Effektavgifter innebär att kunder betalar en extra avgift baserad på den högsta elförbrukningen under en viss tidsperiod, vanligtvis under en timme. Ju mer el som används samtidigt, desto högre blir avgiften, oavsett hur den totala förbrukningen ser ut under resten av månaden.
Svårt med livspusslet
För en familj är det svårt att få vardagspusslet att gå ihop – särskilt när det gäller energiförbrukningen. En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig.
Villaägarna är kritiska till detta. Det är inte rimligt att förvänta sig att genomsnittliga hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Människors vardag fungerar inte på det sättet, och det går inte att planera livet som i en nationalekonomisk lärobok.
Forskare kritiserar effektavgifter
Villaägarnas kritik understryks också av en rapport från Lunds universitet, publicerad i april 2024 (Implications for Energy Justice), där forskarna kritiserar effektavgifterna både för deras komplexitet och för att konsumenternas perspektiv varit svagt representerade i utformningen. Rapporten visar dessutom att hushåll som inte kan anpassa sin elförbrukning riskerar att drabbas hårdare, vilket missgynnar många helt vanliga husägare.
Och det är inte bara själva utformningen som har brister – informationen har också varit undermålig. När Villaägarna pratar med husägare runt om i landet är det sällan någon som ens har hört talas om effektavgifter, än mindre förstår hur de fungerar. Och hur ska ett system som kräver total upplysning bland kunderna kunna fungera om de som påverkas inte ens är medvetna om det?
Leder inte till förändring
Det kanske största problemet med effektavgifter är dock att de riskerar att bli ett dyrt experiment utan att uppnå de mål som satts upp. Diskussioner med ansvariga inom olika energibolag visar att systemet inte har lett till någon märkbar förändring i kundernas beteende. Och det är inte ett resultat som förvånar.
En forskningssammanställning av professor Magnus Söderberg, vid Griffith University, om så kallade Time-of-Use-priser (prismodeller där elpriset varierar beroende på tidpunkt på dygnet, med högre priser under perioder med hög efterfrågan och lägre priser när efterfrågan är låg), visade att kunderna inte reagerade på dem. De besparingar i kapacitetsinvesteringar som används som argument för införandet av effekttariffer kommer helt enkelt inte att realiseras.
Lägg inte kostnaden på hushållen!
Det är inte rimligt att lägga ansvaret för elnätets brister på landets husägare. De har inte skapat problemet och ska därför inte straffas med högre avgifter. I stället är det elnätsbolagen och statliga myndigheter som har misslyckats med att tillräckligt snabbt bygga ut och förstärka näten. Och det trots att elnätsavgifterna ökat i betydligt högre takt än konsumentprisindex.
Om Sverige verkligen vill lösa problemen med effekttoppar i elsystemet, måste ansvaret och incitamenten i form av kostnader ligga hos de aktörer som faktiskt kan påverka elnäten och deras kapacitet, inte hos hushållen som redan kämpar med stigande elräkningar. Att låta hushållen betala för ett system som inte fungerar är inte bara orimligt, det är fel.
Håkan Larsson
Samhällspolitisk chef
Villaägarnas Riksförbund
