PixelImage

Fukt: Undvik vanligaste byggskadorna

De vanligaste byggskadorna – och hur du undviker dem

Fuktskador är alla villaägares stora skräck, men med bra koll och förebyggande arbete kan du slippa både fukt- och andra byggskador. Här listar vi de vanligaste husdefekterna och vad du kan göra för att undvika dem.

vanliga byggskador

Fuktskada i kök
De absolut vanligaste byggskadorna i våra hus är orsakade av fukt – antingen på grund av läckage ur ledningssystemen eller på grund av skadade tätskikt. Statistiken visar att skadorna i köken har ökat på senare år, medan fuktskador i badrum har gått ner något. Fuktskadorna i våra kök är delvis orsakade av vitvaror som har installerats felaktigt. Var därför noggrann med att kontrollera att diskmaskin, kyl, frys, kolsyremaskin och andra fasta installationer är rätt installerade. Se också till att ha droppskydd under diskmaskin och tvättmaskin.

Fuktskada i badrum
Fuktskador i badrum har minskat något på senare år. Men fortfarande får försäkringsbolagen in tusentals anmälningar per år. Den vanligaste orsaken är dåliga eller skadade tätskikt. För att undvika framtida fuktskador när du renoverar våtrum är det bra att låta en besiktningsman kontrollera det utförda arbetet. Det gäller oavsett om du har gjort jobbet själv eller om du har anlitat hantverkare. Utför gärna besiktningen i flera steg, helst både innan tätskiktet appliceras och innan ytskiktet monteras.

Läckage utifrån
Bristfällig dränering, läckage från trasiga, gamla tak och andra skador på husets yttre skal är också vanliga orsaker till fuktskador. Det undviker du bäst genom att ta för vana att kontrollera tak, tegelpannor, takpapp och hängrännor regelbundet och byta ut det som är trasigt.

Fuktskada i källare
I samband med byte av värmesystem från oljepanna till värmepump ökar risken för fuktskador i källaren i och med att ventilationen förändras. Det kan du undvika genom att se över till- och frånluftsventilationen i hela huset. Du kan behöva montera in en extra värmekälla i källaren när förbränningspannan, som gett värme tidigare, försvinner.
Fuktskada i källaren kan även bero på bristfälligt tätskikt och dålig dränering på källarväggarnas utsida under mark. Dräneringen kan till exempel ligga på fel höjd i förhållande till husets grundsula. Att åtgärda detta är ganska kostsamt och ett arbete som måste utföras noga, helst av fackman.

Mikrobiell lukt från golvet
Mikrobiell lukt (mögellukt) från husets golv är inte helt ovanligt och kan noteras vid en besiktning. Oventilerade, uppreglade golv som ligger på platta på mark kan orsaka irritation och dålig lukt och skapar en miljö som inte är bra att vistas i. Åtgärden är oftast att riva ut hela golvet och återställa med ett ventilerat golvsystem som är prövat och testat.

Kondens på vinden
Kondens på vinden kan bero på att man har ändrat uppvärmningssystem, till exempel från förbränningspanna till värmepump, vilket leder till att skorstenseffekten blir sämre. Andra orsaker kan vara otäta vindsluckor eller andra genomföringar. Har du tilläggsisolerat på vinden, men inte förbättrat ångspärren, kan detta också skapa kondensproblem. Läckande yttertak är en annan orsak till kondens på vinden. Det finns alltså en mängd olika orsaker till vindfuktsproblematik och åtgärderna varierar beroende på vad problemet är. Fråga gärna Villaägarnas byggnadstekniska experter om just ditt specifika fall. Rådgivningstjänsten är gratis för alla medlemmar och nås på telefonnummer 010-750 01 00.

Tips! Gör en underhållsplan
De flesta delar i en villa har begränsad livslängd och måste bytas ut eller underhållas med jämna mellanrum. Därför är det en bra idé att, precis som i ett flerbostadshus, upprätthålla en underhållsplan. Den fungerar som hjälp för att stämma av och planera underhållet av villan. Planen bör innehålla information om i vilket skick huset är för närvarande, vilka reparationer som krävs redan i dag och vilka som kan vänta. Planen bör också innehålla fakta om när husets olika delar är uppförda, reparerade och ombyggda samt vilken livslängd husets olika delar kan förväntas ha och vad det kostar att reparera dem.

Text: Karin Cedronius