Svenska hushåll är känsliga för svängningar i elpriset. Det blev tydligt under vintern 2022/23 när höga elräkningar blev ett faktum till följd av brist på gas, stillastående kraftslag och kyla. Folk tvingades spendera sina sparade pengar på att betala elräkningen samtidigt som staten höll elskatten hög. Det extra elstödet som regeringen kompenserade hushållen efteråt är inte
en långsiktig lösning.
Parallellt med höga elhandelspriser fortsätter elnätsavgifterna att växa, och ännu dyrare ska det bli. Med nuvarande intäktsramar från den övervakande myndigheten
Energimarknadsinspektionen riskerar elnätspriserna att höjas med 40 procent till 2027.
Höga elpriser förvärras av energiskatten med påföljande moms, idag består hisnande 50 procent av ett vanligt hushålls energikostnad av bara skatt. Förra året höjdes dessutom energiskatten med 1,1 öre per kilowattimme till 43,9 öre/kWh inom ramen för den årliga indexering som sker med skatten. Det motsvarade på totalen en höjning med 900 miljoner kronor inför i år.
Höjningen av elskatten skedde trots att ett förslag hade gått ut på remiss om att den årliga indexeringen av energiskatten på el skulle slopas permanent. En överväldigande majoritet av remissinstanserna var positiva till att stoppa de årliga höjningarna. Förslaget slogs enligt uppgift ned av Finansdepartementet under budgetförhandlingarna.
Nu till 2025 ligger förslaget om att slopa uppindexeringen återigen på bordet hos regeringen. Denna gång dessutom tydligt uppbackad av EU-kommissionen som uppmanar medlemsstaterna att minimera elskatterna av hänsyn till Europas konkurrenskraft och hushållens välfärd.
I februari överlämnade Villaägarna nära 1 000 vittnesmål från hushåll som drabbats av orimligt höga energikostnader till Klimat- och näringslivsdepartement. Det är berättelser som Ebba Busch kan ta med och visa finansminister Elisabeth Svantesson under de budgetförhandlingar som nu drar i gång.
Torsten Nilsson, Villaägarna södra Halland
Jonathan Lindgren, Samhällspolitisk expert, Villaägarnas Riksförbund