Villaägarnas partienkät

Det ska finnas en fungerande bostadsmarknad med bostäder i olika prisklasser. Är en politisk fråga. Däremot är fördelningen mellan upplåtelseformerna en fråga för marknaden.

Så mycket som 3 av 4 svenskar vill bo i ett eget hus. Men trots det domineras bostadsbeståndet av flerbostadshus. Vi vill införa en planeringsstimulans för att öka kommunernas arbete med att planlägga mark för småhus. Stimulansen ska kompensera delar av kommunernas kostnader för den extraplanering som behövs och ges till de kommuner som utökar sin planläggning för att möta den lokala efterfrågan. På så vis kan fler människors boendedrömmar bli verklighet.

Vi vill se en ny egnahemsrörelse i Sverige. Den som rår om sin bostad tar också hand om sitt grannskap och sin ekonomi. Det finns framförallt ett behov att öka det ägda boendets andel av beståndet i våra utsatta områden. De miljonprogram som byggdes med endast hyresrätter har blivit en grogrund för segregation och utanförskap. Genom att ge kommuner i uppdrag att tillgängliggöra relativt billig tomtmark kan fler få flytta in i sitt drömboende.

Kommunerna ska tillmötesgå människors efterfrågan på småhus och ägda boende, vilket också görs i de kommuner som idag styrs av Sverigedemokraterna. I kommunerna behöver man redan i översiktsplanerna samt även i andra styrdokument för stadsplanering kommunerna har, ange att planering ska göras av bostäder utifrån behov och efterfrågan. Man bör öppna upp för möjligheten till fler olika upplåtelseformer än idag, bland annat mer för småhus om efterfrågan på det finns i aktuell kommun. I kommunerna bör analyser göras av just behov och efterfrågan och analyserna användas konkret i detaljplaneringen. Den möjlighet som idag finns till privat initiativrätt, bör kommunerna tydligare informera om. Det får avgöras från fall till fall var nybyggnation bäst görs.

För att bostadsmarknaden ska fungera bra behövs olika typer av bostäder i hela landet och det behöver byggas så att fler kan efterfråga ett småhus. Därför behövs enklare byggregler, snabbare planprocesser och bättre finansieringsformer.
Det behöver byggas smartare. Till exempel bör man kunna peka ut områden, innovationsytor, där byggregler inte måste följas så att man kan hitta nya och kostnadseffektiva byggtekniker.
Det behöver byggas snabbare. Fabriksbyggda hus och standardiserade koncept för småhus och lägenheter är en stor möjlighet. Dessutom gör det att fler hus kan byggas av lokalproducerade material, som svenskt trä.
Det behöver byggas för fler. Bostadsköerna i våra större städer är orimligt långa. Vi vill
införa fri hyressättning i nybyggda hyresbostäder eftersom vi är övertygade om att det leder till att fler hyresrätter byggs. Det behövs finansieringsformer för den enskilde så att den kan spara förmånligt och låna till kontantinsatsen.

Miljöpartiet vill blanda olika upplåtelseformer i alla bostadsområden – vi vill bygga fler billiga hyresrätter i villaområden och fler bostadsrätter och småhus i områden där de flesta i dag bor i hyresrätt.

Att ha en bostad är en social rättighet, och hela bostadspolitiken måste inriktas på att uppfylla detta. Vi kan inte acceptera att kommuner abdikerar från bostadsfrågan, och en nationell bostadspolitik krävs för att klara bostadsförsörjningen i hela landet. Målsättningen ska vara goda bostäder åt alla – inte en marknad som fungerar för några. Det behövs både fler hyresrätter och blandade bostadsområden med villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen. Sverige har haft det mest omfattande bostadsbyggandet på 30 år och det socialdemokratiska målet om 250 000 nya bostäder till 2020 uppnåddes. Nu måste vi gå vidare. Vi vill hålla den höga byggtakten uppe och till år 2030 ska en halv miljon nya bostäder påbörjas, varav en stor del ska bestå av hyresrätter. Skillnaderna i boendekostnader mellan de som hyr och de som äger är stora och behöver minska. Samtidigt vill väldigt många – oberoende av bakgrund – äga sitt boende. Därför får lånetak och amorteringskrav inte vara utformade så att de i onödan utestänger låg- och medelinkomsttagare från att köpa lägenhet eller småhus. Var nybyggnation bör göras är en fråga för kommunerna som har bostadsförsörjningsansvaret.

Människors möjligheter att välja boende ska främst tillgodoses genom att kommunerna bidrar till ett varierat utbud av bostäder och upplåtelseformer genom en aktiv bostadspolitik. Det är ju kommunernas ansvar att planera boendet och byggandet, och att ha sina invånares bästa i åtanke när man gör så. En viktig del av detta ansvar består i att se till att bostadsförsörjningen fungerar för alla invånare – inte bara för de med höga inkomster eller sparat kapital. Fastigheter med upplåtelseformen hyresrätt är de facto det som alla invånare har möjlighet att efterfråga varför det enligt Vänsterpartiet också ska vara den upplåtelseform som priorernas om det t.ex. handlar om statligt finansiellt stöd för nyproduktion. Huruvida hyresrätter som byggs med statligt stöd planeras som flerbostadshus eller som småhus/parhus etc. måste vara upp till kommunerna att avgöra. En gemensam huvudfråga för många kommuner idag är dock att avhjälpa en hög bostadsbrist och i det arbetet är självklart byggande av hyresrätter i flerbostadshus fortsatt viktigt. Enligt Vänsterpartiet bör det alltså därför vara på dessa som statens fokus för stödinsatser ska ligga. Var nybyggnation görs måste självklart utgå från kommunens/regionens behov. Men generellt sett är Vänsterpartiet positivt inställt till att blanda såväl boendeformer som upplåtelseformer i bostadsområden. Andra partier lyfter ofta och gärna fram vikten av blandning, men i princip enbart när det gäller områden som idag bara har flerbostadshus med hyresrätt. Vi anser dock att blandade upplåtelseformer och boendeformer självklart är minst lika viktigt i befintliga villaområden, som ju ofta är de väldigt ensidiga bostadsområden på många sätt.

Förpackningsavgifterna bör täcka insamlingskostnaden. Är därför kritiska till regeringens förslag om att kommunernas ansvar ska öka. Då slås dagens sammanhållna producentansvar sönder.

Producentansvaret för förpackningar ska täcka hanteringen när förpackningen är använd. Om sen ett samarbete med en kommun innebär en fördyring, har de inte hittat en effektiv lösning. Vid hushållsnära insamling kan avgiften stiga, men också innebära en förenkling för abonnenten.

Har inte föreslagit någon gräns. Rimligtvis finansierar förpackningsavgifterna en stor del, kopplingen till förpackningen blir då tydlig i priset.

Producentansvaret är grunden för insamlings- och återvinningen i Sverige. Insamlingen ska därför bäras av branschen.

Förpackningsavgifterna ska finansiera insamling inom ramen för ett samlat producentansvar. Avfallstaxan bör finansiera löpande omkostnader, inte större investeringar.

Förorenaren ska betala. Därför rimligt att förpackningsavgifterna finansierar insamlingen av avfallet. Sen ansvarar kommunen för att insamlingen görs effektivt.

Ja, förpackningsavgifterna bör täcka insamlingen i majoriteten av fallen.

Producenterna bör ta ökat ansvar för effektiv insamling.

Har inga förslag som syftar till att ändra nuvarande ordning.

Dagens ordning är inte rimlig. Rimligare vore att avgifterna baserades på anslutningarnas användning.

Det bör vara den faktiska kostnaden för en ny anslutning som ligger till grund för anslutningsavgiften.

Det är en kommunal fråga. Rimligt med flera avgifter om man vill ansluta till VA på flera ställen. Man bör dock kunna välja att enbart använda en anslutningspunkt.

En eventuell anslutningsavgift till det kommunala nätet ska utgå från fastighetens sammanlagda miljöpåverkan och inte mängden anslutningar. Vill se mer flexibilitet och att miljönyttan ska vara styrande.

Enskilda avlopp som inte har en tillfredsställande rening idag och som bidrar till övergödningen bör åtgärdas.

Ja, utifrån självkostnadsprincipen. Avgifterna ska fördelas på de avgiftsskyldiga utifrån vad som är skäligt och rättvist. Sen kan avgifterna justeras om de blir för avvikande gentemot övriga i området.

Dessa avgifter är upp till kommunen att avgöra.

Att fyra kärnkraftverk lagts ner under de senaste åtta åren har inneburit rekordhöga elpriser i södra Sverige. Kvarvarande kärnkraftverk behöver drivas så länge som möjligt, och nya byggas.

Vill sänka energiskatten på el med 10 öre per Kwh så länge elpriserna överstiger snittet för föregående 24 månader. När priserna faller tillbaka under den nivån kan skatten återgå till ordinarie nivå. Det dämpar effekten av tillfälliga pristoppar och ger hushållen tid att förbereda sig för långvariga prisökningar. Hushåll som ersätter direktverkande el med mer energieffektiv uppvärmning, som fjärrvärme eller värmepump, bör få grönt skatteavdrag. De orimligt höga flaskhalsintäkterna bör återbetalas till hushållen. Detta genom sänkt eller slopad effektavgift för stamnätet, förutsatt att planerade investeringar och vissa kostnader täcks. Svenska kraftnät vill sänka effektavgiften för 2022, men hela avgiften bör slopas och sänkas framöver. Vid fortsatt höga flaskhalsintäkter bör staten höja utdelningskravet på Svenska kraftnät.

De stigande elnätsavgifterna beror på att vi överför mer el idag vilket är en olycklig effekt av kärnkraftsnedläggningarna. Ny kärnkraft sänker de höga elnätsavgifterna.

Viktigast är att öka den planerbara elproduktionen.

Det behövs en ny energiöverenskommelse där elnätsregleringen ses över. Bolagens avkastning kan ifrågasättas och regleringen styr alltför mycket mot dyr nybyggnation istället för smartare elnät och billigare lösningar. Dessutom saknas helt styrmedel för teknikutveckling.

Under överskådlig framtid kommer samhället ha högre kostnader för utbyggnaden av elnätet, men detta skapar också förutsättningar för lägre elpris på totalen eftersom det underlättar för billigare förnybar elproduktion. Elnätsregleringen ska dock inte innebära att nätbolagen kan ta ut hur mycket vinst som helst på konsumenternas bekostnad. Öppna för en skarpare utformning av elnätsregleringen så att priserna sänks för hushållen.

Regleringen av nätavgifterna på el- och naturgasområdena ses nu över. Regleringen måste klara utbyggnaderna av näten samtidigt som kunderna inte ska betala mer än nödvändigt. Nu startar också genomförandet av EU:s elmarknadsdirektiv om nätverksamhet. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för nätkapacitet och i förlängningen bidra till lägre kostnader för elkunderna.

Avregleringen av elmarknaden och elnätet på 1990-talet har medfört kraftigt stigande priser och stora prisskillnader mellan olika norra och södra Sverige. Vill därför införa ett tak på elnätsavgiften och förstatliga elnätet, vilket kommer att leda till minskade avgifter för alla hushåll.

Värnar den personliga integriteten på internet. Även stärkt rättsväsende och polis så att brottslighet på nätet kan förebyggas, utredas och bekämpas.

Helhetssyn kring tillgänglighet krävs, t.ex. skydda personuppgifter för poliser, socialsekreterare och andra känsliga yrkesgrupper.

Beakta integritetsskyddet inför all lagstiftning, stärka konsumentens integritetsskydd.

Missbruk av personuppgifter ska vara en prioriterad fråga för myndigheterna. Satsa på IT-säkerhet och digital infrastruktur.

Stärka individens rätt till sin egen information. Stärkt kontroll över hur företag använder personlig informationoch begränsa möjlighet till missbruk.

Öka arbetet med att tillgängliggöra öppen data. Ett internationellt etiskt regelverk för AI behövs.

En viktig fråga, följer Integritetskyddsmyndighetens arbete i detta.

Tillgången till personnummer särskilt problematiskt, kan missbrukas för kriminella syften.

Brottsaktiva måste få mer kännebara fängelsestraff. Internationella ligors framfart måste begränsas via Tullverket, som behöver fler tullare och  bättre verktyg.

Stärk Tullverket väsentligt med uppdrag att beivra utförsel av stöldgods. Öppna sekretessen mellan myndigheter. Utvisning på längre tid samt generellt höjda straff.

Stärk brottsbekämpande myndigheter, förebyggande insatser och ge socialtjänsten mer befogenheter. Stärka Tullverkets befogenheter och verktyg, inklusive sekretessgränserna för berörda myndigheter.

Resursförstärkningar till rättsväsendet och straffskärpningar. Trygghetsskapande samhällsplanering, enklare förverkande av brottsbyten samt utökade gränskontroller.

Fler poliser för ökad närvaro i hela landet och trygghetsvärdar som länk mellan polis och lokalsamhälle. Försvåra direktavskrivningar för fler utredningar och se över mängdrabatten.

Begränsa mängdrabatten, fler poliser för bättre utredningar och ett lagstiftat brottsförebyggande ansvar för kommunerna isamverkan med bland annat polisen.

Vill ha 10 000 fler poliser till 2024 och är på god väg att nå det målet. Har skärpt ett 70-tal straff och rustat polisen med nya och bättre verktyg. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt.

Står bakom den nya strabestämmelsen för inbrottsstöld. För att stoppa utförseln av stöldsgods ur landet krävs fortsatt samarbete mellan polis, åklagar- och tullmyndigheter.

Vi vill utvärdera de nuvarande kreditrestriktionerna, höja bolånetaket och ta bort ränteavdraget för blancolån.

Ja, så att friköp uppmuntras.

Det är ett attraktivt förslag och rimligt.

Ja, vi undersöker möjligheten.

Vill se över amorteringsreglerna generellt, skulle kunna ingå i en sådan översyn.

Det är inte en fråga vi driver.

Frågan kan inte hanteras separat för friköp av tomträtt utan bör utvärderas och prövas i ett större sammanhang.

Inget ställningstagande, men inte främmande om det behövs.