Förköp har funnits tidigare också, mellan 1968 och 2010 när alliansen avskaffade systemet. Den gamla förköpslagen gällde normalt inte småhus och bara vid köp och byte, inte om en fastighet lämnades i gåva. Och absolut inte överlåtelser inom den nära familjen.
Men några sådana begränsningar föreslås inte nu – trots regeringens instruktioner till utredningen. Å andra sidan fick utredningen bara i uppgift att föreslå regler om kommunal förköpsrätt för att motverka organiserad brottslighet – inte att bedöma om kommunen behöver ett sådant verktyg och om det är rimligt att införa.
Om utredningens förslag blir verklighet kommer det att påverka varenda villaförsäljning, utom när staten eller regionen är överlåtare eller förvärvare. Det skapar osäkerhet och leder till att överlåtelser tar längre tid. Vissa fastigheter kan bli svårsålda.
Ansvaret för brottsbekämpningen ligger på staten och polisen – inte på kommunerna.
Däremot har kommunerna en viss brottsbekämpande uppgift. De ska ta fram en lägesbild och en åtgärdsplan för det brottsförebyggande arbetet. Det är de reglerna utredningen lutar sig mot.
Exakt vilka situationer som kan bli aktuella för förköp är inte glasklart. Det får prövas i det enskilda fallet. Det skulle kunna handla om fastighetens läge och den verksamhet som bedrivs på eller i anslutning till fastigheten eller att förvärvaren direkt eller indirekt kontrolleras av en grupp eller ett företag som har koppling till organiserad brottslighet.
Slår mot vanliga människor men missar kriminella
Man kan ju fundera på hur kommunerna ska kunna hantera detta i praktiken, med tanke på alla de villaförsäljningar som görs varje år, cirka 56 000 år 2022 enligt SCB. Dessutom tillkommer fritidshus- och tomtförsäljningar. Och alla andra fastighetsöverlåtelser som sker.
Risken är uppenbar att vanligt folk kommer att drabbas medan gängen använder sig av bulvaner eller andra metoder för att kringgå bestämmelserna. Det är svårt att se hur kommunerna ska ha resurser att kunna hindra missbruk.
Rent praktiskt ska den som köper huset eller får det i gåva anmäla det till kommunen som sedan har 25 arbetsdagar på sig att påbörja en utredning om förköp. Sedan har kommunen tre månader på sig att utreda frågan och fatta beslut om att förköpa eller låta bli. I värsta fall kan det ta sex månader. Sedan väntar överklaganden.
Det är möjligt att de första 25 arbetsdagarna i många fall ryms inom tiden mellan köpekontrakt och köpebrev, men parterna kan ha intresse av snabbt tillträde. Och vid gåva skriver man bara en överlåtelsehandling.
Som säljare måste man själv få bestämma vem man ska sälja sitt hus till. Förköp är ett ingrepp i den privata äganderätten.
Säljaren är ofta köpare också. Om en förköpsutredning drar ut på tiden kan det uppstå ett glapp mellan två försäljningar. Överlåtelser inom familjen är extra känsliga. En fastighet som säljs inom familjen skulle kanske inte överlåtas till en utomstående överhuvudtaget.
Politiken ska inte nagga på äganderätten!
För övrigt kan en kommun köpa fastigheter på marknaden och förvärva fastigheter genom expropriation.
Om förköpslagen återinförs finns en uppenbar risk att den med en ny politisk majoritet kommer att utvidgas att gälla även för andra ändamål.
Att Socialdemokraterna är sugna på att återinföra möjligheter till förköp, det vet vi. Utredningen tillsattes av förra regeringen, bland annat för att motverka segregation, underlätta företagsetableringar och klimatanpassningsåtgärder.
Nyligen presenterade Socialdemokraterna en lista med reformförslag inför nästa mandatperiod, där ett är ”en moderniserad förköpslag för kommuner vad gäller samhällsviktig och strategisk mark”.
Resultat kan bli en lista med möjligheter för kommunerna att ta över husköp. En sådan utveckling förskräcker. Villaägarna uppmanar regeringen att skrota tanken på en ny kommunal förköpslag.
