Ljudnivån kan anges på många vedertagna sätt. Ett sätt är att ange ekvivalent ljudnivå, som är det geometriska medelvärdet under den tid man mäter. Trafikbuller till exempel anges ofta som dygnsmedelvärden men även som maximal ljudnivå vid enstaka tillfällen. Ljudnivån anges i måttenheten dBA (decibel A, där A anger att man använt ett filter som efterliknar hörselns känslighet).
10 decibels ökning = 10 gånger starkare
Decibelskalan är en så kallad logaritmisk skala, vilket betyder att när ljudstyrkan ökar med tre decibel, har ljudenergin som träffar örat fördubblats. Vårt öra uppfattar tre decibels ökning som en knappt urskiljbar höjning av ljudnivån, medan en höjning med 10 dBA uppfattas som att ljudet blivit dubbelt så starkt. I själva verket har då ljudet blivit 10 gånger starkare.
Att jämföra decibeltal är svårt eftersom en avgörande faktor är avståndet till ljudkällan. Vindriktning, andra bakgrundsljud och akustik har också betydelse för hur örat uppfattar buller. Vid mätningar viktas olika faktorer, vilket innebär att decibeltal inte alltid är exakt jämförbara.
Riksdagen har beslutat om riktvärden för bullerstörningar
Dessa är inte bindande utan rekommenderade maximala nivåer. Riktvärdena är beräknade efter den andel störda som staten anser kan vara acceptabelt. Vid trafikbuller är 2–10 procent av de berörda störda även om riktvärdena inte överstigs. Riktvärdena avser nybyggda hus eller alla hus som drabbas av nya störningar på grund av till exempel nyanlagd väg eller järnväg. Observera att riktvärdena kan skilja sig åt beroende på om man räknar på medelvärdet per dygn eller på maximal ljudstyrka vid enstaka tillfällen.