Den organiserad brottsligheten i Sverige är systemhotande och utgör ett hot mot vår demokrati och mot människors trygghet och säkerhet. Den finansieras i hög grad genom bedrägerier, stölder och tillgreppsbrott, vilka enligt Brottförebyggande rådet stod för 41 procent av alla brott förra året. Antalet bedrägerier växer snabbt, framför allt bedrägerier genom så kallad social manipulation, där bedragaren övertygar offret att själv utföra en överföring av pengar. Enligt Polisen ökade antalet anmälda bedrägerier och brottsvinster från bedrägerier under förra året med 22 procent.
Vid bedrägerier använder sig de kriminella enligt Polisen i stor utsträckning av personuppgifter som olika söktjänster tillgängliggör på sina webbplatser, vilket möjliggörs av att de har beviljats ett frivilligt utgivningsbevis som ger grundlagsskydd till webbplatsen enligt yttrandefrihetsgrundlagen. På så vis kan de fritt publicera personuppgifter utan personers tillåtelse, och dessutom ta betalt för det. Det står också fritt för vem som helst, även kriminella, att ansöka om frivilligt utgivningsbevis och starta en söktjänst.
Så undgår söktjänsterna GDPR – helt lagligt
Den svenska lagstiftningen är inte förenlig med bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Med ett frivilligt utgivningsbevis ges möjlighet att publicera uppgifter som annars inte skulle vara tillåtet enligt GDPR. Det beror på att lagstiftaren anser att all information ska vara offentlig och att detta väger tyngre än en medborgares rättighet till privatliv och skydd mot kriminalitet. Så ser det inte ut i andra jämförbara länder. Ett ytterligare problem är att man som användare av dessa söktjänster kan vara anonym samt att man som privatperson – till skillnad mot när någon gör en kreditupplysning – inte får någon notifiering om att någon inhämtat ens personuppgifter.
Dessa förhållanden ger kriminella fritt spelrum att på ett enkelt och systematiskt sätt kartlägga potentiella offer baserat på söktjänsternas sammanställda information om ålder, civilstånd, inkomst, hur man bor, telefonnummer och vilken bil man äger. Därefter kan de använda informationen för att göra massutskick av bedrägliga SMS eller ringa potentiella offer som luras att lämna ut bankkoder eller logga in med BankID. Genom den snabba utvecklingen av AI ökar också risken markant för ännu mer effektiva och sofistikerade bedrägeriattacker. Informationen som söktjänsterna tillhandahåller kan också användas vid våldsbrott såsom sprängningar och skjutningar.
Grundlagen måste ändras men det tar tid
Den svenska offentlighetsprincipen är unik och värdefull och bör värnas. Samhället står dock i ständig förändring och vår värld ser helt annorlunda ut nu än den gjorde när offentlighetsprincipen tillkom år 1766. Mycket har också hänt sedan yttrandefrihetsgrundlagen anpassades till Internet 2003, vilket gjorde söktjänster tillåtna. Givet samhällets och teknologins snabba utveckling måste även våra principer och lagstiftning löpande anpassas för att vara ändamålsenliga.
Regeringen gav i oktober 2023 en särskild utredare i uppdrag att se över grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter. Vi välkomnar detta och ser en grundlagsändring som helt nödvändig. Uppdraget ska dock inte redovisas förrän i november 2024 och även om utredningen förordar en grundlagsändring tar den i sin tur mellan 3-5 år att genomföra. Under tiden kommer personuppgifter från olika söktjänster fortsatt att användas av den organiserade brottsligheten.
Lagstifta för att trygga i avvaktan på grundlagsändring
Vi beklagar denna tidsutdräkt och uppmanar därför regeringen att, utöver eventuella ändringar i grundlagen som utreds, agera snabbt och uppdatera dataskyddslagen alternativt offentlighets- och sekretesslagen för att begränsa kriminellas tillgång till personuppgifter i syfte att begå brott mot enskilda. Vi vill att regeringen skyndsamt lagfäster medborgarnas rätt att inte få sina personuppgifter publicerade via privata söktjänster och att själv kunna kontrollera vilka personuppgifter som finns tillgängliga, samt att begränsa söktjänsternas möjlighet att ladda ner hela svenska folkets data.
Samtidigt är det givetvis viktigt att myndigheter, journalister och andra aktörer som arbetar med att bekämpa organiserad brottslighet även fortsatt har tillgång till personuppgifter, samt att arbetsgivare kan göra nödvändiga säkerhetskontroller. Detta är något regeringen bör ta i beaktande när lagstiftningen ses över.
I kampen mot den organiserade brottsligheten har alla aktörer i samhället – politiker, myndigheter, Polisen, banker och andra privata företag – ett ansvar och en viktig roll att spela. Nu måste hela civilsamhället kraftsamla för att stärka samhällets motståndskraft. Vi måste jobba på alla fronter samtidigt och lagstiftningen måste snabbt anpassas efter den samhälls- och brottsutvecklingen vi ser.
Grundlagen ska vara ett skydd för oss alla och inte ett verktyg för kriminella. Så länge kriminella enkelt kan identifiera och kartlägga potentiella offer via söktjänster kommer vi inte kunna råda bot på den organiserade brottsligheten och den bedrägerivåg som följer i dess spår.
Hans Lindberg, vd, Svenska Bankföreningen
Peter Sikström, Generalsekreterare, SPF Seniorerna
Helena Thybell, Förbundsdirektör, Villaägarna
Johan Landehag, Förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund
Sofia Larsen, vd, Svensk Handel
Benjamin Dousa, vd, Företagarna
