Idag har söktjänster som Ratsit och MrKoll grundlagen i ryggen när de lägger ut personuppgifter på nätet. Det är ett problem eftersom det förenklar för kriminella att kartlägga potentiella brottsoffer. Vem som bor var, hur många som bor i hushållet, hur gamla de är, vad bostaden är värd och vilken bil familjen har blir farlig information i fel händer. Den här problematiken ser även utredaren.
- På söktjänsterna kan en tjuv som arbetar metodiskt lätt söka igenom ett bostadsområde, gata för gata, hus för hus och hitta en äldre människa som bor ensam och lite avskilt och utsätta honom eller henne för ett inbrott eller rån. Söktjänsterna underlättar också bedrägerier, skjutningar och sprängningar. Så kan vi inte ha det, säger Lena Södersten, förbundsjurist på Villaägarna.
Viktigt att lagstiftning anpassas efter tiden
Söktjänsterna stöder sig på en lagändring från 2003 då grundlagen anpassades till internet och en växande digital närvaro. Då infördes regler om frivilliga utgivningsbevis, som komplement till mediernas automatiska, och söktjänster med dessa frivilliga utgivningsbevis har sedan dess fritt kunnat dela personuppgifter. Konstitutionsutskottet som bereder grundlagsändringar varnade redan 2003 för att det skulle kunna bli rena personregister på nätet, och precis så har det blivit, menar Lena Södersten:
- Vår lagstiftning måste gå i takt med den tid vi lever i. Vi har en helt annan brottslighet idag än vi hade för 20 år sedan och vi är digitala på ett helt annat sätt. Nu behöver vi anpassa vår grundlag till dagens Sverige.
Sedan 2003 har vissa undantag för känsliga personuppgifter införts i grundlagen, exempelvis får man inte publicera uppgifter om sexuell läggning eller politisk och religiös tillhörighet. Det utredningen nu föreslår är att detta undantag för känsliga personuppgifter görs om. Det ska istället gälla alla personuppgifter, om offentliggörandet av dessa innebär särskilda risker för otillbörliga intrång i privatpersoners personliga integritet. Sedan får man göra en helhetsbedömning om personuppgifternas karaktär samt omfattningen och syftet med offentliggörandet.
Villaägarna drivande i frågan om söktjänster
Villaägarna, med Lena Södersten i spetsen, har de senaste tre åren varit mycket engagerade i frågan om att minska söktjänsternas befogenheter. I debattartiklar och diskussioner med politiker har hon krävt en ändring i söktjänsternas möjlighet att publicera personuppgifter.
- Vi har arbetat enormt mycket med frågan fram till utredningen tillsattes. Förslaget från utredaren går på vår linje vilket känns som en stor seger, säger Lena Södersten och fortsätter:
- Den grundlagsändring som utredaren föreslår innebär i praktiken att söktjänster som Ratsit och MrKoll kommer att behöva följa dataskyddslagstiftningen, GDPR, i framtiden. Sen är det upp till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att se till att det fungerar, precis som i den analoga världen. Det är en rimlig lösning.
Ändrat ansvar för bakgrundskontroller
Villaägarna har i sin opinionsbildning fokuserat på den typen av personuppgifter som Ratsit och MrKoll publicerar. Men även rättsdatabaser kommer att påverkas av en grundlagsändring. Publicering av domar används bland annat för att göra bakgrundskontroller - till exempel inför en anställning eller i samband med journalistisk granskning - och IMY begärde i somras att regeringen ska utreda möjligheten att utföra bakgrundskontroller för olika syften.
- Bakgrundskontroller är viktiga och behöver kunna göras även i framtiden. Men istället för att privata aktörer tillhandahåller information från rättsdatabaser får man hitta andra lösningar. Kanske kan domstolsverket eller någon annan statlig myndighet ta över ansvaret, säger Lena Södersten.
Oro bland granskande journalister
Många journalister oroar sig för att de inte kommer kunna göra granskningar på samma sätt som idag. Men offentlighetsprincipen, som ligger i grunden, är till för att man ska kunna granska makten, inte för att underlätta enskilda yrkesgruppers arbete, menar Lena Södersten:
- Det kanske blir lite jobbigare, men det är den svenska lagstiftningen som står ut i Europa. Journalister i andra länder kan göra sitt jobb trots att de inte har söktjänster på det sätt som vi har i Sverige.
Nu ska förslaget gå på remiss, bland annat till Villaägarna. Sen är tanken att ett första riksdagsbeslut tas någon gång före valet i september 2026 och ett andra beslut tas efter valet. Därefter föreslås grundlagsändringen träda i kraft 1 januari 2027.
- Villaägarna kommer att fortsätta arbeta för att förslaget ska bli verklighet, avslutar Lena Södersten.
