Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån, skriver i sin debattartikel den 29 januari i Dagens Industri att Sverige sticker ut i Norden genom att ha oreglerade budgivningar samt att detta skapar en onödig osäkerhet för såväl budgivare, säljare och mäklare.
I debattartikeln föreslår Johan Engström att budgivning ska vara bindande. Det stämmer att budgivning är bindande i Norge och Danmark, men det är också bara där i vårt närområde som budgivning är bindande. Finland, Åland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland samt Storbritannien har inte bindande budgivning.
Bara sju procent vill ha bindande bud
Enligt den undersökning som Villaägarnas Riksförbund lät göra för några år sedan, anser de flesta att bostadsköpare även i fortsättningen ska kunna dra sig ur en budgivning utan ekonomiska konsekvenser. Bara sju procent vill ha bindande bud. Det innebär i så fall att bostadsaffären inte är klar förrän kontraktet är påskrivet. Innan dess kan både budgivare och säljare när som helst dra sig ur. Endast 11 procent i vår undersökning ansåg att den som har lagt ut sin bostad till försäljning till ett visst pris, ska tvingas att sälja bostaden om någon vill betala detta pris.
Skapar nya problem
Tungt vägande skäl talar för att bud även fortsättningsvis inte ska vara bindande. Att köpa en bostad är ofta den största affären en konsument gör i sitt liv och affären bör vara definitiv först när köpekontraktet är undertecknat, inte redan vid ett förhastat bud. Det kan även förefalla märkligt att du som konsument har 14 dagars ångerrätt enligt distansavtalslagen om du vinner en webbauktion på en begagnad lampa för 500 kr, men att du vid ändrad lagstiftning skulle vara bunden vid ett bud på 5 miljoner kronor för en bostad. Visst kan det förekomma problem vid budgivning på bostäder, men bindande budgivning kommer onekligen att skapa nya problem.
Om budgivning är bindande och intresse har väckts för två bostäder samtidigt, vilket inte är ovanligt då flera visningar av bostäder ofta sammanfaller tidsmässigt, lär få våga lämna bud på mer än en av dem, i stället för att tvingas riskera att köpa båda bostäderna. Det är även tillräckligt stressande med budgivning idag, men bindande bud kommer att höja stressnivån ytterligare. Beslut om bostadsköp kommer att få fattas snabbare än idag och på ett sämre beslutsunderlag, vilket inte borgar för bättre beslut om bostadsköp. Förvisso lär bostadsaffärerna gå snabbare, men risken är att kundnöjdheten kommer att sjunka och att konflikterna ökar. Det gynnar varken mäklarna, köparna eller säljarna på bostadsmarknaden.
Bättre redovisa dolda bud
Utgångspunkten bör i stället vara att inte vidta mer ingripande åtgärder än vad som krävs för att komma till rätta med problemen rörande budgivning. Om något högre och mer rättvisande priser sätts redan från början, minskar antalet budgivningar. Det skulle även bli svårare att lämna falska bud, om det infördes krav på identifiering.
Så kallade dolda bud, som lämnas under förutsättning att de inte redovisas för övriga budgivare, framkallar osäkerhet vid bostadsaffärer. Budgivningen behöver för sin trovärdighet vara transparent för inblandade parter. Villaägarna anser därför att det ska införas krav på att dolda bud ska redovisas för övriga budgivare.
Ulf Stenberg
Chefsjurist, Villaägarnas Riksförbund
Håkan Larsson
Samhällspolitisk chef, Villaägarnas Riksförbund
