När regeringen lade sin budget i höstas utlovades tre kompensationsförslag för närboende till vindkraft. De erbjuds en rätt till andel av intäkten från vindkraften och en rätt att lösa in sitt hus. Inlösenpriset ska motsvara vad huset var värt om vindkraftsanläggningen inte hade byggts. Förslagen förväntas presenteras under 2025.
Villaägarnas Riksförbund stödjer den här ambitionen och var även bidragande till utredningen som ligger bakom de nu aktuella förslagen.
Kompensation även vid solkraft
Men vi anser också att kompensationsförslagen inte bör gälla enbart vindkraft. Det finns god anledning att inspireras av vårt vuxna grannland Danmark och även inkludera storskaliga solparker bland kompensationsskyldiga. Även vad gäller solparkers lokalisering bör Danmark inspirera svensk lagstiftning.
Sedan Villaägarnas Riksförbund började uppmärksamma hur storskaliga solparker etableras i allt större skala runt om i Sverige har många hört av sig och förtvivlat berättat om konsekvenserna. Närboende till dessa anläggningar beskriver en försämrad boendemiljö och sjunkande fastighetsvärden.
Solparkerna tar mycket mark i anspråk. När de avser byggas på bördig jordbruksmark blir kritiken extra stark. Flera rättsfall har dömt ut försök att bygga på bördig jordbruksmark och i synnerhet länsstyrelsen i Skåne värnar om den goda jorden i länet.
Inriktningen har därför koncentrerats mot skogsmark i län norrut. Men så sent som förra sommaren var 48 procent av de drygt 26 000 hektar som anmälts för solpark avsedda att anläggas på jordbruksmark. I till exempel Löberöd, Eslöv, hotas jordbruksmark när 60 hektar ska bebyggas med solpaneler.
Regler om avstånd och visuella barriärer
I Sverige möter Villaägarnas Riksförbund fastighetsägare som på nära håll ska få sina gårdar omgärdade med solpaneler på 3 till 4 sidor. Boendemiljön förvandlas då till något av en industrilokal.
I Danmark gick flera kommuner före (vilket de inte kan i Sverige) och började ange minimiavstånd mellan bostäder och fastigheter. Som en del i den danska regeringens solkraftsstrategi införde under hösten den danska Plan- og Landdistriktsstyrelsen en föreskrift där kommunala översiktsplaner anger ett minimiavstånd om 150 meter till bostäder. Om en bostad kringgärdas av paneler från två håll gäller 300 meter och vid tre sidor gäller 750 meter.
Danska regler understryker också värdet av visuella barriärer. Det börjar även erbjudas i Sverige, men behöver bli en norm av samma vikt som i Danmark. Danmark betonar också kulturhistoriska värden, såsom kyrkor i landskapet, i relation till panelerna.
I Danmark ges också stark hänsyn för ”allmänhetens tillgång till omkringliggande natur”. Solparken gör att joggingstråk, svamp- och bärplockarställen och utflyktsplatser instängslas och försvinner från allmänhetens tillgång. Religionshistorikern David Thurfjell kallar skogsmarken för 'svenskens katedral', men med en solpark försvinner skogen under minst 40 år. Det är en tidsrymd som täcker flera generationers uppväxt.
Regeringen bör inspireras av danskarna!
För vår regering, som begränsar sina kompensationsförslag för närboende till de som drabbas av vindkraft, bör de danska kompensationsprogrammen inspirera.
- Danmark kräver av sol- och vindkraftsföretag att erbjuda ersättning till närboende när deras fastighet drabbas av en värdeminskning överstigande 1 procent som direkt följd av etableringen.
- Danska närboende fastighetsägare som fått en värdeminskning på över 1 % och bor inom 200 meter från en större solcellsanläggning, har rätt att sälja sin fastighet till solparksföretaget. Detta måste ske inom ett år efter att aktören producerat sin första el. Fastighetens försäljningsvärde bedöms av det danska skatteverket.
- Danska bostadsfastigheter som ligger inom 200 meter från en större solcellsanläggning, har rätt till en årlig kontant bonus från och med produktionen av den första kilowatt-timmen el under hela anläggningens livslängd.
- Ägare av förnybara energianläggningar är skyldiga att betala ett belopp per installerad megawatt el till en grön fond. Kommunen administrerar dessa medel, som är avsedda att stödja projekt som kan ansökas av närboende samt gröna initiativ inom kommunen.
Både sol- och vindkraft gör stora areala markanspråk, vilket ställer dem i konflikt med närboende. Vindkraften har länge debatterats, alltsedan den under 90-talet började torna upp sig på svensk landsbygd. Men solkraften är än så länge något som är på gång och i hög utsträckning inte hunnit byggas.
Det är därför inte särskilt konstigt att det endast är vindkraft som letat sig upp på politikens radar. Men nu arbetar länsstyrelser febrilt över hela landet med ansökningar om storskaliga solparker i en skala vi inte alls sett tidigare.
Om vi har samma ambitioner för lokal acceptans för solparker som för vindkraft finns det god anledning att därför importera bestämmelser från Danmark till Sverige.
Jonathan Lindgren
Samhällspolitisk expert på Villaägarnas Riksförbund
