PixelImage

Sotning: 10 frågor och svar

10 frågor och svar om sotning

Eldstäder och skorstenar ligger bakom 31 procent av alla bränder i småhus och fritidsboenden. Sotning är en viktig förebyggande faktor – här är vad som gäller!

Husägarens handbok: 10 frågor och svar om sotning.
Sot som fastnar i skorstenar och eldstäder blir till slut en brandfara – det kan ta eld, och brinner det tillräckligt mycket och länge antänds material i närheten och branden är ett faktum. Därför är det så viktigt att regelbundet ta bort beläggningarna, innan de hunnit bli riskabla.

Denna rengöringsprocess som vi kallar sotning är dock bara en del av sotningsverksamheten. Den andra är brandskydds-kontrollen som ska utföras enligt viss intervall i olika typer av eldstäder. Det är kommunen som, i brandförebyggande syfte, ansvarar för att sotning och brandskyddskontroll utförs. Kommunen beslutar även om intervallen för sotning, medan det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som bestämmer hur ofta en brandskyddskontroll ska utföras.

Att kommunen är ansvarig betyder dock inte att du själv kan friskriva dig från ditt ansvar som fastighetsägare – du måste själv se till att ha koll på att brandskyddskontroll och sotning har utförts enligt gällande intervaller, exempelvis om du köper ett hus. Vi pratar med Håkan Sten som arbetar på enheten för brand- och olycksförebyggande arbete hos MSB. Han kan svara på det mesta när det gäller sotning.

Vad innebär en brandskyddskontroll?

Den innebär att man kontrollerar anläggningens brandskyddstekniska status, att eldstaden uppfyller de krav som fanns när den installerades och – i vissa fall – att den uppfyller nyare krav på brandsäkerhet.

Vem får utföra en sådan?

Det är kommunen som utser brandskyddskontrollant. Denna ska vara behörig, då har man en sotarutbildning i grunden och sedan en viss tids erfarenhet samt en vidareutbildning.

Gör man en brandskyddskontroll samtidigt som sotning?

Det är olika saker, och oftast gör man det inte samtidigt. Det är kommunen som organiserar både sotning och brandskyddskontroller, de utser de personer/
företag som ska utföra de här sysslorna och ser till att det schemaläggs område för område. Detta för att hålla nere kostnaderna för den enskilda husägaren.

Vad gäller för att få sota själv?

Det är tillåtet att utföra sotningen själv, du måste då kunna visa att du har kompetensen och få ett medgivande av kommunen. Om du gått en sota själv-kurs, som brukar ta ett par eftermiddagar, så brukar det aldrig vara någon diskussion utan du får ett medgivande. Det kan löna sig i det långa loppet, förmodligen har du sparat in kursavgiften efter ett par sotningar. Du kan även anlita ett annat sotningsföretag än det som har avtal med kommunen om du så önskar. Inget av detta gäller för brandskyddskontroll, där är det kommunen som har ensamrätt på att utse vem som ska utföra detta.

Hur ofta måste man sota respektive göra brandskyddskontroll?

Kommunen har rätt att besluta om intervallerna för sotning. På din kommuns hemsida kan du hitta vad som gäller där du bor. Däremot är det MSB som bestämmer intervallet för brandskyddskontroll, vanligtvis ska detta ske vart tredje eller sjätte år beroende på typ av eldstad och användning.

Hur vet jag att det är dags för sotning & brandskyddskontroll, finns det registrerat någonstans? Om jag till exempel nyligen flyttat till mitt hus?

Om du köper ett hus och är osäker på om du kan elda i den öppna spisen eller braskaminen så kontaktar du din kommun, allt finns registrerat hos dem. Om det gått för lång tid sedan senaste brandskyddskontrollen så måste en sådan göras innan du får använda eldstaden. Det kan ju även vara så illa att den öppna spisen har eldningsförbud på grund av några brandtekniska brister.

Vad kostar det att anlita en sotare? Och vad kostar en brandskyddskontroll?

– Det är upp till varje kommun att besluta om avgifterna så det varierar mycket mellan olika orter. Men en genomsnittlig sotning tar ca 20–30 minuter och en brandskyddskontroll i snitt 45 minuter och kräver mer utbildad personal, så brandskyddskontrollen är normalt dyrare än sotning.

Kan man själv märka att det börjar bli dags för sotning?

– Ja det märks på att funktionen går ner, det blir svårt att tända. Då kan det vara för mycket sot i skorstenen.

Om jag inte använder eldstaden, måste jag ändå sota?

– Nej, du kan ifrågasätta sotningen om du aldrig eldar. Kraven på sotningsintervall och kontroll av eldstäder skiljer sig också mellan fritidshus – där man inte bor permanent eller är skriven – och permanentbostäder.

Finns det något man själv kan göra för att minimera sotbeläggning?

– Använd alltid torr ved, rätt mängd förbränningsluft och elda bara så mycket som eldstaden och rökkanalerna klarar av.

Oseriösa sotare?

Det rapporteras då och då om "bluff-sotare" som ringer upp och meddelar att de ska komma och kontrollera imkanaler eller fläktsystem, för att sedan skicka en dyr räkning. För rengöring av imkanaler/fläkt finns dock inga lagkrav, även om det förstås är bra med en regelbunden rengöring – detta kan du dock utföra själv (eller själv välja sotningsföretag att anlita).
När det gäller sotning av eldstäder och rökkanaler är detta kommunens ansvar och sotningen utförs vanligtvis organiserat område för område, av sotare som kommunen utsett. Är du osäker på om sotaren som hör av sig är seriös – kolla med din kommun.

Så eldar du rätt

Det finns inget trivsammare än värmen från en sprakande kamin. Men innan du sätter igång att elda finns det några saker att tänka på för att minimera risken för bränder.

Arne Berggren på Brandskyddsföreningen i Västernorrland tipsar:

  • Elda inte för mycket. De flesta kaminer är gjorda för tre kilo ved i timmen. Om du lägger in mer riskerar du att kaminen överhettas. Det kan leda till att värme sprids till material som inte tål så höga temperaturer och därmed antänds. Titta i instruktionsboken för kaminen. Där står hur mycket ved den är avsedd för.

  • Använd torr ved. Om du eldar med ved som ännu inte är helt torr får skorstenen en beläggning av tjära, som kan antändas. Av samma skäl behöver du se till att syresättningen är tillräcklig när du eldar. Ett vanligt misstag är att låta kaminen pyra eller brinna mycket långsamt, med avsikten att få elden att räcka länge. Men det leder till en ofullständig förbränning med avsättning av bland annat tjära i skorstenen som följd – och ökad brandrisk.

  • Tänd snabbt. Använd finfördelad, torr ved för att tända elden. Målet är att så snabbt som möjligt få upp en hög temperatur och därmed skapa en bra förbränning av veden.

Så ofta ska brandskyddskontroll ske:

Eldstad

Kontrollfrist

Värmepanna

 
Eldas med fasta bränslen som ved eller flis 3 år
Eldas med olja eller gas 6 år

Pelletsvärmepanna

 

Helautomatisk, standardiserad och speciellt
konstruerad för pellets

6 år

Pelletsbrännare installerad i anläggning som
ej är konstruerad speciellt för pellets

3 år

Köksspis

 
Eldas med fasta bränslen  3 år
Som eldas i ”mindre omfattning”  6 år

Lokaleldstad (t ex braskamin, öppen spis)

 
Eldas med fasta bränslen 3 år
Som eldas i ”mindre omfattning” eller finns i fritidshus 6 år

 

Text: Lotte Ivarson Sandén
Ur Villaägarna nr 5, 2017