Visst, den lagstiftning som tillåter söktjänster att lägga ut rena personregister på sina sajter – och som innebär att GDPR inte gäller – finns i yttrandefrihetsgrundlagen. Men den lagändring som lade grunden för söktjänster gjordes för 20 år sedan, när internet var ganska nytt. Då handlade det om att anpassa grundlagarna till internet och en ny tid. Det var såklart inte meningen att de här lagreglerna skulle kunna missbrukas.
Yttrandefriheten är ju inget nytt påfund. Den är mycket äldre än så. Till skillnad från debatten kring koranbränningarna finns det inget motsatsförhållande mellan att stå upp för yttrandefriheten och att få stopp på söktjänsternas möjlighet att lägga ut våra personuppgifter på nätet.
Då, för 20 år sedan var det egentligen bara konstitutionsutskottet (KU) som var framsynt. KU är det riksdagsutskott som behandlar förslag till grundlagsändringar innan riksdagen fattar beslut. KU konstaterade redan innan riksdagen fattade beslut att en sådan här lagändring i värsta fall skulle kunna leda till rena personregister på nätet.
Det blev precis så.
Grundlagar ska inte vara verktyg för kriminella
Nu måste vi vända skutan. Vi kan inte ha en ordning där kriminella sitter med mobilen i hand och googlar upp oss i jakten på äldre husägare som bor ensamma och sedan bryter sig in eller till och med rånar husägaren. Vi kan inte låta gängkriminella hitta hem till offentligt anställda och hota dem eller för den delen anhöriga till den som försöker hoppa av sin brottsliga bana. Vi kan inte låta utländska säkerhetstjänster hitta nyckelpersoner i vårt samhälle eller göra det möjligt för al-Qaida att samla in personuppgifter på svenska medborgare.
Nu måste vi ta ett rejält kliv tillbaka. Våra grundlagar ska skydda oss – inte vara ett verktyg för kriminella. Som privatpersoner kan vi inte ens ta saken i egna händer. Någon möjlighet att nixa sig från de här sajterna finns till exempel inte.
Under de gångna 20 åren har riksdagens politiker tagit steg i rätt riktning. Söktjänsterna får inte längre lägga ut uppgifter om var vi står politiskt, vilken religion vi tillhör eller sexuell läggning. Det är för känsligt. Och helst vill politikerna även stoppa söktjänsterna från att lägga ut brottmålsdomar för att värna den personliga integriteten för tidigare brottsdömda, men det har de inte kunnat enas om än. Och direkt efter påskupploppen förra året tillsatte Morgan Johansson (S) en utredning med uppdrag att skydda offentliganställdas personuppgifter. Den utredningen har nu fått skärpta direktiv. Så den frågan rör sig framåt.
Täpp till kryphålet, regeringen!
Men fortfarande lämnar politikerna oss vanliga människor i sticket. Samtidigt som de säger att vi måste få stopp på brottsligheten. Det går inte ihop. Nu får det vara nog.
Villaägarna uppmanar nu justitieminister Gunnar Strömmer och regeringen att täppa till det kryphål i grundlagen som tillåter söktjänster att lägga ut våra personuppgifter på sina sajter. Det är en orimlig skillnad mellan skyddet för den personliga integriteten på nätet och i den verkliga världen. Den lagändringen kan och måste göras – utan att vi på något sätt måste offra yttrandefriheten eller möjligheten att kritisera makten.
