PixelImage

Buller: Kan vi stoppa bullret?

Buller: Kan vi stoppa bullret?

Allt fler villaägare blir störda av buller. Många har svårt att sova. Andra kan inte njuta av sin uteplats för att långtradare, tåg eller flyg dånar utanför knuten. Villaägarna har kartlagt bullersverige. Hur mycket oljud ska vi behöva tåla?

Trafiken ökar och antalet tunga långtradare blir fler, liksom antalet starter och landningar på våra flygplatser.

Det byggs vindkraftverk, industrier, nya järnvägsspår, vägar och bussdepåer som i värsta fall hamnar väldigt nära villabebyggelse.

Nästan var tredje svensk får stå ut med trafikbuller över de gällande riktvärdena, varav två miljoner i sin egen bostad, enligt Socialstyrelsens senaste miljöhälsorapport.

Buller från tåg

Bengt-Olov Östlund och hans hustru bor i en trevlig villa i Kumla. De vittnar om buller från passerande tåg som bara blivit värre. Det beror på att järnvägen intill deras hus på senare år har anpassats för att klara fler och snabbare tåg.

– Jag har bott här i 22 år och ljudnivån har ökat otroligt mycket. Det är framför allt godstrafiken som blivit bullrigare. Godstågen kan ha dubbla diesellok och kanske 45 vagnar, berättar Bengt-Olov Östlund.

Dåvarande Banverket installerade treglasfönster för några år sedan och det hjälpte mot bullret i sovrummet. Men i resten av huset är problemen stora, för att inte tala om utomhus.

Bengt-Olov har mätt upp nivåer mellan 85 och 90 decibel på sin uteplats. Riktvärdet för enstaka toppar utomhus är 70 decibel. Många grannar har samma problem.

– Vi samlade in underskrifter från 75 personer och skickade listorna till Trafikverket. Svaret blev att det inte finns pengar men att vi finns med i planeringen för år 2018. Det är vi inte hjälpta av nu. Ett bullerplank i gummi som bara är 75 cm högt skulle få bort 90 procent av bullret, men ett sådant får vi inte, berättar Bengt-Olov Östlund.

Han är inte ensam om att slåss för rätten till en normal ljudnivå. Villaägarnas Riksförbund driver flera sådana här fall och det händer att villaägare går ihop i fristående intresseföreningar för att stå starka, som exempelvis ”Aktionsgruppen mot Brommaflyget” och föreningen ”Boende mot buller i norra Sollentuna”.

Snårskog av olika riktvärden

Att reda ut hur mycket oljud man ska få tåla i sitt eget vardagsrum eller i sin trädgård är inte helt lätt. Det finns en snårskog av riktvärden och rekommendationer att ta fasta på. Värdena är olika beroende på typ av buller och vilken tid på dygnet det bullrar. Man skiljer också mellan enstaka toppar och medelvärde per dygn. Enkelt uttryckt får man stå ut med enstaka toppar så länge de inte överskrider ett visst värde och under förutsättning att medelvärdet per dygn inte heller överstigs.

Vidare gäller olika toleransnivå för inomhus- och utomhusmiljön. Den som är störd inomhus kan få hjälp med isolerande fönster i sovrummet, men kanske inte i vardagsrummet. Vissa kommuner, som exempelvis Stockholm, åtgärdar överhuvudtaget inte bullerstörningar utomhus.Riktvärdena som riksdagen har antagit är inte bindande utan bara en rekommendation, vilket försvårar att få igenom ersättningskrav.

Vår granskning visar att man trots höga ljudnivåer över riktvärdena kan få avslag på bullerdämpande åtgärder. Myndigheter och kommuner hävdar ibland att de bara kan prioritera de allra värsta fallen. Och det kan ta lång tid.

Fler faktorer påverkar

Många gånger räcker det inte heller att sätta upp bullerplank. Det finns villaägare som har störningar som inte når upp till riktvärdena och som ändå är svårt störda.

Hur störd man blir handlar inte bara om antalet uppmätta decibel. Ligger vinden på ökar oljudet. Bor man i ett normalt tyst område blir ljuden mer framträdande än om bakgrundsmiljön redan är bullrig. Det finns en debatt kring ljudnivåerna för vindkraftverk, som idag har samma regler som industrianläggningar men där Naturvårdsverket anser att kraven måste skärpas.

Mats Nilsson är bullerforskare och docent vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.

– Bullerstörningar är en negativ faktor i livsmiljön, säger han.

Forskning visar att den som utsätts för störande ljud hela tiden blir både trött och irriterad och kan få koncentrationssvårigheter. Sömnstörningar, högt blodtryck och försämrad inlärning kan vara andra följder. Ny forskning, bland annat i Danmark, visar också en förhöjd risk att drabbas av stroke.

– Lågfrekvent ljud från exempelvis långtradare är värst, liksom ljudet från ventilationsanläggningar. Det kan också vara påfrestande med ljud som pågår oförändrat under en längre tid, som exempelvis vinandet från en vindkraftanläggning, säger Mats Nilsson.

Sjungande koltrast = 60 dB

Ljud som vi uppfattar som trevliga är lättare att överse med, även om de kan vara nog så höga. Mats Nilsson har registrerat 60 decibel från en sjungande koltrast, vilket är en bra bit över gällande riktvärden för trafikbuller, oavsett om man befinner sig inom- eller utomhus.

Han berättar att det även finns stora individuella skillnader. En studie visar att ungdomar och äldre är minst störda, medan åldersgruppen 40–65 år är mest känslig för buller.

Förklaringen skulle enligt Mats Nilsson kunna vara att medelålders arbetar hårt samtidigt som de har en intensiv fritid. Därför är de mer lättstörda eftersom de är beroende av ostörd vila för att orka med, men forskarna vet inte säkert. I vart fall förefaller det inte vara någon skillnad mellan män och kvinnor vad gäller ljudkänslighet.

– Den allra bästa lösningen skulle vara att minimera bullret vid källan. Det kan exempelvis innebära att ta bort dubbdäck och att ha tyst asfalt.

Vänd dig till rätt instans

Mats Nilsson tycker att det råder ett irriterande lågt intresse politiskt, både på departementsnivå och i kommunerna, för att komma till rätta med bullret i samhället.

Den som vill klaga på bullernivåerna i sin villa måste först ta reda på varifrån ljudet kommer, för att därefter vända sig till rätt instans. Huvudregeln är att riksvägar och järnvägen sorterar under Trafikverket (tidigare Vägverket och Banverket) medan flygbuller är Swedavias avdelning (tidigare Luftfartsverket).

Kommunerna har ansvaret för lokala vägar, gator och lokal spårtrafik. Fastighetsägare och företag är skyldiga att hålla bullret från industrier, ventilation och terminaler på rätt nivå. Färska exempel på ovälkomna överraskningar är bussdepåer eller avfallshantering som plötsligt placeras tätt inpå villabebyggelse.

Boverket konstaterar i sina rekommendationer att bullerfrågorna är svåra att hantera genom att olika lagstiftningar är berörda. Plan- och bygglagen gäller för nybyggen samt miljöbalken när det gäller befintlig bebyggelse.

Det finns tre typer av kompensation som kan komma ifråga om man har stora bullerstörningar: bullerdämpande åtgärder, ersättning för värdeminskning på huset och/eller att få sänkt taxeringsvärde.

Fönster med isolerglas är det vanligaste sättet att få acceptabel ljudnivå inomhus medan bullerplank kan vara en lösning att få ner ljudet även utomhus från trafik och järnväg. Isolering av fasad som vetter mot den störande vägen eller järnvägen är ytterligare en möjlighet.

Karin Blidberg är biträdande nationell samordnare av bullerfrågor på Trafikverket. Hennes uppgift är att få till en samsyn i hela landet så att bullerstörningar hanteras lika, oavsett var man bor.

– Vi har inte tillräckligt med pengar att åtgärda alla bostäder där riksdagens riktvärden överskrids. Vi prioriterar de mest störda, de som har toppar på mer än 55 decibel fler än fem gånger per natt i sitt sovrum, säger Karin Blidberg.

Riksdagens riktvärden gäller alla rum i hemmet. Trafikverket (tidigare Vägverket och Banverket) har fram till nu bara åtgärdat sovrum när det gällt störningar från järnväg medan alla rum har omfattats vid vägbuller. I juni ändrades regelverket så att alla rum omfattas, oavsett trafikslag.

Tusentals får bullerhjälp varje år

Flera tusen människor anmäler varje år bullerstörningar. Trafikverket utreder då bullernivån, som i de flesta fall ligger under den maximala nivån 55 decibel. Under den senaste tioårsperioden har 22 500 bostäder längs järnvägar blivit åtgärdade. Förra året fick 4 000 personer som blev störda av ljud från statliga vägar någon form av hjälp från Trafikverket. Motsvarande siffra för järnväg är drygt 3 000 personer.

– Vi fortsätter kommande år med skyddsåtgärder för de mest bullerutsatta Det effektivaste sättet att nå riksdagens riktvärden är dock inte att åtgärda alla hem med nivåer som är högre än riktvärdena. För att nå målen är det fordonen, vägbanor och järnvägsräls som måste bli tystare, anser Karin Blidberg.

Läs mer

Gränsvärden för buller

Buller - vad är det?