Sverige har sedan några år tillbaka minskat den planerbara elproduktionen och ersatt den med intermittent elproduktion, det vill säga oregelbunden elproduktion. Det gör att det ibland råder brist på el medan det ibland finns ett överskott av el. Än så länge har vi inget utbyggt system för att ta till vara på elen när det är överskott.
Höga elpriser 2021 och framöver
När till exempel vindkraften inte kan leverera och det råder brist på el måste Sverige och andra länder som Tyskland starta fossilbaserad elproduktion. Då ökar efterfrågan på kol, olja och gas, vilket pressar upp priserna. Och inte bara råvarupriserna på fossila bränslen utan också priserna på utsläppsrätter som elproducenten måste äga för att bränna fossila bränslen.
Tyskland sitter ihop med södra Sverige. Höga priser i Tyskland ger höga priser i södra Sverige.
Avskaffa energiskatten på el
Villaägarna kräver att energiskatten på el, som är 35,6 öre plus moms, ska avskaffas så att elpriserna kan sänkas redan nu i vinter. Någon kanske då undrar om staten har råd med det? Det har den.
När du betalar för din el betalar du för elektricitet. Det är den rörliga kostnaden. Du betalar för så många kilowatt som du använder. Du kan ha rörligt elpris eller bundet elpris beroende på vilket avtal du har valt.
Om vi antar att priset på själva elen är 50 öre per kilowatt före moms så kostar den 750 kronor om du förbrukar 1 500 kilowatt.
Du betalar för ditt elnät till det företag som äger och förvaltar elnätet så att elen du köper kan komma hem till dig.
Slutligen betalar du skatter och avgifter till myndigheter. Om vi bortser från avgifterna till myndigheterna som hanterar elmarknaden så är det två skatter: Energiskatt på el och moms.
Energiskatten på el är 36,5 öre per kilowatt. Och på allting, inklusive energiskatten får du betala moms. Över 40 procent är alltså rena skatter.
Statens momsintäkter rusar när elpriset är högt
I ovanstående exempel är elpriset 50 öre. Men så lågt har det inte varit i södra Sverige i början av hösten, utan betydligt högre. Och när elpriset är högre så ökar statens intäkter eftersom vi betalar moms på det rörliga elpriset.
För att visa detta på ett övertydligt vis:
När du betalar 50 öre för elen betalar du 12,5 öre ovanpå det i moms. Men om du i stället måste betala 1,50 kronor per kilowatt för elen, för att den blivit dyr, får du i stället betala 37,5 öre i moms. För samma mängd el.
Du får alltså inte bara betala mer för din el när den blir dyr. Du måste också betala mer i skatt när elen blir dyr.
Statens skatteintäkter ökar alltså när det är elkris och priserna går upp.
Villaägarna kräver avskaffad energiskatt på el – som i andra länder
Politikernas långsiktiga jobb nu måste vara att se till att elproduktionen ökar så att priserna inte drar i väg på det här viset. Men det kommer att ta många år.
Villaägarna har därför krävt sänkt energiskatt omedelbart. Tyvärr har inte politikernas attityd varit positiv så här långt. Nyligen konstaterade energiminister Anders Ygeman att hushållen får räkna med högre elpriser i vinter.
Det är inte rimligt. Och det är inte bara Villaägarna som tycker det. I andra länder har politikerna agerat.
I Nederländerna valde man redan för en månad sen att sänka energiskatten på el till ett värde av 400 euro per hushåll. Andra länder har gjort snarlika saker.
I Sverige får vi räkna med högre elpriser i vinter.
Villaägarna kräver att de svenska politikerna också agerar genom att ta bort energiskatten på el snarast möjligt. För en småhusägare som förbrukar 1 500 kilowatt en månad skulle det handla om 574 kronor plus moms i minskad kostnad den månaden.
Staten drar in stora momsintäkter under den här krisen. Staten har råd att avskaffa energiskatten på el.
