”Vi såg det inte komma.” Åter igen upprepas mönstret, denna gång med det lilla invasiva djuret stenmård som hotar att etablera sig i Sverige. Att stenmården finns i landet upptäcktes första gången 2018 i nordöstra Skåne.
Under 2022–2023 arbetade Jägareförbundet med att utrota stenmården från Bromölla, men nu har Naturvårdsverket stoppat finansieringen. Myndigheten vill använda de cirka 2 miljoner kronor som insatsen kostar till annat.
Naturvårdsverket har meddelat att stenmården inte är ett akut hot. Men frågan är varför myndigheten bara ser den ekologiska aspekten när de samhällsekonomiska konsekvenserna kan bli omfattande.
Stenmården orsakar miljonskador på hus
Svenska jägareförbundet har under tre år förtjänstfullt bedrivit skyddsjakt i Skåne för att bekämpa att stenmården sprider sig. 75 stenmårdar har dödats. Men djuren har under sin tid i Bromölla hunnit orsaka skador för miljontals kronor genom att förstöra vindar i hus och bita på kablar i fordon.
Risken är att stenmården likt mördarsnigeln nu får möjlighet att etablera sig i skydd av mildare klimat och börjar ta sig uppåt landet. Tidigare erfarenheter av invasiva arter har visat att det kan gå snabbare än någon förutsett. Det bör stämma till ödmjuk försiktighet från Naturvårdsverkets sida.
En utbredd stam av stenmårdar får konsekvenser i miljardklassen för fastighetssektorn. Tyska bilpendlare som på morgonen ska ta sig till jobbet kan idag konstatera att en stenmård varit inne i bilens motorutrymmet och bitit hål som gör att bilen inte startar.
Naturvårdsverket drar in på utrotningsinsatser
I Holland har stenmårdens framfart skadat markhäckande fåglar. I Sverige kan fåglar som rödspov och sydlig kärrsnäppa råka illa ut.
Naturvårdsverket hävdar att ekonomiska skäl tvingar myndigheten att dra in på insatser vars syfte är att utrota stenmården i Sverige. Men Naturvårdsverket gör också en prioritering genom att välja att begränsa sin bedömning till vad myndigheten anser är artens spridningsförmåga i svensk natur och dess skada på ekosystemen. De omfattande kostnader stenmårdens utbredning kan innebära för samhället måste också ingå i de avvägningar som sker.
Tidigare i år gjorde miljöminister Romina Pourmoukthari (L) i en debatt i riksdagen klart att hon delar Naturvårdsverkets åsikt, alltså inte tar in kommande kostnader i sin bedömning av vad stenmårdens utbredning kan komma att betyda för Sverige.
Det är alltså helt klart att Naturvårdsverket inte har mer pengar till att bekämpa stenmården. Men frågan är om inte ett annat departement skulle kunna överta finansieringen. Kanske kan Andreas Carlson (KD) som infrastruktur- och bostadsminister rädda situationen.
Katastrof om stenmården får ta fäste
Utbredningen av stenmård, om än bara i Skåne, är en biologisk och samhällsekonomisk potentiell katastrof som Sverige behöver vara utan. Även om stenmården skulle trivas sämre på det småländska höglandet, är det ingen tröst för villaägare i Skåne som fått se djuret orsaka en brand på vinden genom att bita i elledningar.
Ett klimat som ändras öppnar upp för invasiva arter att i ökande grad etablera sig i Sverige. Nya arter som guldschakaler och termiter sprider sig uppåt i Europa och orsakar stora skador där de etablerar sig.
Svenska jägareförbundets arbete med mårdhund visar hur framgångsrikt bistra konsekvenser av artens utbredning i Sverige har kunnat avstyras.
Det finns all anledning för Naturvårdsverket och miljöministern att omvärdera dagens hållning, föra upp stenmården på förteckningen över nationellt prioriterade invasiva främmande arter samt ge jägareförbundet förutsättningar för att utrota arten i Sverige.
