PixelImage

Inbrottsskydd: Säkra hemmet och stoppa tjuven

Stoppa tjuven! Säkra ditt hem mot inbrott

Antalet villainbrott har ökat explosionsartat – med hela 75 procent sedan 2006. Polisens högsta prio är inte att skydda ditt hem, utan det är upp till dig att se till att inte drabbas. Läs om metoderna som verkligen funkar, och missa inte två f d tjuvar som ger sina bästa tips för hur du får tjuvarna att välja bort ditt hus.

Mörkt rum där en person kikar in genom altandörr

Varje dag, året om, utsätts omkring 40 småhusägare för inbrott eller inbrottsförsök. Under 2014 anmäldes 14 647 inbrott i villor och radhus i Sverige. Det är en ökning jämfört med 2013, och sett i längre perspektiv är utvecklingen explosionsartad: år 2006 hade inbrotten sjunkit till en förhållandevis låg nivå, för att sedan dess stiga med 75 (!) procent.

De flesta inbrott klaras inte upp

Ytterst få av anmälningarna om inbrott blir någonsin uppklarade. De senaste tio åren har andelen lyckade utredningar, där man bundit en person till brottet och åtal har väckts, legat på mellan fyra och fem procent. Det vill säga: 19 av 20 anmälda inbrott blir aldrig uppklarade.

Polisens insatser för att förebygga och förhindra inbrott, eller att gripa gärningsmannen och se till att denne kan dömas, och att du slutligen får tillbaka det stulna, är kort sagt bristfälliga. Bostadsinbrott prioriteras inte, och resultatet är att det blir upp till den enskilde att skydda sig efter bästa förmåga.

Pia Lindström är vice vd på SSF Stöldskyddsföreningen och hon delar den bilden av verkligheten:

– Vi måste var och en göra vad vi kan för att förebygga inbrott. Vi kan inte förvänta oss att polisen ska stå utanför vår dörr, utan det är vårt ansvar att agera och tänka till för att skydda oss och stoppa tjuven.

Maskerad person med stege på axelnStor effekt med enkla medel

SSF Stöldskyddsföreningen är en oberoende organisation som funnits sedan 1930-talet, och verksamheten går ut på att informera om olika metoder för att förebygga brott. Pia Lindström menar att det går att få stor effekt med enkla medel.

– Grundregeln är att inte göra huset attraktivt för tjuven. Se till att det verkar bebott även när du inte är där!

Hon rekommenderar Grannsamverkan mot brott, en etablerad metod som inte kräver några ekonomiska investeringar, men som ger mycket gott resultat. I kombination med detta är det vettigt att se över de "mekaniska" skydden på huset, anser Pia Lindström.

– Gör en kritisk granskning av hur svårt det är för en tjuv att ta sig in via dörrar och fönster i ditt hus. De flesta inbrott sker via ett fönster eller en altandörr. Om där saknas säkerhetsanordningar går det på några sekunder för tjuven att ta sig in.

Det finns många olika säkerhetsprodukter på marknaden, och Pia Lindströms råd är att inte låta priset vara avgörande.

– Det är mycket vunnet om man väljer en certifierad produkt, vilket borgar för kvalitet. Produkten har då testats och godkänts mot en norm, med krav på exempelvis motståndskraft.

DNA-märkning på dina ägodelar 

SSF Stöldskyddsföreningen arbetar även med olika typer av stöldskyddsmärkning, den senaste tekniken är den så kallade DNA-märkningen. Genom att applicera DNA-märkningen på sina ägodelar är de märkta och registrerade för obegränsad tid, enligt SSF Stöldskyddsföreningen. Den här sortens märkning lär vara i princip omöjlig för tjuven att avlägsna helt, eftersom minsta partikel av blandningen innehåller en fullständig DNA-kod.

– Det är ett smidigare sätt att märka sina prylar jämfört med tidigare metoder och gör mindre åverkan på föremålet. Med hjälp av dekaler som upplyser om att det finns DNA-märkning på till exempel en dator eller cykel så har det visat sig fungera avskräckande för tjuvar, säger Pia Lindström.

Även villalarm är något som har en avskräckande effekt på inbrottstjuvar. Tydliga dekaler om att villan är larmad får många gånger tjuven att välja ett ­annat hus. Det är dock ingen garanti för att slippa påhälsning.

Mitt under semestern gick hemlarmet

Elin Mellberg och hennes familj befann sig på en sex veckors långresa i USA med sin familj, när larmet gick hemma i huset i Skogås utanför Stockholm.

– Vi var i Florida när vi väcktes mitt i natten av ett samtal från vårt larmföretag, Sector Alarm. De berättade att vi haft inbrott i vårt hem!

Porträtt på Elin Mellberg och Kyle Leslie

Kyle och Elin var på semester då inbrottstjuven slog till.

Familjen hade mer än halva semesterresan kvar, så de nöjde sig med den information de fick av Sector Alarm och vänner och stannade kvar i USA.

– Sector Alarm hade kallat dit polisen direkt. I normala fall brukar de först ringa och kontrollera om någon av oss råkat dra igång larmet, men nu hade inbrottet skett i ett rum där en kamera är installerad.

Därmed kunde Sector Alarm konstatera att det var fråga om ett inbrott – det syntes på bilderna från kameran – och drog igång utryckningen på en gång. Väl på plats fanns ingen gärningsman kvar, men allt tydde på att han eller hon snabbt hade skrämts bort när larmet drog igång.

– Tjuven hade tagit en sten från tomten och kastat in genom köksfönstret. Rörelse­detektorn inne i köket reagerade och larmet startade. Tack vare kameran kunde larmföretaget se hela förloppet. Däremot hade ingen av de andra rörelsedetektorerna reagerat, så troligen stack tjuven iväg på en gång.

Tjuven var amatörmässig

Nu är familjen hemma i Sverige igen, och Elin Mellberg konstaterar att det verkar ha varit en "amatör" som varit framme.

– Det där med att plocka upp en sten och kasta in... en "seriös" inbrottstjuv har ju med sig något att öppna med. Dessutom kan den här personen inte ha tittat runt huset särskilt noga. Just på baksidan har vi inte satt upp larmdekaler än, men det finns på flera andra ställen runt huset. Så det borde inte ha varit någon direkt överraskning att det skulle börja tjuta.

Elin och hennes man anmälde inbrottet till sitt försäkringsbolag medan de fortfarande befann sig i USA, men de fick vänta tills de kom hem med att ange vad som blivit skadat – och om något hade blivit stulet.

– Vi hade vänner som åkte hem till oss och tittade runt, men det är ju svårt för dem att veta exakt vad vi hade. När vi kom hem kunde vi själva konstatera att allt tack och lov var kvar, och det som behöver ersättas är fönsterrutan och köksbordet som blev förstört av stenen. En glad överraskning var att Sector Alarm står för självrisken i försäkringen!

Tryggt med larm

Det känns tryggt att ha larm Elin Mellberg berättar lugnt om det som inträffat och konstaterar att det antagligen hade varit en helt annan situation om de inte hade haft sitt larm.

– Om någon gått runt och rotat bland våra saker, i vår dotters rum ... Då hade jag känt mig väldigt kränkt. Under en sådan här långresa känns det väldigt tryggt att ha ett larm i huset, säger hon.

Erika Sallander, utredare på Brottsförebyggande rådet, tvekar inte när hon får frågan om vilken brottsförebyggande metod hon rekommenderar i första hand.

– Grannsamverkan. Det är en metod som är välutvecklad och enligt våra utvärderingar bidrar den till att minska brotten med i genomsnitt en fjärdedel, säger hon.
Brottsförebyggande rådet, Brå, är en statlig myndighet som är inriktad på att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället, och Grannsamverkan är ett av de projekt de är med och driver tillsammans med bland andra polisen, försäkringsbolag, SSF Stöldskyddsföreningen och Villaägarna.

Grannsamverkan hindrar inbrott

Grannsamverkan handlar i grund och botten om att grannar samarbetar för att motverka brott i bostads­området. Genom nätverket kan de boende hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. De samverkar med polisen som bistår med kunskap och information, bland annat i form av varningar om de har fått in larm om misstänkta fordon som rör sig i intilliggande områden.

– En bra inledning på ett förebyggande arbete är att göra en trygghetsvandring i sitt kvarter. Det kan vara det första steget man tar inför att etablera Grannsamverkan i området, säger Erika Sallander, Brå.

Vid en sådan trygghetsvandring går repre­sentanter för de boende, polisen respektive kommunen tillsammans runt i närområdet och tittar på vilka svaga punkter det finns. Om det till exempel är ett problem med många brott som inträffar på natten, går det då att förbättra belysningen?

– På samma sätt gör man i bostadsområdet, så att man tänker igenom var det kan finnas ställen som underlättar för tjuven. Kanske är det en stor häck som skymmer ett altanparti eller så finns det lättåtkomliga stegar som tjuven kan använda för att ta sig in på övervåningen – tänk på att en stege även kan bäras iväg och användas hos grannen.

Bry sig om varandra

Själva Grannsamverkan bygger sedan på det sociala nätverket i bostadsområdet, med någon eller några som är huvudansvariga för att sköta kontakter med polisen och de boende.

– Grunden är rätt enkel: man ska bry sig om varandra. I praktiken innebär det bland annat att man håller uppsikt, rappor­terar sådant som kan vara misstänkt och hjälper de grannar som är bortresta med att få huset att se bebott ut. På sommaren klipper man varandras gräsmattor och på vintern skottar man uppfarterna.

Intresset för Grannsamverkan ökar. Ett tecken på det är antalet beställningar av utbildningsmaterial och skyltar med Grannsamverkans logotyp. Under 2014 beställdes 13 procent fler skyltar än året innan.

– Ytterligare en fördel med Grannsamverkan är att varje område kan välja den omfattning som passar dem bäst. Har man till exempel stora problem med brott nattetid kan det vara vettigt att komplettera med någon form av organiserad nattvandring inom det sociala nätverk som man redan har etablerat.

Text: Peter Wiklund

Så skyddar du ditt hem mot inbrott - fd inbrottstjuvar tipsar