De rörliga bolåneräntorna följer Riksbankens styrränta nästan ett till ett. Och de har ökat från 1,5 procent i april 2022 till 4,8 procent idag. Det innebär att årskostnaden för ett lån på 1 miljon kronor ökat från 10 500kr till 33 700kr. Det är nu hög tid att sänka styrräntan.
Riksbanken maskar med att sänka räntan
Men lika senfärdig som Riksbanken var att höja räntan när inflationen drog iväg, lika senfärdiga verkar de nu vara när inflationen faller tillbaka. Riksbanken har sitt nästa penningpolitiska möte den 1 februari. Det vore rätt tillfälle att påbörja räntesänkningen. Anledningarna är många.
Det är dags att Riksbanken lättar på bromsen och sänker räntan redan 1 februari 2024.
Sverige är en liten ekonomi som påverkas av andra länder. Och i vår omvärld har inflationen kommit ner kraftigt. Både i USA och inom EU. Inte minst gaspriserna har minskat kraftigt sedan den första krigsvintern, vilket påverkar Europas länder som är beroende av gas för sin uppvärmning. Elpriserna i Sverige har visserligen gått upp den senaste månaden som följd av sträng kyla, men de ligger trots det på betydligt lägre nivåer än topparna under september 2022 och januari 2023.
Och även om fraktpriserna gått upp något de senaste veckorna på grund av problem med Suez-kanalen, har de fallit tillbaka från smått hysteriska nivåer när inflationskrisen var som djupast. Även oljepriserna har gått upp något under senare tid, men prisuppgången vid pump har motverkats av att reduktionsplikten sänkts. Det bidrar till lägre transportkostnader.
Någon sänkning av styrräntan är ändå inte i sikte. Åtminstone inte om man ser på Riksbankens ränteprognos. Enligt den ska de ligga kvar på dagens ränta till 2025. Men att vänta vore ett historiskt misstag.
Två fel gör inte ett rätt, Erik Thedéen
Riksbanken borde ha höjt räntan när inflationen skenade 2021. I stället vilade de på hanen, vilket eldade på uppgången. Nu ser de ut att göra samma misstag när inflationen faller.
Ekonomin är skör och även om arbetslösheten ännu inte ökat, så ökar antalet varsel och konkurser kraftigt. Bostadsbyggandet har kraschat och många bostadsföretag är tungt belånade. De har dessutom stora lån som ska förnyas under 2024. Och går stora bostadsbolag omkull, kommer det få följdverkningar djupt in i banksektorn. Precis som på 90-talet.
Även många småhusägare som bundit lånen på två år vid inflationskrisens början, kommer nu tvingas över till rörliga bolån när lånen löper ut. Det gör att 2024 blir ett ekonomiskt kärvt år för många hushåll, trots att vi nu ser ljuset i tunneln.
Ansvaret för hur det kommer att gå med ekonomin, vilar tungt på Riksbanken. Och två fel gör inte ett rätt. Att bibehålla de höga räntorna ökar riskerna i samhällsekonomin. Företagskonkurserna kommer att fortsätta öka. Och i arbetslöshetens kölvatten kommer många hushåll med höga ränteutgifter få det extremt kärvt.
Håkan Larsson, samhällspolitisk chef
