220 000 bankbedrägerier på totalt 1,5 miljarder kronor under år 2023 - pengar som den organiserade brottsligheten använder till bland annat vapen och narkotika - talar sitt tydliga språk. Men utvecklingen går att vända, bara regeringen kommer loss med lagstiftning för att få ordning på banksäkerheten. Med handlingsdirigerande lagstiftning kan riksdagen och regeringen påverka människors och organisationers beteende på ett önskvärt sätt.
- Säkrare banksystem leder till högre IT-kostnader och kräver fler bankanställda, då de i högre utsträckning flaggar för misstänkta transaktioner. Idag saknar bankerna drivkrafter till att investera i sådana system eftersom lagen säger att kunderna ska stå för bankbedrägerierna när de har lurats av bedragare att godkänna överföringarna, säger Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg.
Högre krav på bankerna i Storbritannien
Storbritannien har förmodligen världens mest utvecklade lagstiftning mot bankbedrägerier, där bankkunderna ska kompenseras om de inte har varit grovt vårdslösa. Grov vårdslöshet föreligger om konsumenten har struntat i att banken, polisen eller annan myndighet har ingripit och i en anpassad varning påtalat att en viss planerad betalning sannolikt är en bedrägeribetalning. Generella varningar om att se upp för bedrägerier räcker inte.
Det betraktas också som grov vårdslöshet om bankkunden inte snabbt rapporterar det misstänkta bedrägeriet till sin bank, inte lämnar information så att ersättningsanspråket kan bedömas eller inte medverkar till att polisanmälan görs.
Även vid grov vårdslöshet ska banken kompensera kunden om denne varit utsatt på grund av exempelvis hög ålder, intellektuell funktionsnedsättning eller depression.
Brittisk lagstiftning utgår från att bankerna som systemägare måste bära risken för sina osäkra banksystem
Ytterligare en brittisk regel är att kundens bank får ersätta halva summan för bedrägeriet, medan den bank som pengarna flyttas till får stå för den andra halvan. På så sätt sätter bankerna press på varandra att hålla nere bankbedrägerierna.
- Brittisk lagstiftning utgår från att bankerna som systemägare måste bära risken för sina osäkra banksystem, och därför inte får skjuta över ansvaret på bankkunderna. I Sverige är det raka motsatsen. Har du blivit lurad och godkänt överföringen anses det vara ditt fel, oavsett vilka säkerhetsbrister banksystemet har, säger Ulf Stenberg.
Förslag på ny EU-lagstiftning
EU ser just nu ser över betaltjänstförordningen, och svenska politiker har chansen att påverka så att vi får bättre regler mot bankbedrägeri i Sverige. I artikel 59 i sitt förslag till ny betaltjänstförordning föreslår EU att när en konsument har manipulerats av en bedragare ska banken stå för förlusten, såvida inte konsumenten har varit grovt vårdslös.
Det är idag oklart vad som ska räknas som grovt vårdslöst. Anses det vara grovt vårdslöst att godkänna en betalning, efter att ha fått upp en generell varning om att se upp för bankbedrägerier, kommer bankkunderna - precis som idag – att få fortsätta stå för förlusterna.
I förslaget till ny betaltjänstförordning föreslås att Europeiska bankmyndigheten (EBA) ska definiera ”grov vårdslöshet”, men det tycker Ulf Stenberg är fullkomligt olämpligt:
- Det är alldeles för viktigt att delegera en så central och avgörande sak till Europeiska bankmyndigheten. Det måste i stället definieras direkt i lagen, säger han och fortsätter:
- En enkel lösning skulle kunna vara att använda samma definition av grov vårdslöshet i EU:s betaltjänstförordning som i Storbritannien. Förslagsvis genom att ”grov vårdslöshet” definieras direkt i artikel 59 i förordningen eller i preambeln (ingressen) till förordningen.
Svenska regeringen passiv
Enligt Ulf Stenberg kan de svenska riksdagsledamöterna och europaparlamentarikerna göra mycket för att få partigrupperna i Europaparlamentet och Maria Luís Albuquerque, kommissionären för finansiella tjänster och sparande- och investeringsunionen, att gå på den ”brittiska linjen” i bankbedrägerifrågan. Men han är skeptisk till den svenska regeringens intentioner.
- Mitt intryck efter möte med finansmarknadsminister Niklas Wykman och övriga organisationer inom Nätverket mot bankbedrägerier är att regeringen känns passiv. Om regeringen inte gör något kommer det fortsätta gynna bankerna på bankkundernas bekostnad, och kundernas ansvar för bankbedrägerierna kvarstå oförändrat, säger Ulf Stenberg.
- Regeringen behöver ta bladet från munnen och deklarera hur den ser på bankernas ansvar. Anser regeringen det vara fortsatt lämpligt att bankerna ska slippa ansvar för bedrägerierna, och att bankkunderna på grund av sekretesslagstiftningen inte ska få veta hur säkra deras pengar är på olika banker? Om regeringen inte ställer sig positiv till ny lagstiftning, finns det risk att de inte vill ta upp bankbedrägerierna i EU-nämnden heller.
Ta intryck av Finansinspektionen!
En ljuspunkt är dock att regeringens egen myndighet, Finansinspektionen, vill skärpa lagstiftningen så att bankerna tvingas ta ett större ansvar för bedrägerierna. Det framgår av en intervju i Sveriges Radio med Mitra Sundberg, avdelningschef för Betaltillsyn på Finansinspektionen.
- Det vore önskvärt om regeringen tog intryck av Finansinspektionen och blev mer intresserad av lagstiftning som ger bankerna större ansvar för bankbedrägerier. Till exempel genom att stödja en brittisk definition av grov vårdslöshet i betalningstjänstförordningen, och om möjligt även verka för att få infört de andra brittiska reglerna.
- Om EU skulle anta en motsvarande definition av grov vårdslöshet i betaltjänstförordningen som i Storbritannien, kommer bankerna i Sverige att få ansvaret för bankbedrägerierna. Det skulle leda till starka ekonomiska drivkrafter hos bankerna att minska bedrägerierna genom att höja säkerheten. Gängens inkomster från bankbedrägerier skulle därmed också att sjunka, vilket i så fall minskar deras möjligheter att finansiera vapen, ammunition och narkotika, avslutar Ulf Stenberg.
