Sverige är unikt på flera sätt. Vi har flest sprängningar i Europa. Faktum är att vi ligger på andra plats i världen när det gäller antal sprängningar i länder som inte är i krig. Det är bara i Mexiko det sprängs mer.
Samtidigt tillåter vår grundlag att Ratsit, Mrkoll och andra söktjänster publicerar våra personuppgifter på sina sajter. Det är rena guldgruvan för kriminella och unikt för Sverige, för då gäller inte GDPR.
Det går inte ihop. Det fattar vem som helst.
Gängvåldet riktas mot anhöriga som står maktlösa
Just nu är vi mitt i en våldsspiral med dagliga sprängningar och skjutningar kopplade till den pågående gängkonflikten. Våldet riktas även mot anhöriga till gängen och till människor som inte har ett dugg med konflikten att göra. Som bara ligger och sover eller är på väg till jobbet. Eller som råkar ha samma efternamn som en anhörig till en gängkriminell. Eller som utan att veta om det har fått en ”skugginneboende”.
Vi har svårt att skydda oss – eftersom vi inte ens är säkra i vårt eget hem.
Nu rapporterar Aftonbladet att kriminella skriver sig hemma hos andra. Det är fullt logiskt för gängen. För den som har en hotbild mot sig vill såklart inte hittas på söktjänsterna. De vet att det räcker med några snabba tryckningar på mobilen för att en förövare ska utsätta dem för en skjutning eller en sprängning i bostaden.
200 000 personer är skrivna på fel adress
Folkbokföringsbrotten ökar. I fjol polisanmäldes 4320 folkbokföringsbrott; det är en uppgång med 58 procent på två år. Men enligt Skatteverkets egna siffror beräknas drygt 200 000 personer vara felaktigt folkbokförda idag.
Skatteverket meddelar inte de som bor i huset att någon annan har skrivit sig hos dem, så det kan ha hänt utan att de har en aning om saken. Det måste ändras. På samma sätt som man får en underrättelse på Kivra om att någon har sökt lagfart på ens fastighet måste man kunna få heads-up om att någon försöker skriva sig hemma hos en och kunna ställa sig på bromsen om det är fel.
60-åring sköts efter kriminell skrivit sig på adressen
Enligt samma tidning blev en 60-årig man i Åkersberga skjuten i sitt hem sedan en anhörig med koppling till Foxtrotnätverket skrivit sig på hans adress. Han hade ingen aning om att han hade fått en ”skugginneboende”.
Vi har länge kritiserat att inbrottstjuvar och rånare kan hitta lämpliga brottsoffer på söktjänsternas sajter. För på de här sajterna finns adressuppgifter, vad bostaden är värd, hur många som bor i hushållet och hur gamla de är, om de har bil och vad den är värd, om familjen har hund och vilken ras ock så vidare. Om man sedan kombinerar det med att googla så är det lätt att hitta hem till en äldre husägare som bor ensam och utsätta denne för brott.
Nu måste vi begränsa tillgången till adressuppgifter
Vi har också varnat för att gängkriminella kan hitta hem till offentligt anställa, att utländska säkerhetstjänster kan ta reda på var nyckelpersoner i vårt samhälle bor och att al-Qaida, sedan terrornivån höjdes, kan kartlägga oss. Och nu är vi mitt uppe i en gängkonflikt. Även om den blåser över så kommer det att ta lång tid att vända den här skutan.
Nu höjer allt fler, inte minst inom rättsväsendet, sin röst för att vi måste begränsa tillgången till adressuppgifter. Men det räcker inte med att bara skydda offentligt anställda eller att fler ska kunna få skyddade personuppgifter.
Vi måste kunna skydda vanligt folk från brott också. Då måste regeringen, med Gunnar Strömmer i spetsen, prioritera att täppa till det kryphål som finns i grundlagen och som tillåter söktjänsterna att publicera våra personuppgifter på sina sajter.
