"Att äga sitt hus skapar trygga samhällen"

Bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson hälsar på i Gamla Enskede i Stockholm. Här i en av landets första trädgårdsstäder går husen i arv, renoveras varsamt eller säljs till höga priser för sin charm och sina uppvuxna äppelträd, bärbuskar och tomthäckar. Det är också ett område i ständig utveckling, där förtätning av tomterna blir allt vanligare, där cyklarna snart är lika många som bilarna och där mullret från underjorden vittnar om sprängningar för en ny sträckning av tunnelbanan. Nära storstad men lugnt och fridfullt.

– Det finns ju en medveten tanke med att slå ihop bostad och infrastruktur i ett departement. Att bygga nya bostadsområden, eller förändra och förtäta, innebär också ett behov av att se över infrastrukturen, säger Andreas Carlson och slår sig ner vid bordet inne i tjugotalsvillan.

Det är ett bra ställe att ses på för att prata dåtid och framtid inom bostadspolitik. Med snart 100 år på nacken är området lika attraktivt som då det byggdes. I den lilla trädgårdsdammen vaknar snart vatten­salamandrarna efter vinterdvalan som de gjort i många decennier nu och lavendelrabatten lockar humlor varje år när sommarsolen värmer. Den biologiska mångfalden, som blir allt viktigare att värna, vårdas av medvetna husägare.

Därför är villalivet bra enligt Carlson

Men med ett späckat schema har ministern begränsat med tid att småprata. Villaägarnas samhällspolitiska expert Jonathan Lindgren trycker på inspelning på sin mobil och drar i gång sitt frågebatteri.

Andreas Carlson, ni kristdemokrater lyfter gärna fram villaboendet i era rapporter och framträdanden. Vad anser ni är bra med att bo i villa?

– Det är väldigt många saker. För oss bottnar det i att så många människor uttrycker att de vill bo i eget hus. Det är en trygghet, en frihet att rå om sin egen lott. Man skapar en trygg plats för sina barn att växa upp på. Jag själv har en bakgrund i rättspolitiken där man ser att ägande ger ansvarstagande. Det ägda är en viktig del. Trygghet i trevliga områden är ju brottsförebyggande.

På vilket sätt är det brottsförebyggande?

– Det är väl belagt att inte bara titta på den sociala aspekten, utan också att bygga hållbart utifrån vad människor vill ha på ett sätt som främjar gemenskap.

Inbrott i hemmet är ett djupt kränkande brott och polisen måste ha resurser för detta

Menar du rent arkitektoniskt?

– Absolut, det finns ju studier på det som visar hur man kan bygga hållbart utifrån förebyggande brottsprevention. Men det handlar inte bara om arkitekturen. När även andra delar är eftersatta så kan man ha ett problem, vad exakt som gått fel i olika delar är svårt att säga. När vi nu ska återta ytor som varit otrygga behöver vi ha med aspekten om hur man bygger ett tryggt och trevligt samhälle.

Vad vill ni konkret göra för att bekämpa inbrott?

– Inbrott i hemmet är ett djupt kränkande brott och det är klart att polisen måste ha resurser för detta också. Jag har träffat många som vittnat om känslan av när någon varit i det egna hemmet och rotat runt, tagit ägodelar som funnits i många generationer och bär på minnen som inte kan ersättas. Det var därför jag som kristdemokrat, då i opposition, medverkade till att samla justitieutskottet för att skärpa straffen för inbrott så att det blir olika tvångsmedel kopplade till det.

– I Tidöavtalet anger vi också nya befogenheter för tullen att stoppa utförsel av stöldgods.

Eftersom många efterfrågar eget småhus som boendeform, borde inte det leda till att marknaden bygger fler – vad hindrar?

– En del av svaret är planfrågan som bara ser till att antalet bostäder ska öka snabbt. På övergripande nivå missar man då vad människor vill ha.

Vill stimulera byggandet av småhus

– Det är därför som regeringen nu lägger om bostadspolitiken till att uppmuntra och stimulera planberedskapen, särskilt vad gäller småhus. Ett första steg är att kartlägga och sätta tryck på länsstyrelser och kommuner att arbeta med detta.

Byggintresset hamnar ofta i konflikt med andra intressen. Kan vi förvänta oss något som uppvärderar bostadsintresset gentemot dessa?

– Många olika riksintressen går före i kön gentemot byggintresset. 52 procent av landets yta täcks av riksintressen. I Sveriges största kommun Kiruna är 99,5 procent av ytan svår att bebygga utifrån riksintressen. Det är klart att det finns legitima intressen, men i flera fall handlar det om avvägningar där enligt min mening bostadsintresset vägt alldeles för lätt under för lång tid. Det ingen slump att det ser ut som det gör om man hela tiden värderar bostadsintresset som för svagt. Här pågår ett arbete i Riksintresseutredningen. Bostadsintresset måste få väga tyngre när vi har bostadsunderskott i över 200 kommuner.

Hela bostadsområden har skrinlagts utifrån en artförekomst. Samtidigt vet vi att många villaägare har en medvetenhet om miljö- och klimatfrågor. Kan man tänka sig att uppmuntra fler att bidra till kretsloppet och skapa biologisk mångfald i sin trädgård, då kan fler byggprojekt godkännas och inte upplevas som hot?

– Det är en intressant tanke även om vi just nu inte sitter med en beredning på någon typ av förslag. Men det sätter fingret på att villaägare, eller trädgårdsstäder, inte är ett hot mot biologisk mångfald. Tvärtom kan de bidra till hållbart byggande och hållbara städer.

Hur tänker du kring uthyrning av del i egen fastighet, är det dags att stärka förutsättningarna för det?

– Generellt är det där väldigt positivt för många. Fler kan få tak över huvudet samtidigt som det ger en extra inkomst till ägaren. Schablonen för den skattefria delen av hyresintäkten har legat still på 40 000 kr ett bra tag. Vi bör överväga hur det relaterar till inflationen. Det finns även förslag som ingår i arbetet med förenklade byggregler som vi gör nu. Man kan behöva göra anpassningar för att kunna hyra ut och då ska det också vara enkelt.

Det är en del av Tidöavtalet att vi ska jobba för att sänka tröskeln till det egna boendet

Vad har ni för tankar om hur ni kan stimulera yngre att få bättre möjligheter att bli villaägare?

– Vi har förslag på regeringens bord som vi bereder nu, det gäller Startlånsutredningen, vi har även andra tillkännagivanden från riksdagen som vi förstås beaktar när vi jobbar vidare för att hitta rätt metod för att sänka tröskeln till det egna ägandet. Vi har ju som en del av Tidöavtalet att vi ska jobba för att sänka tröskeln till det egna boendet. Då gäller både villa, ägarlägenheter och inköpsmodeller som finns i andra länder. Det här är något vi prioriterar och börjat arbeta med.

Vad säger du till äldre som vill flytta men som tvekar för att det kan bli ekonomiskt ofördelaktigt?

– Vi tittar på om ägarlägenheter kan vara en lösning. Det finns skatteskäl och allt möjligt som gör att det steget skulle vara lägre att ta. Det öppnar då upp för yngre att förverkliga sina boendedrömmar och man får  gång flyttkedjan.

Förköpslagen vill han inte prata om – än

Tiden rinner i väg och det börjar bli dags att avrunda frågestunden. Samtalet har handlat om det visionära, så det är dags för en fråga som varit aktuell i närtid: att lägga ner utredningen som vill återinföra Förköpslagen, det vill säga möjligheten för kommunen att gå in i bostadsaffärer och själva införskaffa dem.

Jonathan Lindgren påpekar att Villaägarna har kritiserat det här initiativet som helst vill se att den här utredningen läggs ner. När han frågar Andreas Carlson om besked kring detta, så ler ministern och undrar när vi har pressläggning för vårt magasin. Vi tolkar det som att ett positivt besked är på gång men svaret uteblir just i denna intervju och vi får ge oss till tåls.

Ur Villaägaren nr 2 2023

Text: Jonathan Lindgren och Anna-Klara Aspegren

Foto: Emma Shevtzoff