Staten eller kommunen ska kunna ta över ett husköp mellan två privatpersoner på de villkor som säljaren och köparen har kommit överens om. Kommunerna för att motverka organiserad brottslighet och staten för det militära och civila försvaret. Det föreslår en statlig utredning.
Om förslaget blir verklighet kommer det påverka varenda villaförsäljning. Det skapar osäkerhet och leder till att försäljningar tar längre tid. Vissa fastigheter kan bli svårsålda.
Förköpsrätt ska även gälla vid gåva och vid överlåtelser inom familjen; mellan makar eller mellan föräldrar och barn. Det är minst sagt långtgående.
Senast en månad efter överlåtelsen ska den som förvärvar fastigheten anmäla det till staten och kommunen, som sedan har 25 arbetsdagar på sig att inleda en utredning om förköp. Om staten eller kommunen påbörjar en sådan utredning har den tre månader på sig att besluta om att förköpa eller avstå. I värsta fall kan det ta sex månader. Sedan kan det bli överklaganden.
Omöjliggör för snabbt tillträde
Det är möjligt att de 25 arbetsdagar som staten och kommunen ska få i första skedet i många fall ryms inom tiden mellan köpekontrakt och köpebrev. Men ibland har en köpare behov av snabbt tillträde och förslaget omfattar även gåvor.
Privatpersoner är ofta både säljare och köpare. Om man har sålt sitt hus först och sedan köpt ett nytt finns det risk att det uppstår ett glapp mellan de två försäljningarna på grund av att kommunen eller staten behöver tid på sig för att avgöra om de ska friköpa.
Överlåtelser inom familjen är extra känsliga. Det är inte säkert att en fastighet som säljs eller skänks bort inom familjen överhuvudtaget skulle överlåtas till en utomstående. I ett sådant fall skulle ett förköp uppfattas som stötande.
Utredningens förslag går betydligt längre än den förra förköpslagen som alliansen avskaffade 2010 och lever inte upp till regeringens direktiv att begränsa förslaget så mycket som möjligt.
Vi kan inte låta ändamålen helga medlen hur som helst.
Förköpsrätt för staten
Sveriges säkerhet är grundläggande och vi befinner oss i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Villaägarna förstår att Sverige behöver kunna skydda viktig infrastruktur som hamnar och flygplatser och fastigheter i vissa geografiskt känsliga lägen och kunna förhindra att utländska medborgare förvärvar fastigheter i känsliga lägen, till exempel nära militära installationer.
I den mån sådana lagändringar krävs måste de vara träffsäkra och begränsade. Om staten ska kunna utöva förköpsrätt borde det bara gälla fastigheter som är av väsentlig betydelse för totalförsvaret och med de begränsningar som gällde i den förra förköpslagen; det vill säga i normalfallet inte gälla småhus eller överlåtelser mellan makar eller mellan föräldrar och barn.
Här borde vi jämföra med Finland som ändrade sin lagstiftning 2020. Hänsyn till försvaret och gränsbevakningen tas redan vid planering. Det krävs tillstånd för vissa utländska köpare. Den lagen skärps nu så att ryska medborgare och olika typer av organisationer från Ryssland förbjuds att köpa fastigheter i Finland. Förköpsrätt är steg tre och gäller fastigheter inom vissa geografiskt begränsade områden och bara vid köp, inte vid byte och gåva och inte vid försäljningar inom den nära familjen. Under normala förhållanden bedöms högst några procent av Finland omfattas av statlig förköpsrätt. I sista hand kan staten lösa in mark.
Förköpsrätt för kommunen
Sverige har stora problem med brottslighet, bland annat med gängkriminalitet. Vi måste få bukt med den organiserade brottsligheten, men en kommunal förköpslag är inte lösningen.
Ansvaret för brottsbekämpningen ligger på staten och polisen.
Däremot har kommunerna ett visst ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Kommunen ska bland annat ta fram en lägesbild och en åtgärdsplan för det brottsförebyggande arbetet. Det är huvudsakligen den lagstiftningen som förslaget bygger på.
Enligt utredningen ger förslaget kommunerna ett nytt verktyg för att motverka organiserad brottslighet, men sedan är det upp till kommunen att avgöra om och hur det nya verktyget ska användas.
Det kan alltså mycket väl finnas kommuner som väljer att inte utöva förköpsrätt. Trots det ska alla fastighetsöverlåtelser anmälas till kommunen för eventuellt beslut om förköp.
Det kommer att kräva resurser. Enligt SCB genomfördes i snitt 53 000 överlåtelser av småhus om året mellan 2019 och 2020. Detta utöver fritidshus och småhustomter och andra fastighetsöverlåtelser.
Staten kan inte hipp som happ få ta över bostäder
Det finns en uppenbar risk att skötsamma människor drabbas medan oseriösa aktörer använder sig av bulvanupplägg och andra metoder för att kringgå bestämmelserna. Det är svårt att se hur kommunerna ska ha resurser för att kunna hantera detta och hindra missbruk.
För övrigt kan både staten och kommunerna köpa fastigheter på marknaden. Det finns även möjlighet att förvärva fastigheter genom expropriation.
Villaägarna var ytterst kritiskt när utredningen tillsattes av den förra regeringen, men också när den inte lades ner efter valet utan fick ändrade direktiv.
En ny kommunal förköpslag skulle också öppna Pandoras ask.
Socialdemokraterna visade redan under förra mandatperioden att de vill återinföra möjligheten till förköp.
Nyligen presenterade Socialdemokraterna en lista med reformförslag inför nästa mandatperiod. Ett förslag är att införa ”en moderniserad förköpslag för kommuner vad gäller samhällsviktig och strategisk mark”.
Resultatet skulle kunna bli en lång lista med möjligheter för kommunerna att ta över privata bostadsaffärer. En sådan utveckling är skrämmande.
