Den proposition som skulle ge elnätsbolagen möjlighet att öka sina miljardvinster stoppades först av riksdagen. Ett nytt förslag har nu presenterats, men Ekonomihögskolan i Lund, som räknat på förslaget, menar att förändringarna bara är marginella. Elnätsmonopolen kommer även fortsättningsvis kunna mjölka företag och hushåll. Trots det är oppositionen enligt tidningen Altinget nöjda med förslaget. Lars Hjälmered (M) säger:
Det var så här långt vi bedömde att vi kunde gå och samtidigt få en acceptans hos el- och energibolagen.
Husägare kan inte byta elnätsbolag
Elnätsmarknaden är problematisk eftersom den består av olika elnätsmonopol. Det finns bara ett elnät för varje given fastighet och ett hushåll kan inte byta elnätsbolag även om det finns missnöje med servicenivå eller pris. På en monopolmarknad måste därför myndigheter och lagstiftare stå på den svagare partens sida. Det är därför beklämmande att våra folkvalda hellre söker acceptans hos elnätsmonopolen än hos kunderna.
Tillsätt en statlig utredning om elnätsmonopol
För att hålla nere monopolprissättningen finns en elnätsreglering, men den har visat sig vara alldeles för svag. Energi- och digitaliseringsministern Anders Ygeman (S) har därför tillsatt en ”dialog” mellan elnätsmonopolen och kundsidan. Det är hedervärt att Ygeman försöker föra samman parterna, men det är naivt att tro att elnätsmonopolen frivilligt kommer att sänka sina monopolvinster.
Dialogen kommer att dra ut på tiden och kunderna kommer att få betala allt mer till elnätsmonopolen. Det är därför bättre att gå från dialog till lagstiftning. Det Ygeman behöver göra är att tillsätta en statlig utredning, med tydligt direktiv att sänka elnätsbolagens monopolvinster.
Kommunala nätföretag håller lägst pris
Villaägarna har nyligen publicerat en rapport som visar att olika ägandeformer ger olika priser. Lägst priser håller kommunala elnätsbolag. Det beror på att folkvalda kommunpolitiker ogärna vill stöta sig med sina väljare och därför försöker hålla priserna på en rimlig nivå via ägardirektiv. Någon sådan hänsyn behöver varken privata eller statliga bolag ta.
En småhusägare som sitter fast i ett privat elnät betalar i genomsnitt 2 500 kr mer per år än om nätet hade varit kommunalt. Högst priser håller dock statliga bolag. Där tvingas kunderna i genomsnitt betala 4 500 kr mer per år. Detta är att betrakta som en dold statlig skatt.
Provocerande kostnadsökning
Ekot rapporterade den 13 januari 2021 att elnätsbolagen mellan åren 2014 och 2019 höjt elnätsprisena för konsumenterna med i genomsnitt 27 procent, vilket inte skett i jämförbara länder. Både Villaägarna och Konkurrensverket riktar därför skarp kritik mot att elnätsmonopolen ska tillåtas höja priserna med ytterligare 28 miljarder. Lyssna gärna på inslaget här.
