Dagens höga flyttskatt gör att pensionärsparet drar sig för att sälja och flytta till en bekväm och mindre lägenhet. Den gör det svårare för barnfamiljen att flytta från en trång lägenhet till ett eget småhus. Det blir också svårare att tacka ja till ett nytt jobb för den som behöver flytta.
Idag måste säljaren betala 22 procent i reavinstskatt. Köparen måste betala 1,5 procent i stämpelskatt på lagfart och 2 procent på pantbrev. Stämpelskatten uppgår ofta till mer än 100 000 kr. Idag kan säljaren få uppskov med hela vinsten, men måste betala skatt genom räntebeläggning på uppskovet. Uppskovsräntan, som skatten kallas, motsvarar en bankränta på 3,25 procent. Den infördes för tio år sedan då ränteläget var betydligt högre.
Därför var det ett steg i rätt riktning när regeringen och samarbetspartierna i januariavtalet lovade att ta bort uppskovsräntan. Men januariavtalet säger inte när det ska ske och heller inte vilka som omfattas.
Villaägarna har därför flera gånger krävt regeringen och samarbetspartierna på besked om uppskovsräntan och hur det blir med uppskovstaket från och med den 1 juli 2020.
Häromdagen (16 sept) kom så beskedet att regeringen och samarbetspartierna inför höstbudgeten är överens om att uppskovstaket återinförs den 1 juli 2020, men höjs från 1,45 miljoner till 3 miljoner kronor.
Uppskovstaket slopades i juni 2016 då alliansen hoppade av de bostadspolitiska samtalen. Vid en presskonferens presenterade finansminister Magdalena Andersson och bostadsminister Peter Eriksson regeringens 22-punktsprogram där en punkt var slopat tak för uppskovsbeloppet till halvårsskiftet 2020. Detta för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Däremot är det fortfarande oklart när uppskovsräntan kommer att avskaffas och vilka som omfattas. Det enda besked vi har fått på den punkten hittills är att det kommer att ske ”under mandatperioden”, men ”exakt vilket år” är oklart.
När man säljer och köper en bostad ska man inte behöva gissa sig till vilka skattekonsekvenser som uppstår. Det måste man tyvärr göra idag.
Uppskovsräntan infördes 2008, även för redan beviljade uppskov. Då måste slopad uppskovsränta också gälla redan beviljade uppskov. Annars skulle den bisarra effekten kunna uppstå att uppskovsräntan avskaffas för nya uppskov medan den som sitter med ett gammalt uppskov får fortsätta betala uppskovsränta.
Uppskovstaket avskaffades för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Det behovet finns kvar. Därmed borde uppskovstaket slopas. Istället återinförs taket, men beloppet höjs. Ett uppskovstak på 3 miljoner kr är bättre än ett tak på 1,45 miljoner kr, men sämre än idag. Det är för lågt i storstäderna där problemet med bostadsbrist och trögrörlighet är störst.
Om uppskovsräntan inte avskaffas när uppskovstaket återinförs är beskedet om höjt uppskovstak enbart en försämring.
Landets bostadssäljare och bostadsköpare förtjänar bättre än att vara brickor i ett politiskt spel.
Håkan Larsson, chefekonom Villaägarnas Riksförbund
Lena Södersten, förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund