Huspriserna har ökat över tid, men en del av vinsten är ren inflation. Reavinstskatten är ett av flera hinder för äldre som vill flytta från villan. Och det blir inte bättre av att man även måste betala skatt på inflationen.
Vi lever längre är och allt friskare. 70 är det nya 50, enligt en professor i Göteborg som i sin forskning har följt hur hälsan hos 70-åringar har förändrats över tid. Och många bor kvar i huset långt upp i åren. Bland dem som är mellan 60 och 69 år bor 54 procent i småhus. I åldersgruppen 70–79 år är siffran 52 procent och för dem som passerat 80 år, 40 procent.
Det är fantastiskt om det är ett positivt beslut, men problematiskt för den som tycker att huset har blivit för stort och jobbigt att sköta och helst skulle vilja flytta till något mindre och bekvämare.
Inkomstkrav försvårar banklån
När man har nått pensionsåldern och inkomsterna går ner är det svårare att låna för att byta boende eller göra nödvändiga renoveringar. Det räcker inte att det finns kapital i huset – man måste ha tillräckliga inkomster för att kunna klara räntor och eventuella amorteringar för att få låna. För det kräver bankernas kvar-att-leva-på-kalkyler.
Det kostar att flytta och det är lite besvärligt.
Sverige är det enda EU-landet som fortfarande har reavinstskatt på permanentbostäder, eller kapitalvinstskatt som det heter numera. I Finland till exempel är försäljningen av permanentbostaden skattefri efter två år.
Har man bott länge i sitt hus har man en dold reaskatteskuld i huset. Man får skjuta upp tre miljoner kr av vinsten, men för att få fullt uppskov måste man köpa något som är dyrare. Resten måste man skatta för.
I Sverige betalar man till och med reavinstskatt på inflationen. Så har det varit sedan början på 90-talet. Och en stor del av värdeökningen är inflation.
Orimlig reavinstskatt på inflation
Antag att man köpte huset 1990 för 730 000 kr, vilket motsvarade snittpriset för ett småhus i Skåne då. Och säljer det för knappt 3,9 miljoner, som är snittet idag. 730 000 kr år 1990 motsvarar cirka 1,45 miljoner idag. Av vinsten på 3,17 miljoner beror alltså 720 000 kr på inflationen. Med 22 procents reavinstskatt betalar husägaren 158 000 kr i skatt – på inflationen.
Den höga reavinstskatten skapar inlåsningseffekter och bidrar till att pensionärer bor kvar i bostäder som är för stora och krävande för deras behov. Samtidigt har barnfamiljer svårt att köpa hus. Sänkt reavinstskatt skulle bidra till ökad rörlighet på bostadsmarknaden, vilket vore välkommet för unga familjer. Sänkt reavinstskatt innebär också att det blir lättare att flytta om man får nytt jobb längre bort.
Den höga reavinstskatten skapar inlåsningseffekter.
En flytt handlar också om vart man vill flytta och hur man vill bo. Många äldre vill bo kvar i sitt närområde där de har sociala kontakter eller kanske flytta närmare barnen. En del vill flytta till en vanlig lägenhet, medan andra gärna skulle välja ett trygghetsboende.
Människor lever allt längre. Mer än var femte person var över 64 år 2023. 2070 kommer mer än var fjärde invånare att vara över 64 år, enligt SCB:s befolkningsprognoser.
Beräkna skatten på reell värdestegring!
Med en åldrande befolkning behöver vi planera för boende som passar äldre. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024 ökar underskottet av trygghetsbostäder stort, från 43 procent till 52 procent, enligt de kommuner som uppger att de har trygghetsbostäder. Även för seniorbostäder rapporterar fler kommuner att de har underskott, från 39 procent år 2023 till 44 procent för 2024.
Vi får heller inte glömma det praktiska. Ju äldre man blir desto svårare blir det att flytta, särskilt om man inte har anhöriga eller ett nätverk omkring sig så att man kan få hjälp. Förbundet har tidigare lyft förslag om kommunala flyttlotsar som kan hjälpa den som inte kan luta sig mot närstående eller någon annan.
Villaägarna uppmanar regeringen att se över reavinstskatten. I ett första steg borde skatten beräknas på den reella värdestegringen och inte på inflationen.
Håkan Larsson, chefekonom, Villaägarnas Riksförbund
Lena Södersten, förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund
