PixelImage

Del 9: Så byter du värmesystem

Del 9: Så byter du värmesystem

För den som har oljepanna eller värmer huset med direktverkande el är det värt att byta till en modernare lösning.

Är det dags att ersätta det gamla oekonomiska sättet att värma ditt hus med en modern lösning? Här får du alla praktiska råd du behöver. Och med ROT-avdrag kapar du kostnaden ytterligare.

I första hand är det den som värmer upp sitt hus med olja eller direktverkande el som bör byta ut sitt värmesystem. Även om det kan handla om en investering på 150000 kr så räknar många husägare hem den på tio år. På Energimyndighetens hemsida, energimyndigheten.se, kan du räkna ut vad olika åtgärder ger.

När du byter värmesystem ska du välja ett som passar dina behov. För den som är ute efter maximal enkelhet är fjärrvärme det självklara valet. Men har man tillgång till gratis ved och inte är rädd för arbetet att hugga ved och mata vedpannan så är detta det mest ekonomiska alternativet. Mellan fjärrvärme och ved finns olika värmepumpar, solvärme och pellets.

Lars Johansson, byggnadsingenjör på Villaägarnas Riksförbund, förklarar att har man redan, eller kan tänka sig installera, ett vattenburet uppvärmningssystem blir villaägaren maximalt flexibel vad det gäller val av uppvärmningskälla.

Vattenburet = flexibelt
– Vattenburna system gör dig oberoende. Du kan till exempel kombinera olika typer av värmekällor som solvärme och bergvärme. Även om det är dyrt att dra in vattenradiatorer så betalar det sig snabbt. Dagens cirkulationspumpar gör också att man kan dra tunna vita prisolrör som gör att installationen blir snygg direkt, säger Lars Johansson.

Att installera vattenradiatorer är rätt enkelt, i princip bara att borra hål i golv och väggar och dra fram rör till de nya elementen. Det svåra kan vara att hitta duktiga hantverkare som gör ett snyggt jobb.

Ger rätt till ROT
2010 är ett gyllene år att byta värmesystem. Ett byte är generellt arbetskrävande, men med dagens ROT-avdrag sänks arbetskostnaderna med hälften.

– Det är i regel inga större konstigheter att byta värmesystem eftersom de flesta hus redan har ett färdigt apparatrum för det nya systemet. Det är ut med oljepannan och in med värmepumpen, säger Lars Johansson.

De enda som inte har ett apparatrum är de som värmer huset med elradiatorer, men kan man installera fjärrvärme så kräver till exempel inte värmeväxlaren och cirkulationspumpen mer utrymme än vad ett par brevlådor gör.

Hasse Petersson är Villaägarnas vvs- och energirådgivare och han manar alla som funderar på att byta värmesystem att göra en ordentlig analys av kostnaderna så att man verkligen räknar hem investeringen. Han konstaterar att många gånger kan det vara mer lönsamt att till exempel tilläggsisolera vinden och byta tätningslister. Det finns också dolda kostnader som kan uppstå. Slutar självdraget fungera på grund av att man inte värmer upp skorstenen längre kan ett nytt mekaniskt ventilationssystem kosta tiotusentals kronor. Slutar man elda med olja eller ved ska man täcka skorstenen med en huv så att det inte regnar in i den.

– Det är viktigt att tänka igenom alla kostnader ett byte av värmesystem drar med sig. Det är kanske inte lönsamt att dra nya vattenledningar till alla hörn i huset, utan i vissa rum kanske man ska ha elradiatorer, säger han.

När det gäller att välja berg- eller luft/vattenpumpleverantörer tycker han att man ska hålla sig till kända varumärken.

– Be också säljaren om en besparingskalkyl som visar hur stora besparingarna blir år för år. Då har du det svart på vitt om det de lovat inte håller, säger Hasse Petersson.

Ladda ner Tidningsartikeln i sin helhet - "Så byter du värmesystem".

Länkar

www.svepinfo.se 
www.energimyndigheten.se 
www.energiradgivningen.se 

Ur medlemsmagasinet Villaägaren nr 4-10
Text: Tore Tobiasson
Foto: Lennart Isaksson/Scanpix, Per Mäkitalo/Johnér, Colourbox.com