Villaägarna drev på för att uppskovsräntan skulle slopas. Grundproblemet är att vi har höga flyttskatter i Sverige. Idag måste säljaren betala 22 procent i reavinstskatt. Köparen måste betala 1,5 procent i stämpelskatt på lagfart och 2 procent på pantbrev. Stämpelskatten uppgår ofta till mer än 100 000 kr.
När uppskovsräntan ännu fanns kvar, konstaterade Boverket att "kostnaderna för att flytta är mycket höga i Sverige, troligen de högsta i OECD. Även om de traditionella transaktionskostnaderna i form av stämpelskatt, lagfart och mäklaravgift totalt sett är låga innebär den permanenta och höga reavinstskatten vid bostadsförsäljning att den totala flyttkostnaden skjuter i höjden."
Löpande beskattning - en tung utgift att bära
Slopandet av den löpande beskattningen på uppskovet mildrar effekten av de höga svenska flyttskatterna. Inte minst i tider av hög inflation, hade en löpande beskattning på uppskovet varit en mycket tung utgift att bära.
Uppskovsräntan gjorde det svårt för människor, som pensionärsparet eller barnfamiljen, att sälja och flytta till bostäder som bättre motsvarade deras behov. Genom att uppskovsräntan slopades underlättade man för människor att byta bostad och främjade ökad rörlighet på bostadsmarknaden.
Uppskovsräntan utgjorde även ett hinder för människor som behövde byta bostad av exempelvis arbetsrelaterade skäl. Den slopade uppskovsräntan ökar incitamenten för bostadsbyte och underlättar för människor att anpassa sin bostadssituation efter förändrade livssituationer.
Retroaktiva ändringar utmanar rättssäkerheten
Retroaktiva förändringar när det gäller lagar utmanar principen om rättssäkerhet och samma sak gäller retroaktiva förändringar inom skattelagstiftningen. Lagar och skatter måste vara förutsägbara. Människor fattar rationella beslut utifrån gällande lagstiftning och när förändringar görs retroaktivt skapas ekonomisk osäkerhet och påverkar tidigare rationellt fattade beslut negativt. Uppskovsräntan infördes 2008 och då även för redan beviljade uppskov. Nu har detta äntligen rättats till och det vore ett dubbelfel att återinföra detta retroaktivt.
Den här texten är en replik på inslaget Vinnare på inflationen: Den som gjort bostadsvinst från SVT Nyheter.