vara lika lätt i praktiken som på pappret.

– Jag tror att man har fel om man tror att människor kommer att flytta efter en ekonomisk tabell. Man kan inte se människor som brickor i ett spel som man ska flytta runt för att få pusslet att gå ihop, säger Åsa Kallstenius på Kod arkitekter, och fortsätter:

– Boendet handlar om så mycket mer än bara ekonomi och boyta, och när vi pratat med äldre i våra fallstudier är bilden att de allra flesta vill bo kvar. I alla fall i sitt närområde, där de har sitt sociala kontaktnät de kanske byggt upp under ett helt liv.

Generationsboende på gång igen

Istället för att flytta uttrycker alltså många seniorer en önskan att kunna bo kvar, kanske bygga sig ett mindre, anpassat hus på den egna fastigheten och upplåta ursprungshuset till någon annan. Gärna till de egna barnen och deras familj. Generationsboendet är på väg tillbaka!

– Vi har haft en väldigt individualistisk tanke om boendet i Sverige ända sedan 90-talet. Men jag tror att de sociala kvaliteterna kommer att komma tillbaka. Man förstår att man är sårbar och vikten av sociala nätverk, menar Åsa Kallstenius.

– I dagsläget finns det en ganska utbredd ensamhet bland äldre, och många seniorer lyfter fram en önskan om att ha närhet till barn och barnbarn, mer gemenskap och att trädgården används bättre när man själv inte orkar lika mycket.

Åsa Kallstenius menar att ur ett samhällsperspektiv ser hon gärna en större mångfald i villastaden. Möjlighet för fler grupper att bo. Möjlighet för fler att bo kvar när livet förändras. Det skulle både lösa väldigt många problem och samtidigt vara väldigt berikande för villastaden. Idag finns till exempel knappast ålderskategorin 25–35 år där. De har flyttat hemifrån men har inte råd att köpa en egen villa.

Arkitekternas vision

I rapporten 500 k kommer Kod arkitekter med fyra konkreta sätt att förtäta den redan befintliga villastaden där villaägarna själva blir byggherrar. Det är:

1. Att bygga om befintliga villor från en till flera bostäder.
2. Att bygga om befintliga gårdshus/­garage till bostäder.
3. Att bygga till det befintliga huset för att skapa ytterligare bostäder.
4. Att bygga nya bostadshus på tomten.

Redan idag finns möjligheten för samtliga fyra alternativ – i viss utsträckning. Sedan de nya tilläggen till plan- och bygglagen (PBL) kom 2014 har man till exempel rätt att bygga om en fastighet avsedd för enbart ett hushåll till ett tvåfamiljshus, även om detaljplanen anger enfamiljshus. Och man har även rätt att bygga ett uthus för bostad på 25 kvadratmeter – ett så kallat attefallshus.

– Det här kan bli ett sätt för villaägarna att dryga ut boendekostnaderna genom att hyra ut en bostad, eller kanske bygga en ny mindre till sig själv och sälja det större huset.

Tittar man på statistiken kan man konstatera att en förtätning av den redan befintliga villastaden där 1 procent av villaägarna skapar ett nytt hem per år i vissa kommuner, skulle resultera i ett dubblerat bostadsbyggande! Och på 25 år skulle 500 000 nya bostäder kunna skapas på så sätt.

– Det är inte småpotatis! Det skulle få en betydande effekt på bostadsbristen även om vi inte löser hela bostadskrisen så här, säger Åsa Kallstenius.

Förändra detaljplanerna i villaområden

För att få igång en ökad delning av boendet och en förtätning av villastäderna menar man på Kod arkitekter att det krävs en del åtgärder från kommuner och beslutsfattare för att underlätta för villaägarna att skapa fler hem.

Bland annat föreslår man regelförändringar som att de gårdsbyggnader om 40 kvadratmeter som ofta tillåts i detaljplanen, och som redan finns på många villa­fastigheter, tillåts göras om till bostäder.

– I många detaljplaner tillåts man bygga ganska stora uthus för förvaring av prylar – men inte för att bo i. Det tycker vi känns bakvänt i den verklighet vi har idag, säger Andrea Brandén på Kod arkitekter.

– I många fall är det till exempel tillåtet att bygga ett gårdshus/garage om 40 kvadratmeter samt ett attefallshus om 25 kvadratmeter – och ytterligare en friggebod på 15 kvadrat. Den sammanlagda byggarean blir alltså 80 kvadratmeter – men bara 25 av dem får utnyttjas som bostad. Om samtliga 80 kvadratmeter fick fördelas fritt och kunde användas som bostäder skulle det kunna bli ett fullt fungerande seniorhus eller en studentvilla, menar Andrea Brandén.

Vidare menar Kod arkitekter att regler om att inte bygga närmare än 4,5 meter från tomtgräns, som gäller bland annat för många äldre detaljplaner, har tillkommit i en tid när det inte fanns samma möjligheter att bygga brandskydd som idag. Detta bör luckras upp, och det bör bli lättare att stycka av tomter och korrigera tomtgränser mellan grannar om så önskas. Man anser även att prickmarken bör kunna bebyggas.

– Om grannen tillåter att man bygger i tomtgräns – varför ska kommunen inte göra det då? Att kunna flytta bebyggelsen till tomtgräns eller ut mot gatan ger en större sammanhållen tomt och ett bättre sätt att utnyttja tomten på, men i dagsläget tillåts det inte alltid.

Stadsradhus i Gamla Enskede

Förtätning med stadsradhus i Gamla Enskede.

Faror med förtätning

Så vad är farorna i en förtätad villastad? Vilka värden kan gå förlorade om man öppnar upp för att bygga ut och bygga nytt?

– Först och främst ska man säga att det inte kommer att dimpa ner 500 000 nya bostäder på en dag. Den kontinuerliga årsförändringen sker redan nu. Det enda man kan säga med säkerhet är att förändring är en konstant i våra boendemiljöer, säger Andrea Brandén.

– Men många av de villaägare vi pratat med är oroliga för att trädgårdsstadskänslan ska försvinna. Att skalan och småstadskaraktären ska gå förlorade om kvarteren de bor i förtätas. Vissa är rädda för att villastaden ska förfulas när nybyggnationen får friare tyglar. Att det ska dimpa ner massor av nya prefabricerade attefallshus i blåmålad korsvirkesimitation.

– Jag är inte så rädd att folk ska ha dålig smak. Jag vet ingen som medvetet köper fula kläder bara för att de är billiga och villastaden idag präglas ju av omsorg. Generellt är villaägarna väldigt måna om sin livsmiljö.

En annan oro är den för ökad biltrafik.

I de studier av områden utomlands där man målmedvetet förtätat villastaden har man dock inte sett problem med ökad biltrafik, eftersom många av dem som flyttar in är unga och istället utnyttjar kollektivtrafiken, menar man på Kod arkitekter. De har bland annat tittat på exempel i USA och Kanada där man genom stadsplanering och ändringar av planbestämmelser aktivt arbetat för att få fler villaägare att till exempel omvandla garage och uthus till hem, så kallade laneway houses.

City of Vancouver på Kanadas västkust har ungefär 50 000 villor vilket är jämförbart med Stockholms stad. Under det senaste decenniet har mer än var fjärde villa i Vancouver byggts om eller till och innehåller nu fler än en bostad. Men trafikproblemen har uteblivit.

Att förtätning sker på bekostnad av grönytor är en uppenbar risk. Ytterligare en utmaning för framtidens villastäder är dagvattenhanteringen. När – eller om – större ytor hårdgörs ökar risken för översvämningar. Problemet finns redan idag när allt fler asfalterar garageuppfarter och utökar stenbeläggningar för att slippa klippa gräs.

Lösningen, enligt Kod arkitekter, är att kommunerna måste arbeta för att upplysa invånarna om farorna med hårdgjorda ytor och om vikten av att bevara grönytor med hjälp av gröna tak till exempel.

Behov av fler småhus

Urban utveckling & samhällsplanering är ett kunskapsföretag som arbetar med samhällsplanering och som fick i uppdrag av Boverket att utreda behovet av och förutsättningar för ökat byggande av småhus. Där ser man behovet av att hitta kreativa nya sätt att bygga på, för att inrymma fler småhus i den redan befintliga villastaden. Det kan till exempel handla om att bygga stadsradhus på små tomter som inte lämpar sig för annat. Men också att bygga radhus på taken till befintliga flerbostadshus i staden, eller villor på vatten.

– Det skriande behovet av bostäder påminner ju om situationen på 60-talet, men med helt andra förutsättningar vad gäller marktillgång. Därför måste man tänka nytt, säger Johan Wahlgren, samhällsplanerare på Urban utveckling.

Urban utveckling har i sin rapport tittat särskilt på områden med brett utanförskap. Områden med flerbostadshus byggda under miljonprogrammet har ofta ett lite dåligt rykte och är i behov av upprustning och utveckling.

– Men de som bor där trivs oftast bra och vill gärna bo kvar i sitt område. Problemet är att man inte kan göra en bostadskarriär i närområdet eftersom det knappt finns några småhus, eller variationer i bostadstyper och storlekar, säger Johan Wahlgren.

Att få igång småhusbyggandet i och omkring de gamla miljonprogramsområdena tror han är ett sätt att lyfta hela områden, skapa en större mångfald och minska segregationen.

– Det har ju varit stort fokus på flerbostadshus för att lösa bostadskrisen. Men eftersom väldigt många vill bo i eget hus behöver man komma med nya kreativa idéer och sätt att bygga på. Och så måste man förtäta villastaden, avslutar Johan Wahlgren.

Text & foto: Anna Lefvert

Vill du läsa mer om förtätning av villaområden?

Mer om förtätningens för- och nackdelar och framtidens hustrender kan du som är medlem läsa om i Villaägaren på webben

Vad tycker du?

Tyck till om förtätning och framtidens boende - hur ska bostadskrisen lösas?