PixelImage

Avlopp: Dags att byta VA-ledningarna?

VA: Byt VA-ledningarna och förhindra vattenskador

Stambyten i lägenheter har de flesta hört talas om. Men även stamledningarna i villan behöver bytas till slut, annars kan man råka ut för dyra vattenskador.

Grovt räknat håller vatten- och avloppsledningar i 40–60 år.

– Har man en villa som är byggd på 1950-talet och där VA-ledningarna aldrig har blivit bytta, så är det en chansning för varje år som går, varnar Thomas Helmerson, som är vd på Säker Vatteninstallation.

Foto: Olle GrönvallsDe vanligaste orsakerna till stambyte är återkommande vattenskador och därmed höjd försäkringspremie samt hög energi- och vattenförbrukning. Oftast görs stambytet i samband med att husägaren vill renovera sitt badrum och det är också det mest ekonomiska alternativet.

– Ett problem är att ledningarna går inne i väggarna och att man därför inte kan se ledningarnas skick utan att bryta upp golv eller väggar, fortsätter Thomas Helmerson.

Viktiga kontrollpunkter
VVS-installatörer har vissa kontrollpunkter för att uppskatta i vilket skick avloppsrören är. Dessutom är återkommande vattenskador ett tydligt tecken på att stammarna eller tätskiktet runt rören är uttjänta. Utöver detta kan man utifrån rörens material få fram viktig information. Fram till 1960 tillverkades avloppsledningar huvudsakligen av gjutjärn. Därefter blev det vanligare med plaströr. Avloppsledningar i gjutjärn har en livstid på 30–60 år, vilket är ett brett intervall. Har man ledningar som är från 1960 eller tidigare kan installatören genom besiktning och provtagning göra en ungefärlig uppskattning av återstående livstid. För att kunna göra en sådan besiktning krävs dock att installatören kan studera ett rör i väggen eller under golvet. Avloppsledningar i plast som installerats från omkring 1960 och fram till 1973 är av en sämre kvalitet än de som kom senare och håller cirka 20–30 år, medan plaströren från efter 1973 kan hålla upp till 50 år.

En kamera kan användas för att undersöka rör i marken och under bottenplattor. Man kan då se sättningar eller om trädrötter har växt in i ledningarna. Det går dock inte att upptäcka om rören är rostskadade och metoden används inte för att bedöma stammarnas skick.

Vattenledningar var fram till mitten av 1950-talet tillverkade av galvaniserade stålrör, därefter började man tillverka kopparrör. Stålrören har en livstid på 30–40 år medan kopparrören normalt håller 50–60 år. Vad som avgör livslängden förutom materialet är slitage och boendevanor.

Andra faktorer som avgör ett stambyte är eventuella vattenskador, skick på tätskiktet och installationsdetaljer. Bästa tidpunkten att byta VA-ledningar i villan är när man står inför en omfattande renovering av badrum, tvättstuga eller av hela huset.

– Att satsa på en renovering utan stambyte med alltför kort återstående livslängd på stammar och golvbrunnar är en mycket oekonomisk lösning, säger Thomas Helmerson. VA-ledningarna bör installeras av en VVS-installatör så att det sker på ett riktigt sätt. Det är också ett bra sätt att förebygga fukt- och vattenskador.

Olika försäkringsvillkor
Det finns skillnader mellan hur försäkringsbolag resonerar och man måste alltid kontrollera med sitt eget bolag vad som gäller. Men generellt kan man säga att när en vattenskada uppstår i ett hus med gamla rör så får villaägaren själv bekosta nya rör medan försäkringsbolaget står för vattenskadan. Är rören nya ska villaägaren bara behöva stå för självrisken. Man bör dock räkna med avdrag för våtrummets ålder även om ersättning ska utgå för vattenskadan.

Artikeln är hämtad ur medlemstidningen Villaägaren nr 4-2008
Text: Ann-Sofie Borglund
Foto: Olle Grönvalls