I Sverige lyser konsekvensanalyser av nedstängningen med sin frånvaro. Mobiloperatörerna vill spara pengar på nedstängningen, men vilka kostnader som samhället i övrigt drabbas av – däribland småhusägare – tas ingen hänsyn till. Utvecklingen drivs enbart utifrån operatörernas kommersiella intressen.
I Finland har man hanterat frågan helt annorlunda. Där tas hänsyn till hushållens kostnader och säkerhet. Och istället för att låta operatörernas kommersiella intressen styra utvecklingen, genomfördes en bred konsultation och därefter gjordes bedömningen att nedstängningen inte kan ske förrän 2029.
Dumdristigt att Sverige släcker nätet först
Efter konsultationen om nedstängning av 2G fattade det finska ministeriet den 7 december 2023 beslut om att licenserna för de finska teleoperatörerna skulle ändras, så att de var skyldiga att upprätthålla 2G-tekniken i vart fall fram till slutet av 2029. I Sverige har ingen konsekvensanalys gjorts, men eftersom det finns stora likheter mellan Sverige och Finland är det Villaägarnas uppfattning att regeringen borde fatta ett likadant beslut.
De finska argumenten för att behålla 2G fram till 2029 är bland annat:
- Att ersätta mätare snabbare än 2029 skulle väsentligt öka byteskostnaderna, vilket drabbar slutanvändarna. 2G-nät används fortfarande i många apparater, till exempel för fjärravläsning, där livscykeln för terminalutrustning är lång och utbyte av dem orsakar avsevärda kostnader.
- eCall (ett nödlarmssystem som vid en allvarlig olycka automatiskt ringer upp larmnumret 112 från bilar) använder till stor del fortfarande 2G.
- Cybersäkerhet är inte en anledning att främja övergången från 2G till 4G/5G. De svagheter som är inneboende i 2G-tekniken (i förhållande till nyare teknologier) är inte sådana att de skulle skapa ett särskilt behov av att upphöra med användningen av nätverk av informationssäkerhetsskäl.
Finland gör en smart och mjuk övergång
I Finland tar de alltså inte bara hänsyn till teleoperatörernas kommersiella intressen, de har även ett tydligt säkerhets och kundperspektiv. De konstaterar bland annat att det kommer att kosta stora summor för landets småhusägare och andra att byta ut apparater som idag använder 2G-teknik. I Sverige har ingen konsultation gjorts, istället är det stora bolag som Telia och Telenor som styr utvecklingen, medan regeringen sitter på läktaren.
Saker som kan sluta fungera nästa år för en vanlig husägare är enligt Post- och telestyrelsen (PTS):
Larmtjänster (inbrotts-, hemtjänst- och båtlarm). Uppkopplade värmepumpar och varmvattenberedare. Robotgräsklippare. Husdjurpejlare och andra typer av spårsändare. Fjärrstyrning av värme och belysning i sommarstugor. En mängd enklare typer av mobiltelefoner, så kallade funktionstelefoner. Videoövervakning och åtelkameror.
Civilminister Erik Slottner måste agera
Någon analys kring hur många som drabbas, eller hur stor den samhälleliga kostnaden blir, har inte gjorts. Även påverkan på totalförsvaret, företag och offentlig sektor lyser med sin frånvaro. Istället förväntas landets småhusägare, socialtjänster, företag, jägare och andra byta ut fullt fungerande apparater och kassera dem i förtid. Och det ska dessutom ske i en tid då kostnaderna för mat, energi och räntekostnader redan ligger på mycket höga nivåer.
Förra året ansökte rekordmånga svenskar om skuldsanering. Totalt sökte 31 396 personer hjälp hos Kronofogden, vilket är en ökning med 22 procent jämfört med 2022. I dessa dyrtider ska alltså även fullt fungerande apparater till stora belopp bytas ut. Och regeringen har hittills suttit på händerna. Det är inte ansvarsfullt.
Den svenska regeringen borde göra som den finska och dra i handbromsen. Och tid finns att göra det. Civilminister Erik Slottner (kd) måste agera. Det är bara Norge och Sverige som planerar att genomföra en nedstängning 2025. I övriga Europa kommer antingen 2G eller 3G vara aktivt till åtminstone 2029. Även Sverige borde ansluta sig till ett senare nedstängningsdatum.
