Nu ska frågan om söktjänster utredas. Det har regeringen nyligen beslutat. Det är en stor framgång för Villaägarna som har drivit frågan hårt i artiklar, tv-debatter och i samtal med politiker.
Villaägarna har länge varnat för att söktjänsterna är ett perfekt verktyg för en rånare eller en inbrottstjuv som vill hitta hem till en äldre, ensam människa och utsätta honom eller henne för ett rån eller inbrott.
Frågan blir brinnande när gängen spränger hem
Gängkonflikten har satt frågan i blixtbelysning. Det dödliga våldet har trängt in i hemmen och riktas mot andra gängkriminella, mot deras anhöriga och mot människor som inte har ett dugg med saken att göra. Som blir måltavlor när de ligger och sover, är på väg till jobbet eller som har samma efternamn som ett tilltänkt brottsoffer.
Förövarna är unga. Det räcker med några snabba tryckningar på mobilen för att de ska hitta hem till nästa brottsoffer. För på söktjänster som Ratsit och Mrkoll ligger våra personuppgifter helt öppet. Där finns adressuppgifter, man ser vilka som bor i hushållet, hur gamla de är, vad bostaden är värd, vilken bil familjen har och så vidare. Det är unikt för Sverige.
Villaägarna har varit drivande i frågan
Söktjänsterna är skyddade av grundlagen och då gäller inte GDPR. Det är en himmelsvid skillnad mellan skyddet för den personliga integriteten på nätet och i den verkliga världen.
Villaägarna har opinionsbildat intensivt för att få en grundlagsändring till stånd och skrivit en lång rad debattartiklar både i rikspress och i tidningar ute i landet. Vi har också haft kontakt med politiker.
De regler som tillåter söktjänster att lägga ut personuppgifter är tjugo år gamla. De infördes när internet var nytt. Men Konstitutionsutskottet, som bereder grundlagsändringar inför riksdagsbeslut, varnade redan då för att det skulle kunna bli rena personregister på nätet. Så har det blivit – med råge.
Sedan dess har politikerna ändrat grundlagen stegvis. Söktjänsterna får inte längre lägga ut uppgifter om religion, politisk åsikt eller sexuell läggning. Och helst vill politikerna även stoppa söktjänsterna från att lägga ut uppgifter om brottsdömda, men där de inte överens. En utredning tittar på möjligheterna att skydda offentliganställdas personuppgifter.
Nu är det dags att ta nästa steg och även skydda vanligt folk. Men det kommer att ta tid – och vi kommer att möta motstånd. Eftersom det handlar om grundlagsändringar krävs det två riksdagsbeslut med val emellan. Så det är en lång väg kvar innan vi är i mål, men vi ger oss inte.
Man ska kunna vara trygg i sitt hem.
