Årets fattigaste dag är här. Men den 24 januari 2024 är snarare årtiondets (hittills) fattigaste dag. Elpriserna har stigit kraftigt och matpriserna ligger kvar på mycket höga nivåer. Arbetsmarknaden vacklar samtidigt som räntekostnaderna har ökat med 220 procent sedan inflationskrisen slog till.

Den 1 februari fattar Riksbanken ett nytt beslut om styrräntan och för att hushållen ska ha en chans att ställa sig upp MÅSTE de lätta på bromsen.

Riksbankens slöhet blev förödande

Riksbankens penningpolitik har under senare tid varit totalt oresonlig. När inflationen kom var de sena på bollen med att höja styrräntan. Det bidrog till att inflationen ökade våldsamt under 2021. Men det var inte förrän inflationen nådde 7,3 procent i maj 2022 som Riksbanken vaknade till och höjde styrräntan till 0,25 procent. Slöheten blev förödande för inflationen.

Idag är läget helt annorlunda. Inflationen faller på bred front i hela vår omvärld. I Sverige har den fallit från toppnivån 10,2 procent i december 2022 till dagens nivå på 2,3 procent. Men trots att inflationen har fallit tillbaka signalerar Riksbanken att räntan fortsatt ska vara hög under hela 2024. Det är helt orimligt!

Många hushåll lever lön till lön

Många småhusägare sitter just nu mycket trångt till. Den ekonomiska inflationsstormen har ätit upp hushållens buffert och många lever nu lön till lön. På det kom januari, årets ekonomiskt tuffaste månad. Enligt SCB har hushållens ekonomiska standard sjunkit och den reala inkomsten minskat – för första gången sedan mitten av 1990-talet. Kostnadsökningarna har varit långt kraftigare än inkomstökningarna.  

Många barnfamiljer sitter mycket trångt till. I Sverige växer drygt 180 000 barn upp i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden. En farlig siffra som dessutom har ökat sedan inflationskrisen drabbade Sverige. Skuldrådgivare har slagit larm om att fler villaägare än tidigare söker sig till de kommunala budget- och skuldrådgivarna. En del barnfamiljer har nu så dyra bolån att de tvingas sälja sina hus till stora förluster.

Sveriges ekonomi balanseras på en knivsudd

Det enda som gör att den här krisen inte är samma som på 90-talet är att arbetslösheten inte ökat, än. Vi ser nämligen en snabb försämring på arbetsmarknaden där både antalet varsel och konkurser ökar kraftigt. Det är ännu en direkt konsekvens av höga kostnader och hög styrränta. Många hushåll som band sin ränta på två år när inflationen skenade, står nu inför kraftigt ökade räntekostnader när lånen snart löper ut. Företag sitter i samma situation.

Riksbanken balanserar Sveriges ekonomi på en knivsudd. Läget är allvarligt och den 1 februari när Riksbanken lämnar sitt nästa räntebesked måste de ha tagit sitt förnuft till fånga. Det är dags att de lättar på bromsen!

Helena Thybell, tf Förbundsdirektör på Villaägarna

Håkan Larsson, Chefekonom på Villaägarna