Bakgrund

Solhems Villastad började bebyggas 1904 genom bl.a. AB Hem på Landet. Solhem präglades av stora tomter (1000-1500 kvm) och hus med sinnrika träpaneler i olika riktningar, brutna tegelklädda tak samt vindskivor och taksprång med egen dekor. Tomterna gav utrymme till fruktträd, odlingar och perennrabatter. Villaägareföreningen – från början Solhems Trädgårds- och Fruktodlareförening – bildades 1921 och innefattar sedan 2023 även stadsdelen Nälsta. Spånga kommun inkorporerades 1949 i Stockholm. Vid inkorporeringen framhölls vikten av bevarandet av trädgårdsstaden.

Nälsta började bebyggas på 1910-talet. Tomterna var större än i Solhem (ca 2500 kvm) och gav även här stora möjligheter till viss självförsörjning. Hus i varierande stil tillkom under 20-, 30- och 40-talet.

Efter inkorporeringen antogs en ny stadsplan och på 50-talet byggdes Vällingbys ABC-område. Infrastrukturen förbättrades och planen medgav att tomter kunde styckas. Många 60-talsvillor byggdes, därtill uppfördes rad- och kedjehus samt flerfamiljshus. De senare placerades intill den centrumbebyggelse som planerades kring Nälstaplan. Idag präglas Nälsta av tydlig 60-talsarkitektur med inslag av enstaka villor från 20-, 30- och 40-talet.

De äldsta delarna av bebyggelsen i Solhem redovisas som en värdefull kulturhistorisk miljö – grönmarkering - i Stockholms översiktsplan (mars 2018), vilket innebär att förändringar av gator och byggnader mm ska utföras med stor hänsyn till helhetsmiljö och kulturvärden. Stockholms byggnadsordning (sept 2020) betonar vikten av samråd i stadsmiljöfrågor och strategin Varsam utveckling av småhus- och villaområden (juni 2021) lyfter arkitektoniska helhetsvärden och vikten av att bevara äldre gaturum. Vi förutsätter att Stadsmuseets kulturhistoriska inventeringar av Solhem och Nälsta fortsätter.

 

Bevara den gröna trädgårdsstaden

Solhem redovisas i stadens planer som värdefull kulturhistorisk miljö. Det innebär krav på en varsam omvandling av stadsmiljön. Både Solhem och Nälsta utgör gröna ”lungor” och har som sådant ett värde för staden i dess helhet.

Viss förtätning har från 1960-talet och framåt ägt rum i Solhem och Nälsta genom tomtdelning och nybyggnation på skafttomter, vilket delvis ändrat områdets karaktär av trädgårdsstad. Trenden har varit att byggföretag köper upp fullt funktionella hus (i många fall dödsbon) på större tomter, varefter huset rivs för att ge plats åt parhus, Attefallshus eller stadsradhus. Målsättningen är tillräckligt många hushåll per tomt för att möjliggöra bildandet av en bostadsrättsförening. I de flesta fall är det som rivs en enplans villa med (ibland inredd) vind. De nya husen blir flera meter högre än befintlig bebyggelse vilken ger skugga på intilliggande tomter och ökad insyn. När denna typ av bebyggelse beviljas frångås tanken om trädgårdsstaden i sin helhet, dels med hänsyn till de ytterst små trädgårdar som blir kvar - och som dessutom till stor del består av parkeringar - dels med hänsyn till att gatubilden förvanskas då den nya högre bebyggelsen inte är harmoniserad med existerande arkitektur. Med en sådan ökad förtätning rivs inte bara byggnader, även gamla uppvuxna trädgårdar försvinner. Asfalt och betong ersätter då den lummiga karaktär Spånga alltid haft.

En annan ny och avgörande trend är omfattande bostadsbyggande i form av främst flerfamiljshus. Det är framför allt sådan förtätning som präglar Spångas omdaning idag. En modernisering och förtätning ska ge fler bostäder. Enligt planerna ska också en överbryggning ske mellan stadsdelens olika delar. Idag finns i Spånga ett stort antal detaljplaneärenden beslutade, under beredning eller med redan igångsatta byggen. Spånga centrum förtätas och får annan karaktär. Småstaden försvinner. Vissa detaljplaner ”äter” sig in i villabebyggelsen och kränker därmed hänsynen till helhetsmiljön. Andra erbjuder abrupta avslut på den gröna bebyggelsen – slut på låga siktlinjer, vindlande gator och arkitektonisk mångfald.

Varsam förtätning är mycket viktig för områden som Spånga. En hårdare exploatering skulle kunna medges på befintlig före detta industrimark (även denna förhållandevis centrumnära) med gradvis höjdväxling mot Solhem. För övrig exploatering bör dimensionerna anpassas – nya byggnader bör som norm inte överskrida tre våningars höjd. För Stockholm som helhet är den gröna trädgårds- och villastaden i Solhem och Nälsta en kultur som ska värnas, ett kulturvärde som inte endast är till för de boende i området, utan för alla.

Samlat grepp

Utvecklingen i Spånga och Solhem/Nälsta måste präglas av målsättningen att skapa en välplanerad stad där områdets karaktär och positiva företräden bevaras. Detta kräver att det finns ett aktuellt och sammanhållet program för området, vilken saknas idag. Stockholms Stad behöver snarast utforma en fördjupad områdesplan. Det stora antalet enskilda detaljplaner måste sammanfogas till en helhet där också hänsyn tas till att området tillhör två olika stadsdelsnämndsområden. Stadens övergripande fördjupningsplaner som etablerats för stöd till utvecklingen bl.a. i nordvästra Stockholm fungerar inte i det här fallet.

Samsyn och samverkan

För ett fungerande lokalsamhälle är det grundläggande att besluten fattas i samråd mellan påverkade aktörer i området. Detta innefattar boende, valda politiker samt relevanta föreningar. Även intresserade byggare bör inbjudas att delta i samrådet. Likaväl som hyresgäst- och miljöföreningar ges remisstatus bör staden inbjuda berörda villaägareföreningar till formellt samråd, något som redan är fallet i ett antal andra kommuner. Samråd måste aviseras i god tid och ges tillräckligt med svarsperiod (inte bara över sommarmånader). Staden bör genom ett orienterande plats-besök inhämta lokal information och bedömningar.

Infrastruktur

Infrastruktur är El-, VA- och IT-försörjning, kommunikationer, vägnät, tillgång till förskolor, skolor, idrottsplatser, vårdcentral/omsorg och övrig lokal service. Förtätning utan att ta hänsyn till det ökade behovet av sådan struktur leder oundvikligen till att befintlig infrastruktur överbelastas med driftstörningar och skador som resultat, vilka påverkar hela området.

För att utvecklingen i Spånga ska bli lyckad är det av stor vikt att förtätningen sker i harmoni med berörd infrastruktur. Att bara bygga fler bostäder/kommersiella lokaler utan hänsyn till infrastrukturen innebär i längden mycket stora problem för såväl ny som befintlig bebyggelse.

Kommunikationer

För att möjliggöra ett fungerande samhälle är tillgång till goda kommunikationer en central fråga. Redan villastadens etablering direkt kopplad till invigning av järnvägslinjen Stockholm- Västerås år 1876 vittnar om transporternas betydelse.

För att dagens Spånga ska fungera krävs att pendeltågsstationen rustas upp och utvecklas. Redan idag är transportfrågorna akuta och den planerade utbyggnaden av bostäder i området medför en starkt ökad belastning på kommunikationerna. Innan förtätning sker måste hela infrastrukturen ses över och Spånga station prioriteras. Det behövs ett fungerande busstorg med god anslutning till centrum samt bättre förutsättningar för gång-, cykel och övrig trafik. För att öka tillgängligheten och säkerheten behövs också en andra in- och utgång till pendeltåget i riktning mot Lunda.

Det behövs också ordnade möjligheter till parkering i centrum och infartsparkering i anslutning till stationen. Dagens oreglerade parkering på villagatorna leder till svårframkomlighet för boende, utryckningstrafik mm.

Miljöhänsyn

Stadens handlingsplan för klimatanpassning anger som en växande utmaning att tillvarata naturens förmåga att ta upp regnvatten, bevara fukt och hjälpa mot översvämningar. Solhem- och Nälstaområdet bidrar till ett miljömässigt väl fungerande samhälle. Vid för hård exploatering skulle detta äventyras och leda till förhöjda risker för översvämningar och erosion. För några av de aktuella detaljplanerna finns tydliga markproblem. Exempelvis ligger i Nälsta en dalgång, Nälstastråket, som innefattar ett öppet dagvattendike, Nälstaån. Stråket har en viktig vattenreglerande funktion. Miljöhänsyn talar emot en exploatering av Nälstaängarna.

Bullernivån i berörda områden i Solhem och Nälsta ska beaktas genom bättre planerad trafikföring och ytskikt. Tillgången till bra stationer för insamling av återvinningsmaterial är fortsatt aktuell. Samtliga områden skall tillgängliggöras för såväl rörelsehindrade som barn med behov av skyddad gångväg till skolor etc. Tillgången till grönområden är väsentlig.

Skogsmark måste reserveras för rekreation och lek, promenadstråk, parker och lekplatser. De ”gröna kilarna” betyder mycket för djur- och växtlivet. Exempel på idag hotade gröna ”oaser” är Nälstaängarna och kulturområdet kring Svandammen.

Levande centrum

Villaägareföreningen samarbetar med andra lokala boende- och kulturföreningar och med företagarföreningen i syfte att bevara och utveckla ett levande centrum med såväl service som attraktiva butiker/arbetsplatser och tillgång till centrumnära boende. Utan ett fungerande centrum med nära tillgång till service och affärer skulle Spånga riskera att bli en sovstad helt beroende av bil för tillgång till service. Med dagens och morgondagens blandning av boende i alla åldrar vore detta mycket negativt. Ett ökat antal boende är viktigt för att centrum ska överleva, men lika viktigt är att förtätningen inte förstör områdets karaktär. Vissa av de aktuella detaljplanerna för Spånga centrum stöder utveckling av ett levande kommersiellt centrum - vi understryker att också kulturen och föreningslivet måste ges plats.

 

Antaget på styrelsemöte den 21 oktober 2024