PixelImage

Del 11: Dags att byta VVS-rör och elldedningar?

Del 11: Dags att byta VVS-rör och elldedningar?

Låt inte vattenläckan bli ett faktum, utan se till att fixa dåliga rör i god tid. Se också över elen i ett äldre hus. Så här vet du vad som behöver göras.

Underhållsskolan 11 2011Håll koll på hur rör och elledningar mår.

Allt byggmaterial har en livslängd. Så när är det dags att börja känna sig orolig? Några tumregler är att gjutjärn har en livslängd på cirka 50 år och elledningar från 40-talet och äldre bör bytas.

Det handlar även om kvalitet. Gjutjärnsrör av bra kvalitet håller upp till 60 år medan andra gjutjärnsrör kan behöva bytas redan efter 30 år. Enda sättet att upptäcka detta är att de antingen läcker eller att man låter en rörmokare öppna rensluckan i gjutjärnsstammen och kontrollera godset. Annars är huvudregeln att man bör byta ut gamla vattenledningar, stammar och elledningar när man till exempel renoverar badrum eller kök.

Bor du i en 60- eller 70-talsvilla och har vita plastavloppsrör installerade kan det vara dags att redan idag fundera på ett byte.

– Plasten man gjorde rören av mellan 1960 och 1973 var sämre, och avloppsrörens livslängd från den perioden beräknas vara mellan 20 och 30 år, säger Stefan Edin, byggteknisk rådgivare på Villaägarnas Riksförbund.

Så länge håller *

  • gjutjärnsrör: 30–50 år
  • kopparrör: 30–50 år
  • plaströr: 20–50 år
  • gjutjärnsbrunn: 30 år
  • elinstallationer: 20–25 år
  • dränering: 20–50 år

* Beräknad minsta livslängd

Gjutjärn = bra ljudisolering

Gjutjärnsrören är ännu inte historia utan används fortfarande bland annat på grund av sin ljudisolerande förmåga. Bor du i ett tvåplanshus och byter stammarna är det klokt att sätta dit en stam av gjutjärn. Rören gör att du slipper höra spolljudet från till exempel toaletten. Byter du till stammar av plast och inte bygger in dem i isolerade schakt kommer du att få ett återkommande vattensorl i huset.

En annan svag punkt i äldre villor är de galvade järnrören som används som vattenledningar och vattenlås av gjutjärn under diskbänken. Börjar man byta ut järnrören är det viktigt att komma ihåg att man aldrig får skarva på ett kopparrör bakom ett järnrör eftersom det uppstår galvaniska strömmar som fräter hål i järnröret med tiden. Däremot går det bra att göra tvärtom.

Nu behöver man inte alltid byta ut stammarna, utan man kan förlänga deras livslängd via relining. Det innebär att stammarna rengörs och förstärks på insidan med olika tekniker och plaster. Det är ännu inte speciellt vanligt bland husägarna utan genomförs främst i flerfamiljsbostäder.

Byta hela elsystemet

Elledningar har generellt en lång livstid så länge man inte rör dem, men börjar man dra och röra i gamla elledningar kan skyddshöljet spricka. Renoverar du ett rum i ett hus som är 25 år och äldre och t ex installerar nya vägguttag och strömbrytare bör även elledningarna dras om. Bor du i ett hus från 30- och 40-talet och fortfarande har kvar elledningarna från den tiden är det dags att börja planera ett byte av hela elsystemet.

– Gamla elledningar kan bli överbelastade och orsaka bränder. Ledningarnas skyddshölje torkar och kan spricka och göra metallsaker i huset strömförande och skada människor. Det är inte alltid att jordfelsbrytare eller propparna förhindrar dessa olyckor, säger Stefan Edin.

Bor du nu i ett gammalt hus ska du inte få panik. Allt behöver inte göras idag och allt behöver inte göras samtidigt. Men var metodisk och varje gång du gör en förändring i ett rum som berör elsystemet så passar du på och byter ut alla elledningar där. Med dagens ROT-avdrag och en del egenarbete behöver inte en uppfräschning av husets inre bli en ekonomisk mardröm. Dessutom ska man se åtgärderna som en investering som höjer husets värde.

Hitta husets svaga punkter

Ett generellt råd från Stefan Edin är att man ska lära känna sitt hus och förstå konsekvenserna av olika händelser.

– Förstår du var husets svaga punkter är vet du också vad du ska vara extra observant på och kan då undvika svåra vattenskador och bränder. Det är också A och O att ligga ett steg före husets åldrande och tänka i flera steg, säger Stefan Edin.

Att förlita sig på att det där fixar ”villa-försäkringen” är både dyrt och krångligt. I försäkringsvillkoren finns ett åldersavdrag som gör att man som villaägare får stå för mer av kostnaderna ju äldre installationerna som har orsakat skadorna är! Dessutom är det inte roligt att gå omkring i ett hus som är vattenskadat och vänta på att fukten ska torka ut så att hantverkarna kan göra det beboeligt igen. Och är det så att du vetat om att rör och ledningar varit dåliga utan att åtgärda, riskerar du nedsatt försäkringsersättning.

Läs mer i Underhållsskolan, del 11

3 saker att tänka på när du byter el- & rörsystem

Gör en plan för underhållet - och vad kostar det?

Ur medlemsmagasinet Villaägaren nr 1-11
Text & foto: Tore Tobiasson